Stockholm+50: Trevlig samtalsklubb utan tunga beslut


Protest mot fossilindustrin under Stockholm+50. Foto: David Isaksson.

Unga aktivister, cirkulär ekonomi och starkt stöd för rättighetsförsvarare. Det var något av det som stod i fokus under FN-konferensen Stockholm+50 som nu avslutats. Men blev konferensen något mer än ett trevligt tillfälle för branschen att träffas?

När FN på svenskt initiativ drog ihop till ytterligare en miljökonferens var det många som suckade. Kommer detta bara att bli ännu en i raden av misslyckanden efter massor med timmars manglande av i slutänden urvattnade kompromisser?

Stockholm+50 kunde åtminstone undvika den typ av förhandlingskollaps som vi tidigare upplevt, eftersom konferens ändå inte skulle producera något slutdokument som alla skulle godkänna. Men frågan är vad konferensen ledde till. 

Värd för Stockholm+50 var Sverige tillsammans med Kenya och för den svenska regeringen, som precis aviserat hårda neddragningar av biståndet till bland annat klimatområdet, blev konferensen knappast den framgång man hoppats på. Tvärtom så fick Sverige finna sig att bli utskällda av FN-chefen Guterres under själva konferensen, trots att Sverige är ett av få länder som når över 0,7 procent i bistånd.

Från flera håll hördes också kritik mot att de svenska förberedelserna varit så halvhjärtade, konferensens mål var otydliga och kunskapen om varför – och att – konferensen ägde rum ganska liten, också i den svenska huvudstaden. Det var också få politiska tungviktare som prioriterade att komma till Stockholm, men så pågick det ju också annat i världen samtidigt.

Jonas Ebbesson, professor i miljörätt, och den som indirekt gett upphov till konferensen var också han kritisk mot regeringen:

– Från svensk sida är det ett lågvattenmärke i politiskt ledarskap och engagemang. Orden motsvaras inte i handling inte minst under det senaste halvåret då miljöfrågorna ignorerats av regeringen. Det behövs verkligen ett nytag i Sverige, men inte bara här, menade han.

Miljökonferensens slutdokument föregicks av ett gemensamt brev från mer än 50 Right Livelihood-pristagare (bland annat Greta Thunberg) där de påpekar att det är ”dags att upphöra med ursäkterna för passivitet och minimala tillfälliga åtgärder och i stället genomföra de verkliga förändringar som krävs”, inklusive förhandlingar om ett fördrag om icke-spridning av fossila bränslen.

Three minutes of fame under Stockholm+50. Foto: David Isaksson.

Mini-FN i vältalighet
Stockholmsmässans största sal fick agera plenisal när Stockholm+50 förvandlade till en miniatyrversion av Generalförsamlingen. Där turades talarna om att beskriva problemen i korta treminutersanföranden, alltmedan klockan räknade ned för att efter den utmätta tiden övergå i rött och sedan, i vissa fall, leda till att mikrofonen stängdes av mitt i en mening (”Den första dagen hände det många, men nu verkar de ha lärt sig lite bättre”, konstaterade en av konferensvärdarna).

Ja, alla i Stockholm visste nog vad som behövde göras, frågan var bara hur, när – och av vilka.

"Arga ungdomar" i fokus
Vilka som skulle lösa problemen hade konferensen åtminstone delvis ett svar på: nämligen de unga. De och deras engagemang var lösningen på de flesta problem, kunde det ibland verka som.

Ungas deltagande var en svensk profilfråga i förberedelserna inför Stockholm+50 och det var också ovanligt många unga på konferensen, även om Sverige också fick hård kritik för att många inbjudna ungdomar inte fått visum på grund av stelbenta regler och långsam hantering på de svenska ambassaderna – en verklig skandal, menade Lotta Schneider, ordförande för Röda Korsets ungdomsförbund när vi intervjuade henne.

Se intervjun med Lotta Schneider här

Några av mest fullsatta salarna var de där ungdomar frågade ut gamlingarna eller där de själva fick svara på frågor. Och en rejäl råsop lyckades Björn Fondén från UN Youth Task Force få in på FN när han frågade UNEPS chef Inger Andersen om när FN äntligen tänkte sluta utnyttja oavlönade praktikanter (något som förstås strider mot ILO-konventionen som är ett av FN:s paradexempel). Han fick konferensens kanske starkaste applåd.

Se en intervju med Björn Fondén och Dunstan Moore här

Kanske speglade detta också det faktum att Stockholm+50 mest av allt var en intern konferens för branschen där kenyanska kockar och norska miljardärer kunde sitta i samma panel, och där miljöaktivister och världsbankschefer kunde ta en kaffe ihop mellan seminarierna. Och som sådan var nog Stockholm+50 verkligen efterlängtad. Efter två år av Zoom-bieartad tillvaro fanns det verkligen ett behov av att träffas. Så kanske var avsaknaden av en tydlig agenda inte så dum?

