– Vi behöver 500 miljoner dollar under de kommande sex månaderna för att hjälpa det etiopiska folket. Det säger chefen för FN:s livsmedelsprogram WFP David Beasley. Samtidigt ger Sverige ytterligare 40 miljoner kronor i stöd till hungerkrisen i Etiopien.
Sverige har beslutat att avsätta ytterligare 40 miljoner kronor till hungerkrisen i Etiopien där mer 20 miljoner människor i dagsläget behöver livsmedelshjälp. Detta framkom på en presskonferens med biståndsminister Matilda Ernkrans och chefen för FN:s livsmedelsprogram, David Beasley.
– Tack vare stödet från Sverige och likasinnade länder har vi kunnat avvärja massvält, destabilisering och massinvandring. Särskilt under de senaste åren har en allvarlig ekonomisk försämring drabbat utvecklingsländerna. Nu är situationen i Afghanistan och Etiopien akut sedan Ukraina och Ryssland, världens brödkorg (Ukraina och Ryssland) som producerar tillräckligt med mat för 400 miljoner människor, inte längre är tillgänglig. Därför betyder det extra stödet från Sverige mycket, säger David Beasley.
FN:s livsmedelsprogram ger mat till 250-300 miljoner människor varje vecka och kostnaden för detta är betydligt lägre än vad det kostar om flyktingar kommer vidare till länder i Europa, konstaterar David Beasley. Det är med andra ord mer ”lönsamt” att stödja WFP än att stå för kostnaden för flyktingar som tvingas ta sig till Sverige.
Den militära situationen i Etiopien är en orsak till den kris landet nu står mitt i. Men även den nu rådande torkan har gjort att sju miljoner människor drabbas.
– Vi behöver 500 miljoner dollar under de kommande sex månaderna för att hjälpa det etiopiska folket, fortsätter David Beasley.
Runt om i världen lider idag 811 miljoner människor av kronisk hunger och den nuvarande globala matkrisen är den värsta sedan andra världskriget. En bidragande faktor är matpriserna som nått en rekordnivå. Samtidigt har priserna på gödningsmedel mer än fördubblats.
Sedan dess har talibanernas maktövertagande i Afghanistan och det ryska anfallskriget mot Ukraina ytterligare förvärrat situationen, med ökande kostnader för livsmedel och gödningsmedel som följd. Och ovanpå det har vi en omfattande torka i sydvästra USA samtidigt som den sociala och politiska oron växer i länder som Peru och Sri Lanka.
– Ledare från hela världen ber mig om gödningsmedel. Vår organisation föder inte 7,6 miljarder människor och 2023 riskerar problemen att öka, eftersom vi inte har utsäde eller gödningsmedel konstaterar David Beasley som förutom Etiopien nämner Sudan och Somalia som länder där krisen riskerar att bli förödande:
– Om vi inte tillgodoser folkets behov i dessa länder kommer det att få Syrienkrisen att se ut som en picknick, säger David Beasley.
Sverige stor givare
Sverige är en av de största givarna till FN:s livsmedelsprogram med nästan 1,5 miljarder kronor 2022. Sverige är också den största givaren av icke öronmärkta medel med 3,6 miljarder kronor under fyra år med start 2021. WFP var inte närvarande i Ukraina när Ryssland invaderade landet. Nu har WFP nått ut till mer än fem miljoner människor i Ukraina med akut hjälp.
– Vi har allvarliga humanitära kriser i Jemen, Sahel, Afghanistan och en förvärrad livsmedelskris i Etiopien. Sverige kommer med det nya stödet att ha bidragit med 105 miljoner kronor till WFP:s livräddande insatser i Etiopien. Vi är en av de största givarna till landet, med en humanitär finansiering på 385 miljoner kronor hittills i år, konstaterar biståndsminister Matilda Ernkrans.
Ernkrans reser nu till Etiopien för att tillsammans med David Beasley bedöma läget på plats. Sverige kommer också att besluta om en ny strategi för vårt utvecklingssamarbete med Etiopien för perioden 2022-2026 som totalt beräknas till 1,7 miljarder kronor med demokrati och jämställdhet som viktiga områden.
– Det är särskilt viktigt att stärka livsmedelssäkerheten särskilt viktigt med tanke på klimatförändringarna. Vi ger också ett ökat stöd till freds- och försoningsinsatser i Etiopien. Den totala summan pengar är samma som förra perioden, fortsätter Matilda Ernkrans.
Sverige ger enligt biståndsministern inget direkt stöd till den etiopiska regeringen, utan biståndet går genom multilaterala organisationer som WFP och genom civilsamhället.
– Vi behöver stödja Etiopien med ett långsiktigt samarbete också med fokus på fredsbyggande, försoningsprocesser, hantering av klimatförändringar och uppbyggnad av demokrati. Och allra först ett hållbart eldupphör i Etiopien, säger Matilda Ernkrans.
Tomas Nordberg
Läs också
