Indiska bönder vann över kolföretag


Protester mot gruvbrytningen. Foto från YouTube.

I den indiska delstaten Odisha har ägarna till två kolgruvor dömts att betala skadestånd och sanera marken. Domen är en seger för människorna i Sambalpur-distriktet som i många år kämpat mot gruvan.

I december 2021 uppmanade den indiska miljödomstolen (National Green Tribunal) företagen Hindalco Industries och Raipur Energen att deponera 100 miljoner indiska rupier (dryga tolv miljoner kronor) för att städa upp det kritiskt förorenade området runt kolgruvan Talabira-I, som stängdes 2018.

– Vi är omgivna av gruvor som har skadat all vår mark, vår luft och vårt vatten. Jag har kämpat mot detta i tio år och äntligen finns hopp om att vi ska kunna rädda det lilla som återstår av vår omgivning och vårt jordbruk, säger den 65-åriga miljökämpen Manbodh Biswal i distriktet Sambalpur i östra delstaten Odisha.

Juridiska företrädare för båda företagen avböjde att kommentera och sade att deras klienter övervägde möjligheten att överklaga till en högre instans. Företagen hävdade under rättegången att de hade följt alla regler.

Indien är världens näst största kolproducent och har för avsikt att fortsätta att använda det förorenande fossila bränslet för att tillgodose sitt ökande energibehov, åtminstone på kort sikt. I Delhi har luftföroreningarna denna vinter återigen nått alarmerande höjder och i november slog Indiens högsta domstol fast att huvudstaden och de omkringliggande områdena befann sig i ett nödläge och att akuta åtgärder behövde vidtas. Trots detta hände mycket lite.

Vid klimattoppmötet i Glasgow i november 2021 meddelade premiärminister Narendra Modi att Indiens mål är att nå nettonollutsläpp av koldioxid till år 2070. Indiska tjänstemän bidrog också till att den slutdeklaration som skrevs under COP26 inte angav att kolet skulle fasas ut, utan skrivningen blev ”fasa ner”.

Trots 123 gruvnedläggningar i Indien sedan 2008 finns det mycket få bevis på att miljön och marken återställts i de drabbade områdena. Det visar en nyligen genomförd studie av organisationen National Foundation for India (NFI). I distriktet Sambalpur fälldes över 100 000 träd och hela miljön runt byarna raserades för att ge utrymme för gruvan.

Bild från Twitter

Advokat Saurabh Sharma, som företrädde Manbodh Biswal i domstolen, hyllar domen som början på en potentiell ny era för samhällen som drabbats av åratal av kolbrytning:
– Det är ganska sällsynt att företag straffas och denna dom erkänner de problem som många samhällen som bor nära gruvcentrum runt om i landet står inför. Vi hoppas att den kommer att hjälpa Manbodh Biswal och andra bybor att återta en del av det de har förlorat till gruvbranschen i form av försörjning och rena omgivningar, säger Saurabh Sharma.

Många av Indiens mineralrika regioner, som Biswals hem i Sambalpur-distriktet, har under årens lopp haft en svag social och ekonomisk utveckling och är bland de fattigaste och mest förorenade regionerna i landet.

M. Bhagyalakshmi, grundare av organisationen Sakhi Trust som arbetar med gruvdrabbade samhällen, sade att rehabiliteringsinsatserna inte var något annat än kosmetika:
– Samhällena förblir sårbara även efter det att gruvorna har stängts och inte ens grundläggande behov som rent dricksvatten kan tillgodoses, konstaterar hon.

Särskilda fonder för social rättvisa som inrättats för att stödja fattiga samhällen har också till stor del inte använts eller förskingrats, vilket har lett till att kolregionerna är underutvecklade.

Manbodh Biswal menar att lokalbefolkningen där han bor inte har haft någon nytta alls av gruvdriften:
– Vi brukade skörda två grödor per år, men nu lyckas vi bara odla några grönsaker. Vår tillgång till markerna hindras av högar av uppgrävd jord från gruvorna. Bevattningsvattnet är förorenat och kolstoft finns överallt, konstaterar han.

Domstolen bad regeringen att bilda en expertkommitté för att se till att kompensation ges för tidigare överträdelser och uppskatta kostnaden för att motverka de miljöskador som orsakats av gruvdriften i Talabira-I-kolblocksregionen sedan den utvidgades 2011.

– Kommittén har också fått i uppdrag att inom tre månader utarbeta en återställningsplan för regionen. Berörda bybor som Biswal kan vända sig till kommittén för att få skadestånd och stöd för att återställa sina jordbruksmarker, säger advokaten Saurabh Sharma.

Gruvföretagen måste enligt den indiska gruvmyndigheten (Indian Bureau of Mines) och den organisation som övervakar kolbrytningen (Coal Controller’s Organization) lämna regelbundna rapporter om miljökonsekvenserna av sin verksamhet. Coal Controller’s Organization har inte svarat på frågor om gruvföretagens ansvar.

Ett år innan de stänger en gruva måste företagen också lägga fram en plan för att återställa marken genom åtgärder som att plantera träd och fylla upp den utvunna marken, innan de återlämnar den till staten.

Varje gång en kolgruva stängs är det arbetarna och samhällena som drabbas hårdast, menar Kavya Singhal, medförfattare till organisationen NFI:s rapport:

– Det första steget efter en gruvstängning bör vara att minska hälsoriskerna för människorna som bor där, eftersom dessa regioner under årens lopp har förstörts när det gäller mark, luft och vatten, konstaterar hon.

Anuradha Nagaraj

Översättning och bearbetning: Tomas Nordberg

Artikeln publicerades ursprungligen av Thomson Reuters Foundation

Läs också

Uppläsning av artikel

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.