Stigande mat- och bränslekostnader har lett till omfattande protester över hela världen och tvingat bort impopulära politiker. Vad kommer att hända nu? Vilka länder står på tur efter Sri Lanka? Läs om fem länder där det snart kan explodera.
Protesterna mot Sri Lankas ekonomiska kris, som ledde till att regeringen föll, kan vara de första av många, varnar analytiker, eftersom oroligheter på grund av den stigande inflationen med stigande mat- och bränslepriser, ökar i hela världen.
Enligt FN har mer än 70 miljoner människor drivits in i fattigdom sedan mars 2022, på grund av den prisökning på livsmedel, bränsle och konstgödsel som det ryska anfallskriget mot kriget i Ukraina skapat.
Även i rikare länder känner många familjer av trycket. En Ipsos-undersökning för World Economic Forum (maj 2022) visar att en av fyra personer i elva utvecklade länder hade problem med ekonomin.
– Prisökningarna är utan motstycke och innebär att många människor runt om i världen inte längre hr råd att köpa den mat de köpte för bara några månader sedan. Denna kris i fråga om levnadskostnader leder miljontals människor in i fattigdom och till och med svält i en hisnande hastighet, och med det växer hotet om ökad social oro för varje dag, konstaterade nyligen Achim Steiner, chef för FN:s utvecklingsprogram.
I Sri Lanka har en kronisk brist på utländsk valuta lett till en skenande inflation, vilket skapat enorma protester mot stigande priser och brist på basvaror som till slut tvingade bort landets president.
Från Storbritannien och Frankrike till Iran och Guinea kräver demonstranter och strejkande lönehöjningar och mer pengar från regeringarna för att hjälpa till att klara av de stigande levnadskostnaderna, vilket ökar risken för ökade konflikter och våld.
Enligt ett index över civil oro från dataanalysföretaget Verisk kommer 75 länder sannolikt att få se fler protester i år.
Här är fem länder att hålla ögonen på:
1. Haiti
Säkerheten har försämrats i Haiti sedan mordet på president Jovenel Moise i juli 2021, vilket har förvärrat en redan ansträngd politisk situation i landet. Tidigare i juli blockerade demonstranter gatorna i huvudstaden Port-au-Prince för att protestera mot bränslebrist i samband med det eskalerande gängvåldet, som har dödat tiotals människor och gjort att stadsdelar har blivit instängda utan mat och vatten.
Nästan hälften av haitierna har brist på mat, och hungern kommer att förvärras med en inflation på 26 procent, stigande priser och eskalerande våld, vilket gör det farligt att gå ut och handla eller att få in nödhjälp.
Haiti är också sårbart för chocker på de globala livsmedels- och bränslemarknaderna eftersom 70 procent av spannmålen importeras.
2. Pakistan
Pakistan står inför en allt djupare ekonomisk kris med en inflation som steg till 21,3 procent i juni, den högsta som uppmätts i den sydasiatiska nationen på mer än ett decennium.
Bränslepriserna har stigit med omkring 90 procent sedan maj, efter att regeringen skrotat dyra subventioner i ett försök att minska sitt kraftigt växande underskott och återuppta Internationella valutafondens (IMF) räddningsprogram.
I juni deltog tusentals personer i landsomfattande protester mot inflationen som organiserades av oppositionspartier.
Det politiska läget är fortfarande bräckligt efter att Imran Khan avsattes som premiärminister i april 2022, i samband med en växande besvikelse över inflation och korruption och tecken på att Khan har förlorat den mäktiga militärens förtroende.
I likhet med Sri Lanka är Pakistan beroende av import av många grundläggande varor, däribland bränsle och matolja, men har inte tillräckliga valutareserver för att säkerställa försörjningen.
I slutet av juni hade Pakistans centralbank bara reserver som räckte till ungefär sex veckors import.
3. Argentina
I juli marscherade tusentals demonstranter till presidentpalatset där de skällde ut president Alberto Fernandez’ regering för den skenande inflationen och den förkrossande statsskulden.
Argentina, som i årtionden har genomgått ekonomiska kriser, brottas med en inflation på över 60 procent och kraftigt stigande importkostnader för gas.
Landet slöt tidigare i år ett avtal om en skuld på 45 miljarder dollar med IMF, men många argentinare anser att det kommer att leda till ökad fattigdom och kräver att avtalet ska återkallas.
Dessutom finns det en maktkamp inom den styrande koalitionen som förutspås intensifieras inför valet 2023, konstaterar Verisk Maplecroft (ett dotterbolag till Verisk som producerar riskanalyser).
Protester är troliga under 2023, drivna av ekonomisk oro och ilska över IMF-avtalet, menar riskkonsultföretaget Crisis24.
4. Tunisien
Under de senaste månaderna har tusentals tunisier demonstrerat mot president Kais Saied, som suspenderade parlamentet för ett år sedan och styrde genom dekret i ett steg som hans motståndare kallar en kupp.
I en folkomröstning den 25e juli röstade majoriteten för en ny, av flera hårt kritiserad, konstitution i Tunisien. Den nya konstitutionen innebär att presidenten får all verkställande makt medan domstolar och parlament minskar sitt inflytande.
Tunisiens ekonomi och offentliga finanser befinner sig i kris och regeringen för samtal med IMF om ett räddningspaket, mitt i utbredd fattigdom och nöd, som förvärrats av kriget i Ukraina.
Enligt analytiker på Verisk Maplecroft är det möjligt att det uppstår omfattande oroligheter, då Tunisien är ett av de länder som riskerar att drabbas hårdast av den globala krisen.
Lyssna på Global Podd avsnitt 111
Tunisien – som liksom många andra länder i Mellanöstern är starkt beroende av spannmålsimport från Ryssland och Ukraina har sett inflationen nå rekordhöga 8,1 procent.
Detta har lett till protester, bland annat en landsomfattande strejk i juni av det största fackförbundet, som motsätter sig regeringens planer på att frysa lönerna och minska subventionerna som en del av uppgörelsen för att säkra lånet på fyra miljarder dollar från IMF.
5. Kenya
I Kenya ökar krisen kring levnadskostnaderna spänningarna inför valet den nionde augusti 2022. Inflationen har nått en femårshögsta nivå på nästan åtta procent och drivs av prisökningar på basvaror som vetemjöl, matolja och bensin.
Det östafrikanska landet står också inför den värsta torkan på över 40 år, vilket skapar utbredd hunger och gör landet ännu mer beroende av dyrbar import.
Tidigare i juli demonstrerade hundratals människor i huvudstaden Nairobi mot de stigande livsmedelskostnaderna och hotade att bojkotta president- och parlamentsvalen.
Valen i Kenya är ofta mycket omstridda och polariserade, och många röstar efter etniska linjer, och tidigare val har kantats av våld mellan olika befolkningsgrupper.
Efter det omtvistade valet 2007 dog uppskattningsvis 1 300 personer i sammandrabbningar och vissa kenyaner befarar problem om resultatet av den kommande omröstningen ifrågasätts.
Nita Bhalla
Thomson Reuters Foundation