Helt utan framsteg var inte heller konferensen. Som första FN-konferens någonsin erkände Stockholm+50 behovet av att fasa ut alla fossila bränslen - olja, gas och kol – och behovet av finansiellt och tekniskt stöd för en rättvis övergång för länder som är beroende av fossila bränslen, något som drivits hårt av Kampanjen för ett fördrag om icke-spridning av fossila bränslen.

Under det senaste året har kampanjen fått stöd av 101 nobelpristagare, 2 600 akademiker, 231 parlamentariker, hundratals framstående ungdomsledare, en växande grupp religiösa ledare och mer än 1 300 organisationer i det civila samhället.
- Industrin för fossila bränslen använder kravet på att ta itu med tillgång till energi och energifattigdom som en ursäkt för att expandera olja, gas och kol, sa Harjeet Singh från Fossil Fuel Non-Proliferation Treaty Initiative

Andra röster var också kritiska mot fossilindustrin:
– Den lilla procent av världen som förbrukar 80 procent av våra resurser måste hållas ansvarig och det inkluderar självklart fossilbränsleindustrin, sa Gadir Lavadenz, global samordnare för kampanjen Demand Climate Justice.

Flera aktivister betonade att en snabb utfasning av fossila bränslen är ett måste:
– Vi ungdomar vill ha klimaträttvisa med en tydlig färdplan och spelplan som föreslås i fördraget om icke-spridning av fossila bränslen. Det är därför så många av oss gick med i kampanjen för fördraget i Stockholm, sa Farzana Faruk Jhumu, på 350.org Bangladesh.

Hoten mot miljöförsvarare
En annan tydlig linje var att starkt fokus på mänskliga rättigheter och miljöförsvarare. Flera av dem som medverkade på Folkets konferens tidigare i veckan var också på plats på Stockholmsmässan. Ett av de mest välbesökta sidoseminarierna arrangerades av Swedwatch där bland annat Jennifer del Rosario-Malonzo från organisationen IBON International på Filippinerna, Radiatu Sheriff-Kanhplaye, Green Advocates International i Liberia. Att vara miljöförsvarare är något av det farligaste man kan vara i världen idag, konstaterade de båda.

Se intervjun med Jennifer del Rosario-Malonzo och Radiatu Sheriff-Kanhplaye här

Nu var det förstås inte de värsta skurkföretagen som var på plats i Stockholm, de hade annat för sig, men konferensen lyfte ändå tydligt behovet av cirkulär ekonomi och en rättvis klimatomställning som inte drabbade de fattiga.

Och engagemanget bland de som var där gick det inte att ta fel på. Strax efter sju på fredagskvällen, långt efter det att svenskarna hällt upp fredagsdrinken, fylldes den stora konferenshallen med deltagare. 

– Stockholm+50 har varit en milstolpe på vår väg mot en hälsosam planet för alla, där ingen lämnas efter. Vi anser att vi - kollektivt - har mobiliserat och utnyttjat potentialen i detta möte. Vi har nu en plan för acceleration som vi kan gå vidare med, sa Sveriges miljöminister Annika Strandhäll i sitt slutanförande. 

Andra talare nämnde (återigen) ungdomar, behoven av säker mattillgång och klimaträttvisa. 

– Den mångfald av röster och djärva budskap som har kommit fram under dessa två dagar visar att det finns en genuin önskan att leva upp till den potential som detta möte har och bygga en framtid för våra barn och barnbarn på denna vår enda planet, sa Keriako Tobiko, Kenyas kabinettssekreterare med ansvar för miljö när det var hans tur att summera konferensen.

Andra ledande deltagare var även de nöjda med slutresultatet. 

- Om vi inte förändrar vårt beteende kommer den tredubbla planetariska krisen med klimatförändringar, förlust av natur och biologisk mångfald samt föroreningar och avfall kommer att fortsätta accelerera. Nu måste vi göra verklighet av åtagandet från konferensen, sa Inger Andersen, generalsekreterare för Stockholm+50 och chef för FN:s miljöprogram UNEP.

