Pakistan: Blir översvämningen en väckarklocka?


Översvämningen 2022 i Pakistan. Foto: Shutterstock.

Kan översvämningarna få de styrande i Pakistan att satsa mer på förebyggande klimatarbete? Det hoppas Zita Sebesvari vid FN:s universitet UNU som nyligen publicerat en rapport kring hur det förebyggande arbetet kan förbättras.

En tredjedel av Pakistan ligger under vatten och minst 1 100 personer har dött – däribland 380 barn – men det enorma monsunregn som troligen drivs av klimatförändringar, är inte den enda orsaken till landets elände. Som med många av de allt vanligare katastroferna runt om i världen är problem orsakade av allt från bristande investeringar i varningssystem till byggandet av bostäder i riskområden och en bristande politisk vilja att minska användningen av fossila bränslen viktiga orsaker.

– Katastrofer är inte naturliga. Vi bidrar till dem med våra handlingar och vår passivitet, 

Den goda nyheten är att det finns mycket som kan göras för att minska konsekvenserna av en katastrof, konstaterar Zita Sebesvari som leder arbetet med miljösårbarhet vid FN:s universitet (UNU) i Tyskland och som är en av huvudförfattarna till en aktuell studie från UNU.

Studien från UNU visar att åtgärder som omfattar allt från bättre naturskydd till minskad ojämlikhet, förstärkning av system för tidig varning, minskning av överkonsumtion och förbättrad planering för ökande risker kan ge enorma vinster för samhället i stort.

– En lång rad vetenskapliga och ekonomiska studier visar att de ökande kostnaderna till följd av klimatförändringarna snart kommer att vara mycket större än kostnaderna för att öka motståndskraften och minska utsläppen för att begränsa katastroferna, fortsätter Zita Sebesvari.

Enorma skador
Enbart i Pakistan har skadorna till följd av de nuvarande översvämningarna uppskattats till 10 miljarder dollar, en siffra som regeringen räknar med kommer att stiga än mer, i takt med att ytterligare regn väntas.

Karta: Thomson Reuters Foundation.

 De ekonomiska argumenten är tydliga för alla. De vetenskapliga argumenten är också mycket tydliga, menar Zita Sebesvari som får stöd av den svenska forskaren Johan Rockström som konstaterar att ”om man låtsas att det är möjligt att fortsätta som vanligt kommer allt att sluta lika illa som vanligt”.

Förutom ändlösa monsunregn i sommar bidrog dramatiska värmeböljor i april och maj i hög grad till att så många människor i Pakistan drunknande, konstaterar forskare.

Värmeböljorna – som enligt forskarna från World Weather Attribution-gruppen hade 30 gånger större sannolikhet att inträffa till följd av klimatförändringarna – påskyndade i sin tur avsmältningen av landets enorma bergsglaciärer, vilket ledde till att mer vatten i floder och diken.

När månader av kraftiga monsunregn sedan ytterligare fyllde på floder och bäckar blev konsekvensen de stora översvämningar vi nu sett. En bristande beredskap och avsaknad av förebyggande insatser från statens sida bidrog också till att förvärra situationen. 

Men det har inte saknats varningssignaler. Efter att kraftiga översvämningar mellan 2010 och 2012 dränkte stora delar av landet lovade Pakistans regering nya övervakningssystem för glaciärsmältning och system för tidig varning för översvämningar för att framtida katastrofer.

Regeringar kan – om de vill!
Men även om vissa system för tidig varning räddade liv denna gång så har Pakistan haft fem regeringsbyten sedan 2010 och alla planer har inte genomförts, eftersom den skuldtyngda nationens inte prioriterar det förebyggande arbetet. Här är Pakistan inte ensamt: globalt sett är utgifter för att minska klimatriskerna sällan en topprioritet för världens länder.

– Samtidigt har covid-pandemin visat att även fattiga länder kan frigöra stora summor om en fråga prioriteras. Jag undrar om detta nu till slut kan ske med klimatfrågan, fortsätter Zita Sebesvari.

Internationell finansiering för att hjälpa riskländer som Pakistan att öka sin motståndskraft mot klimathot och införa hållbara energilösningar har också i stort sett uteblivit. USA har lovat 30 miljoner dollar i nödhjälp till Pakistan, och FN:s generalsekreterare Antonio Guterres lanserade nyligen en vädjan om 160 miljoner dollar i bistånd. Men i takt med att katastroferna – många av dem åtminstone delvis orsakade av klimatförändringarna – ökar globalt, misslyckas humanitära organisationer allt oftare med att samla in de resurser som behövs. 

Dessutom har de rika länder, som ansvarar för de flesta av de utsläpp som leder till klimatförändringar, lovat 100 miljarder dollar per år fram till 2020 för att hjälpa fattiga länder att hantera klimatförändringarna inte levererats, trots löften om att detta ska ske.

Klimatmöte i Egypten väntar
Ansträngningarna för att skapa en global fond för att hjälpa fattiga länder att hantera de ökande skadorna från klimatkatastrofer har också misslyckats, även om Pakistan sannolikt kommer att bidra till att föra fram detta vid FN:s klimatförhandlingar i Egypten i november.

– Kostnaden för den långsiktiga återhämtningen för ett fattigt land som Pakistan kommer att bli enorm. Översvämningarna i Pakistan visar tydligt varför FN:s klimatförhandlingar snarast måste komma överens om en ny finansieringsmekanism”, säger Teresa Anderson, ansvarig för klimaträttvisa på organisationen ActionAid. 

Det är, menar många, hög tid för de rika industriländerna, som har gjort mest för att värma upp planeten, att ta ett steg framåt. Johan Rockström tror att det kommer att bli dramatik vid det kommande FN-toppmötet i Sharm el-Sheikh efter det som skett i Pakistan.

Ett sätt att få pengarna för att minska riskerna att sträcka sig längre är att se till att de medel som spenderas används för att hantera mer än ett hot på en gång, konstaterar UNU i sin rapport. Universitetet, som undersökte tio katastrofer under 2021-2022, från översvämningar i Lagos till en oväntad värmebölja i British Columbia och livsmedelsbrist på Madagaskar, fann att gemensamma problem som naturförstöring, ekonomisk ojämlikhet och dålig planering bidrog till många av katastroferna.

I Madagaskar har till exempel avskogningen bidragit till erosion, sandstormar och förvärrad torka, vilket tyder på att insatser för att skydda skogarna skulle kunna minska riskerna för livsmedelssäkerhet och ojämlikhet också.

Den förvärrade globala ojämlikheten, förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringarna behöver alla uppmärksammas, men om vi försöker ta itu med dem var för sig riskerar vi att misslyckas, menar Zita Sebesvari från UNU:

– Vi behöver investera i en mångfald av lösningar för att bygga upp en verklig motståndskraft mot fattigdom och klimatförändringar, fortsätter hon.

Läs studien från UNU här.

Laurie Goering
Thomson Reuters Foundation

Läs också

Uppläsning av artikel

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.