Sida: Vi känner till anklagelserna


Sverige är en av de stora bidragsgivarna till FN-kontoret UNOPS. I slutet av april beslutade finska utrikesministeriet att frysa sina utbetalningar till UNOPS-fonden S3i tills dess att FN:s internutredning är klar. Sida fortsätter dock sitt samarbete med UNOPS.
 – Sida känner till anklagelserna som riktats mot UNOPS. Vi ser mycket allvarligt på dem. Men vi har inget med det aktuella projektet att göra, säger Cristina de Carvalho Eriksson, FN-samordnare på Sida.

UNOPS är Sidas elfte största samarbetspartner i FN och sedan mitten av 2000-talet har Sidas bidrag till FN-organet vuxit sig sju gånger så stort. Enligt Cristina de Carvalho Eriksson anlitar Sida FN-organet för projekt som främst rör infrastrukturutveckling och koordinering av projekt med förnybar energi i Sahel. I uppdragen ingår även globala fonder för vatten och sanitet och en nationell hälsofond i Myanmar.

Läs granskningen av UNOPS märkliga affärer här

För oss är UNOPS främst en serviceorganisation som vi anlitar för att verkställa de insatser Sida stödjer. Just nu rör det sig om fem globala, två regionala och fyra bilaterala insatser, berättar Cristina de Carvalho Eriksson.

Ökat bidrag från Sida
Det svenska biståndsorganet Sida har sedan mitten av 2000-talet successivt ökat sina bidrag till UNOPS. 2008 låg summan på 53,3 miljoner kronor och 2020 redovisade myndigheten att de betalat ut strax under 398 miljoner kronor till FN-organet, som idag är Sidas åttonde största samarbetspartner i FN. 

Sverige sitter i styrelsen för UNOPS, samma styrelse  som beslöt om den kontroversiella investeringsfonden som kom att döpas till UNOPS S3i. Styrelsen la en investeringsram på mellan 30-50 procent av fondens totalbelopp. Men vad var det som fick styrelsen att besluta om att FN-organet skulle pröva en ny väg?

 UNOPS föreslog initiativet för styrelsen som godkände det på pilotbasis. Det var en affärsmodell som skulle undersöka möjligheterna för samarbete med privat sektor för att bidra till hållbar tillväxt och fattigdomsminskning i utvecklingsländer genom projekt för hållbar infrastruktur. UNOPS utvecklade S3i initiativet för att mobilisera finansiering från privat sektor, säger Cristina de Carvalho Eriksson.

Pengarna i utvecklingsfonden på UNOPS kommer från ett överskott som organisationen fått från uppdrag som finansieras med skattemedel, hur ser ni på att de återinvesteras? 

 UNOPS redovisade sina reserver till styrelsen, som ansåg att dessa var nödvändiga eftersom FN-organet saknar inkomster i form av bidrag eller medlemsavgifter. 

Reserverna uppstod för att kunna hantera risker projekt kan utsättas för. Exempelvis att en leverantör drar sig tillbaka, säger Cristina de Carvalho Eriksson.

Enligt henne har UNOPS reserver ett tak som beslutats av styrelsen. Styrelsen har ansett att reserverna är tillräckliga och att FN-organet ska se över sin modell för att beräkna och debitera kostnader, så att reserverna inte fortsätter att öka. 

Unik affärsmodell
Cristina de Carvalho Eriksson menar att beslutet ska förstås mot bakgrunden att världen behöver mobilisera mer kapital för utveckling om de globala målen ska kunna nås till 2030, och att mer av pengarna behöver komma från privata sektorn. På frågan om det är vanligt att detta görs svarar hon: 

UNOPS affärsmodell är unik inom FN-systemet, då UNOPS är en organisation som erbjuder service mot avgift, dvs genomför verksamhet åt andra. Vi har ännu inte den fulla bilden, men från vad vi vet görs bedömningen att UNOPS brustit i sina interna kontrollrutiner och att det som skett inom S3i därför inte följer praxis.

Finland (där UNOPS har sitt kontor) har beslutat stoppa utbetalningarna till FN-kontoret. Rådgivare till president Biden har också rekommenderat att USA fryser sina bidrag. Sverige har dock inga såna planer, även om Cristina de Carvalho Eriksson poängterar att Sida ser allvarligt på de misstankar som riktas mot UNOPS. 

Sida känner till anklagelserna som riktats mot FN-organet. Vi ser mycket allvarligt på dem. Men vi har inget med UNOPS S3i - projektet att göra. Vi ser vi fram emot att ta del av de utredningarna och agera på dessa, säger Cristina de Carvalho Eriksson.

Katerin Mendez

Två mindre rättelser har gjorts i texten 20/5 12.20

Bakgrund

Sidas sammanlagda utbetalningar till UNOPS 2019-2022 (kronor)

År                 Avtalspart - UNOPS

2019              319 868 756

2020              397 812 138

2021              279 144 279

2022              29 000 000

Källa: Sida 

https://globalbar.se/2022/05/granskning-markliga-lan-och-forsvunna-fn-miljoner/

Fortsätt läsa för endast 49 kr/mån!

Du läser nu en av tre gratis artiklar innan du bestämmer dig för att bli prenumerant. För att läsa mer om våra prenumerationer klickar du här.

Köp prenumeration

Uppläsning av artikel

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.