Tillgången till elektricitet ökar i världens fattiga länder. Samtidigt saknar tre miljarder medmänniskor möjlighet att laga mat utan att skada sin hälsa och närmiljön. Därför är energifattigdom en av våra största klimaträttvisefrågor, skriver Parul Sharma i denna krönika.
Detta är en krönika. De åsikter som framförs är författarens egna.
Energimålet 7 i Agenda 2030 har som mål att till 2030 säkerställa tillgång till ekonomisk överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla. Tillgången till elektricitet i fattigare länder ökar, energieffektiviteten förbättras och förnybara energiformer vinner alltmer mark. Allt fler, cirka 89 procent, har tillgång till elektricitet i världen och utvecklingen tycks gå allt snabbare. En hållbar energi är avgörande för en klimatanpassad omställning, detta speciellt då den globala användningen av energi uppgår till cirka 75 procent av de totala växthusgasutsläppen. Energifrågan (mål 7) har likt andra Agenda 2030 mål olika dimensioner, men rättighetsperspektivet behöver lyftas än mer då cirka tre miljarder medmänniskor saknar möjlighet att laga mat utan skada sin hälsa och närmiljön, och att 759 miljoner fortfarande saknar elektricitet, dessa finns till största delen i Nigeria, Demokratiska republiken Kongo och Etiopien, som ersatt Indien på tredjeplatsen. Prognosen är att cirka 700 miljoner människor de flesta afrikaner fortfarande kommer att sakna el år 2030 (Tracking SDG7: The Energy Progress Report by UNSD,IEA, IRENA,WHO 2021).
Den farliga matlagningen drabbar miljarder marginaliserade och fattiga i världen. Det är främst skadlig rök som drabbar flickebarn och kvinnor som lagar mat på öppen eld eller öppen vedspis. Det är människor som lagar mat och värmer upp sina hem med förorenade bränslen, såsom trä, kol, fotogen och gödsel. Det går väldigt långsamt med att säkerställa rena och säkra bränslen och förorenade tekniker för matlagning som leder till att fyra miljoner människor dör i förtid varje år av exponering från luftföroreningar inomhus. Genom uppvärmning och matlagning med förorenade bränslen, så uppstår höga halter av luftföroreningar inomhus som innehåller flera hälsoskadliga föroreningar som kolmonoxid och fina partiklar. Partiklar, kolmonoxid, ozon, kvävedioxid och svaveldioxid är de föroreningar med starkast bevis för folkhälsoproblem. Både genom kort och långvarig exponering för dessa föroreningar så kan svåra hälsoproblem uppstå̊. Det är inte mycket som har hänt på just detta område, trots att det handlar om ungefär tre miljarder människor, en tredjedel av jordens befolkning. Därför är energifattigdom en av våra största klimaträttvisefrågor!
”Läkaren sa att min en månad gammal son förgiftades till döds på grund av min matlagning. Jag förstod inte att det var så farligt, visst hostar vi för jämnan men att det skulle döda mitt barn…” Seema från Uttar Pradesh i Indien vid ett möte med Parul Sharma år 2018.
Det kan finnas regioner i världen där förutsättningarna för förnybar energi är sämre. Vidare behöver den rika delen av världen inklusive Sverige flerdubbla stödet till låginkomstländernas klimatomställning och anpassning. Jättar som Indien behöver få hjälp med att avvänja sig från sin kolbaserade energi. På den internationella plattformen hyllar Indiens premiärminister Modi Mahatma Gandhis doktrin om ett ”förvaltarskap av planeten med en plikt att ta hand om den”.
Men även när FN:s generalsekreterare Antonio Guterres vädjar om ett slut på det ”dödliga beroendet av kol”, har Modis regering åtagit sig en aggressiv expansion av kolproduktionen till en miljard ton år 2024. Kritiker varnar för att detta språng görs på ryggen av Indiens mest marginaliserade grupper och till enorma miljökostnader och med knappa sociala skyddsåtgärder. Kol står fortfarande för nästan 70 procent av Indiens elproduktion. Nationellt finns det 55 nya kolgruvor planerade och det finns utbyggnadsplaner för 193 befintliga gruvor. Åttio procent av den nya expansionen är på urfolksmark och de kommer att bära bördan av detta och gå in i en alltmer djupare fattigdom.
”Sydasien förblev den mest förorenade regionen i världen med Bangladesh, Indien och Pakistan som delade 42 av de 50 mest förorenade städerna i världen”, enligt IQAirs globala luftkvalitetsdataplattform i sin World Air Quality Report 2020. Dessa tre länder ligger också i topp på listan över länder med sämst luftkvalitet som drabbar redan fattiga i dessa länder. Detta är en annan form av energifattigdom där människor som inte kan avskärma sig från giftiga partiklar på grund av att de sover på gatan, på trottoarer och direkt inhalerar giftiga utsläpp.
Den enskilt viktigaste strategin för att uppnå mål 7 och säkerställa tillgång till ekonomisk överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla, är den om förnybara energikällor. Förnybar energi har vuxit något oerhört det senaste decenniet men den snabbt växande energikonsumtionen i världen gjorde att andelen av förnybar energi inte ökade i den totala energimixen. Vi behöver en skarpare politisk vilja med långsiktiga globala genomtänkta incitament att framsteg ska nås. Efterfrågan på energi sägs öka globalt med 37 procent fram till 2040, detta om något måste göra att beslutsfattare över hela världen prioriterar den hållbara energifrågan. Här är även finansiering av privata aktörer i utvecklingsländer för ren energi också oerhört viktigt och behöver tryckas på än mer.
Ren energi är svaret på många klimatorättvisor i världen och därför behöver energirättvisa bli en gemensam sak för alla som kämpar för mänskliga rättigheter och ett hållbart klimat.
Parul Sharma
Människorättsjurist med fokus på hållbarhetsfrågor
|
Uppläsning av artikel
|