Slutdokumentet är alltså ingenting framförhandlat, utan innehåller tio rekommendationer baserade på de diskussioner som förts under dagarna:

  1. Place human well-being at the centre of a healthy planet and prosperity for all, through recognizing that a healthy planet is a prerequisite for peaceful, cohesive and prosperous societies; restoring our relationship with nature by integrating ethical values; and adopting a fundamental change in attitudes, habits, and behaviours, to support our common prosperity. 
  2. Recognize and implement the right to a clean, healthy and sustainable environment, through fulfilling the vision articulated in principle 1 of the 1972 Stockholm Declaration. 
  3. Adopt system wide change in the way our current economic system works to contribute to a healthy planet, through defining and adopting new measures of progress and human well- being, supported by economic and fiscal policies that account for the value of the environment; investing in infrastructure, developing effective policy and encouraging a global dialogue to promote sustainable consumption and production; and promoting phase out of fossil fuels while providing targeted support to the poorest and most vulnerable in line with national circumstances and recognizing the need for financial and technical support towards a just transition. 
  4. Strengthen national implementation of existing commitments for a healthy planet, through enhancing environmental national legislation, budget, planning processes and institutional frameworks; promoting evidence-based policymaking, including by enhanced collaboration between academic disciplines and thematic scientific panels, drawing on insights and expertise from indigenous and traditional knowledge; and scaling-up capacity support and development, access to and financing for environmentally.
  5. Align public and private financial flows with environmental, climate and sustainable development commitments, through developing and implementing well-designed policies to repurpose environmentally harmful subsidies; redirecting, mobilizing and scaling up the availability of public and private financial flows to support economic diversification; and adopting recovery and stimulus measures, blended sources of capital, and de-risking instruments that augment financial flows. 
  6. Accelerate system-wide transformations of high impact sectors, such as food, energy, water, buildings and construction, manufacturing, and mobility, through adopting and implementing policies to promote circularity, resource efficiency, regenerative production approaches and nature-based solutions in value chains, and adopting frameworks that enhance and reinforce transparency and accountability by business; promoting just transitions through support for impacted youth, labour, and local communities by strengthening capacities and skills for the creation of green jobs and for micro, small and medium enterprises; and transforming food systems by promoting regenerative farming and fisheries approaches that provide healthy diets and minimize food waste, including investments in the ocean economy. 
  7. Rebuild relationships of trust for strengthened cooperation and solidarity, through recognizing the importance of developed country leadership in promoting sustainability transitions; supporting capacity building and technology transfer for national efforts by developing countries to implement internationally agreed environmental agreements, taking into account national circumstances, including honouring the commitment to mobilize $100 billion every year for climate finance for developing countries; and enabling all relevant stakeholders including youth, women, rural communities, indigenous peoples, interfaith groups and local communities to participate meaningfully in policy formulation and implementation at both national and international level. 
  8. Reinforce and reinvigorate the multilateral system, through ensuring an effective rules-based multilateral system that supports countries in delivering on their national and global commitments, to ensure a fair and effective multilateralism; strengthening environmental rule of law, including by promoting convergence and synergies within the UN system and between Multilateral Environmental Agreements; strengthening the United Nations Environment Programme, in line with the UNEP@50 Political Declaration. 
  9. Recognize intergenerational responsibility as a cornerstone of sound policy-making, through engaging with the Stockholm+50 Global Youth Task Force Policy Paper; highlighting the important need of building the capacity of young people to engage with financial institutions; recognizing the critical role of young people in environmental action, and highlight that progress has been made on fostering meaningful youth engagement, and calling upon the multilateral environmental funds to include youth-inclusive parameters in funding schemes, and further take steps to ensure ease of access of funds for environmental action for youth- led organizations. 
  10. Take forward the Stockholm+50 outcomes, through reinforcing and reenergizing the ongoing international processes, including a global framework for biodiversity, an implementing agreement for the protection of marine biodiversity beyond national jurisdiction, and the development of a new plastics convention; and engaging with the relevant conferences, such as the 2022 UN Ocean Conference, High Level Political Forum, the 27th Conference of the Parties of the UN Framework Convention on Climate Change, and the Summit of the Future. 

Hejdå – snart ses vi igen!
Snart är det dags igen. I november träffas klimat- och miljöbranschen på nytt, den gången i Sharm-el-Sheikh i Egypten. Och innan dess ska alltså statscheferna gå samman och stoppa expansionen av kol-, olje- och gasproduktion och leverera på den ambition som fastställdes i Stockholm+50. 

– Vi ser fram mot att träffa er, förklarade den egyptiske chefsdelegaten och för säkerhets skulle la hon till:
– Gud bevare er!

Sen försvann alla deltagare ut i Stockholmsnatten. Det var dags för den stora klimatfesten.

David Isaksson
Petter Bolme
Tomas Nordberg

Läs också

https://globalbar.se/2022/06/klimatet-i-skuggan-av-drottningen-och-johnny-depp/

 

Fortsätt läsa för endast 49 kr/mån!

Du läser nu en av tre gratis artiklar innan du bestämmer dig för att bli prenumerant. För att läsa mer om våra prenumerationer klickar du här.

Köp prenumeration

Uppläsning av artikel

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.