Runt om i världen leder klimatförändringar till att människors försörjning slås sönder och till att tusentals tvingas söka sig till redan överfyllda storstäder. Nu måste världens städer få stöd om klimatfrågan ska kunna hanteras, säger borgmästare från Dhaka, Beira och Freetown.
När den moçambikiska fiskhandlaren Manuel Machava hör att fiskarna fått en stor fångst av makrill, krabbor eller räkor är hans känslor blandade – han gläds åt deras lycka, men är orolig för hur han ska kunna sälja deras fångst innan den förstörs i hettan.
Mer än tre år efter det att cyklonen Idai ödelade fiskmarknaden i staden Beira, bedriver Manuel Machava och andra fiskhandlare fortfarande sin verksamhet i provisoriska skjul som är dåligt utrustade och inte ger mycket skydd mot den heta solen.
– Vi förlorar upp till två ton färskvaror per dag, säger Manuel Machava som är talesperson för fiskhandlarna på marknaden Praia Nova. Men nu ska marknaden äntligen repareras tack vare ett bidrag som ska hjälpa städer att hantera klimatförändringarnas konsekvenser.
Beiras fiskesamhälle – en grundpelare i den lokala ekonomin – drabbades hårt av Idai, som dödade hundratals människor i södra Afrika, fördrev tusentals fler och orsakade skador för miljontals dollar i fattiga länder som Moçambique. Idai har sedan dess följts av ytterligare tre tropiska cykloner.
I dag planerar tjänstemännen i staden att använda de nya medlen för att försöka flytta hundratals fiskarfamiljer som riskerar att drabbas av framtida översvämningar: de uppmuntras att flytta till säkrare mark med löften om ny utrustning, kylskåp och väganslutning.
Situationen i Beira återspeglar den ökande globala oron för hur extrema väderförhållanden som orsakas av klimatförändringarna – stormar, torka och översvämningar – redan nu driver miljontals människor från sina hem.
Vid ett FN-möte i maj 2022 samlades världens regeringar för att se över ett globalt migrationsavtal från 2018, och borgmästare från hela världen samlades vid sidan av mötet för att diskutera sina erfarenheter av när klimatet tvingar människor på flykt
– Till Bangladeshs huvudstad anländer dagligen omkring 2 000 människor, fördrivna från sina hem på grund av stigande havsnivåer och översvämningar av jordbruksmark, säger Mohammad Atiqul Islam, borgmästare i norra Dhaka.
Tillströmningen skapar en möjlighet för stadens framtida ekonomiska tillväxt, men innebär också många kortsiktiga utmaningar, sade han.
– Den skapar extra tryck på vår miljö och vår förmåga att leverera tjänster …. Var ska de bo?
Det lokala styret i Dhaka får stöd från Bangladeshs regering, men det stora problemet är städer som hans saknar direkt tillgång till global klimatfinansiering, särskilt för anpassningsåtgärder, och att de behöver mer att säga till om när det gäller hur de ska reagera på plötsliga folkförflyttningar, orsakade av klimatförändringarna.
216 miljoner kan tvingas fly
Enligt en uppskattning från Världsbanken från 2021 kan klimatförändringarna vid mitten av seklet leda till att 216 miljoner människor tvingas flytta inom sina egna länder, varav 86 miljoner enbart i Afrika söder om Sahara,
Medan många nationella regeringar fortsätter att se klimatmigrationen som ett framtida problem, enligt en analys från tankesmedjan Center for Global Development, säger tjänstemän i städer över hela världen att den redan orsakar förödelse.
– Detta är verkligheten. Kvinnor som tidigare var jordbrukare … bor (nu) i informella bosättningar och försöker sälja mango eftersom de inte längre kan försörja sig själva, konstaterar Yvonne Aki-Sawyerr, borgmästare i Sierra Leones huvudstad Freetown.
Hon och henne kollegor har mycket begränsade möjligheter att agera, eftersom de inte har tillgång till internationell finansiering och dessutom litet inflytande över markanvändningsplanering och byggnadstillstånd, frågor som normalt skötas av den nationella regeringen.
– Men när översvämningarna inträffar vänder sig invånarna till oss i kommunen, konstaterar Yvonne Aki-Sawyerr.
Staden Beira i Moçambique var en av fem städer som står inför klimatförändringar och som fick finansiering från Mayors Migration Council (MMC), en rådgivande organisation som leds av borgmästare och som sammanträdde vid sidan av FN:s möte förra månaden. Stödet till ytterligare fem städer kommer att tillkännages vid COP27-klimatmötet i november.
Coronavirus-pandemin har visat hur viktigt det är att lokala ledare kan hantera och hjälpa utsatta migranter, inklusive de som tvingas flytta på grund av klimatförändringar, säger Colleen Thouez, medarbetare vid New School i New York.
– Nu behöver vi inte längre försöka övertyga världens ledare om vikten av att ha med sig sina borgmästare – FN bjuder in dem direkt och erkänner deras centrala roll för att nå de lösningar som krävs, konstaterar hon.
COVID-19 nödåtgärder kan också ha påverkat tänkandet om hur man ska hantera plötsliga emigrantströmmar, sade Thouez, och nämnde som exempel en större vilja att ge människor utan nödvändiga dokument tillgång till hälsovård och välfärd.
Lokal förankring viktig
På fiskmarknaden i Beira syns den orangefärgade himlen vid solnedgången genom en lucka där taket en gång låg. Några av de kvarvarande metallsparrarna dinglar betänkligt mot marken, en påminnelse om cyklonens förödelse 2019.
Cirka 200 000 dollar från MMC-fonden kommer nu att användas för att reparera fiskmarknaden och till att börja med flytta 100 familjer som bor i översvämningsdrabbade områden till mindre utsatta fiskekvarter i Beira, med möjlighet att flytta ytterligare hundratals.
– Till skillnad från annat stöd ger MMC medel direkt till stadsförvaltningarna för att de ska kunna genomföra projekt som de själva har utformat, säger Samer Saliba, chef för organisationen.
På sitt kontor i stadsfullmäktiges lokaler, som ligger en bit från marknaden, säger Beiras borgmästare Albano Carige att han hoppades att livet snart skulle kunna återgå till det normala för Beiras fiskare, fiskhandlare och deras familjer.
Han är också angelägen om att dela med sig av stadens erfarenheter av klimatanpassning till andra lokala myndigheter runt om i världen och se till att Beira har bättre förutsättningar att klara av framtida klimatrelaterade hot.
– Beira är en sårbar stad. I framtiden vill jag inte känna paniken komma när vi hör att en cyklon är på väg. Jag vill känna att vi är tillräckligt starka för att anpassa oss till klimatförändringarna, konstaterar han.
Kim Harrisberg
Carey L. Biron
Thomson Reuters Foundation
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
