Drapaudi Murmu är den första urfolkskvinnan som valts till president i Indien. Men i en demokrati som nu mer än någonsin drivs av kast, religion och regionala identiteter kan Murmus presidentskap eka långt bortom hennes i stort sett ceremoniella ämbete, skriver Parul Sharma.
Den 64-årige före detta guvernören Drapaudi Murmu i delstaten Jharkhand nominerades av det regerande Bharatiya Janata-partiet (BJP), som kontrollerade tillräckligt många platser i federala och delstatliga lagstiftande församlingar, för att installera sin kandidat som president. Murmu blir den första urfolkskvinnan som väljs till president i Indien, en roll som har väldigt begränsade befogenheter jämfört med befogenheterna för posten som premiärminister, som nu innehas av hindunationalisten Narendra Modi.
Men i en demokrati som nu mer än någonsin drivs av kast, religion och regionala identiteter, kan Murmus presidentskap eka långt bortom hennes i stort sett ceremoniella ämbete, särskilt bland de 100 miljoner människor som tillhör olika stamfolk i Indien och som länge har lidit i utkanterna av Indiens socioekonomiska stege. I ett klimaträttvisesammanhang kan noteras att hundratals urfolk protesterar och slåss dagligdags mot regeringens planer på en stor utbyggnad av kolbrytning på deras land:
”Denna mark är vår mark! Det här landet är vårt land!” skanderar män och kvinnor på hindi när de navigerar i skogsområden, bystigar och statliga och nationella motorvägar på en 300 kilometer lång vandring för att göra sina röster hörda. Byborna från Indiens ursprungsbefolkning, kallade Adivasi-samhällen, kommer från Hasdeo-området i den centrala indiska delstaten Chhattisgarh. Området utgör en av de största sammanhängande sträckorna av tät skog på subkontinenten och är enormt rik på biologisk mångfald och vilda djur, inklusive elefantkorridorer som är avgörande för skogsplantering.
Fler kolgruvor
Men Hasdeo Arand-skogen är också rik på kol och det är en resurs som Indien inte verkar få nog av nuförtiden. Mycket av Indiens ökade kolproduktion kommer just från ”kolbältet”, de centrala och östra delstaterna Orissa (Odisha), Jharkhand och Chhattisgarh, där Adivasi urfolkssamhällen lever i områden som är rika på biologisk mångfald och vilda djur.
Indiens stam- och urfolk blir ihärdigt uppvaktade inför valår (valet äger rum 2024) menar kritiker av BJP-partiet, ett parti som aggressivt försöker utöka sin dragningskraft bortom sin traditionella bas av hinduer inom de högre kasterna.
Är detta en gest av välvilja pådriven av premiärminister Narendra Modi i förhållande till samhällen som utgör mer än 8,6 procent av dess 1,4 miljarder invånare inför valet 2024? Jag ställde frågan till Ashok Swain, Professor of Peace and Conflict Research på Uppsala Universitet, som menar att genom att välja Drapaudi Murmu, en stamkvinna, som Indiens president, har Narendra Modi gjort en enorm politiskt symbolisk handling.
Men det finns flera starka underliggande skäl bakom valet av Murmu menar Professor Swain. Under flera decennier har det hindufanatiska moderskeppet, RSS, inte bara varit engagerat i att omvandla den inhemska stambefolkningen till hinduismen, utan också omvända de grupper som valt kristendomen. Förhoppningen är att Murmu som president kommer att föra RSS närmare stambefolkningen och underlätta ”omvandlingsprocessen”. Vidare, kommer Murmu från delstaten Orissa, där BJP siktar på att erövra makten år 2024. Genom att göra Murmu till president förväntar sig Modi och RSS att komma närmare Odishas väljare.
Rashtriya Swayamsevak Sangh (RSS), den hindunationalistisk organisation som grundades år 1925, är moderorganisationen i det hindunationalistiska nätverket Sangh Parivar, där bland annat Indiens regeringsparti BJP ingår. De flesta ledande personer i BJP har fått sin ideologiska skolning i RSS. Slutligen, Drapaudi Murmu har varit en långvarig RSS-medlem och hon har aldrig stått upp för stamsamhällets eller kvinnors rättigheter, menar kriitker. Hon har alltid följt den hinduiska högerpartiets linje, och Narendra Modi förväntar sig därför att hon ska bli en puppet-president som aldrig kommer att ifrågasätta hindunationalistiska beslut.
Men även här kan det finnas utrymme för överraskningar, dock begränsat i en regering som vill införa hinduiska traditioner som stärker ett annars förbjudet kastsystem och fram tills idag har gjort allt för att försämra urfolkgruppernas tillvaro.
Parul Sharma
Människorättsjurist
Läs också
