Frankrike: Putinbild rubbar inte Le Pen


Collage från Twitter.

Trots att Marine Le Pen tryckt och distribuerat flera miljoner broschyrer med bilder på sig själv och Putin tycks detta inte rubba hennes väljarsiffror. Samtidigt spelar migrationen en allt mindre roll för det franska valet där den första valomgången genomförs den 10:e april.

Emmanuel Macron och Marine Le Pen kommer sannolikt att mötas i den andra och avgörande omgången av det franska presidentvalet. Samtidigt har frågor som migration, terrorism och franska misslyckandet i Afrika hamnade i bakgrunden.

Enligt en analys publicerad i DevEx kommer den franska utvecklingspolitiken att påverkas av vem som vinner valet. Emmanuel Macron har redan ökat det franska biståndet och planerar att de närmaste tre åren att öka det ännu mer.  På andra sida står högerpopulisterna Marine Le Penn och Éric Zemmour som vill använda biståndet för att gynna franska intressen och minska flyktingmottagningen. Socialisten Jean-Luc Mélenchon vill öka biståndet rejält, omförhandla skulder för fattiga länder och sluta stödja ”oligarkiska regimer och företag”.

Frågan är hur de tre miljoner franska medborgare med bakgrund i Afrika kommer att rösta. Vanligen står de nära centrum i det franska politiska spektrumet. Med viss lutning åt vänster. Men väldigt många avstår från att rösta. Valundersökningar dagarna innan valet visar att president Emmanuel Macron leder med 26 procent av rösterna. Strax efter honom ligger högerpopulistiska kandidaten Marine le Pen med 23 procent. Socialistpartiets ledare, Jean-Luc Mélenchon, ligger på tredje plats men sex procent bakom Le Pen. De andra kandidaterna ligger långt efter. I valundersökningar går det att se hur Rysslands invasion av Ukraina förändrade röstsympatierna. Sittande presidenten steg snabbt för att sen sjunka tillbaka till sina normala siffror på omkring 25 procent. Men den stora förändringen är att högerpopulisten Le Pen och socialisten Mélenchon kraftigt ökat sin popularitet. 

– Hela valkampanjen har sopats bort av kriget i Ukraina, berättar Paul Taylor, analytiker vid tankesmedjan Friends of Europe. Han bevakar utrikes och säkerhetspolitik och skriver kolumner för Policitico


Många antog att Marine Le Pens kampanj skulle vara över efter det att Ryssland attackerat Ukraina. I en valbroschyr som tryckts i miljoner exemplar syns hon tillsammans med Vladimir Putin. Dessutom publicerades uppgifter om att hennes parti tagit emot bidrag på 9 miljoner EURO från en rysk bank.  

Trots råd om att bilden med de två i broschyrerna skulle tas bort och att de skulle trycka en ny broschyr sa hon nej och bilden blev kvar. Och sen dess har hennes popularitet stigit. Hur har det gått till?

– Hon tog inte bort bilden med henne och Putin. Det hon i stället gjorde var att gå ut och fördöma attackerna mot Ukraina, samtidigt som hon förklarade att hon i sin position måste träffa internationella ledare. Det gjorde att Le Pen visade sig vara tillräckligt anti-Putin för att göra det svårt att attackera henne på den frågan, fortsätter Paul Taylor. Nästa steg för Le Penn var att börja utnyttja de stigande kostnaderna på el och drivmedel som är en effekt av Rysslands invasion.

Rysslands angrepp mot Ukraina har gjort att de frågor som tidigare varit viktiga i fransk politik, frågor om migration och terrorism har minskat i vikt hos väljarna. I stället är det frågor om ekonomi och sociala skyddsnät som tagit över. Macrons misslyckande i norra Afrika såg ut att bli den stora utrikesfrågan i franska valet. Beslutet att i all hast ta hem franska trupper från Mali beskrevs som presidentens Waterloo. Även svenska och danska trupper drogs bort. I stället har regeringen i Bamako bjudit in den ryska privatarmén Wagner.

– Ukraina har borstat bort allt från radarn när det gäller utrikesfrågor. Om det inte hade hänt så hade nog det franska misslyckandet i Sahel (Mali, Burkina m.fl.) spelat en mycket större roll, fortsätter Paul Taylor vid tankesmedjan Friends of Europe. 

Enligt hans analys blev den franska truppnärvaron i Sahelområdet alltför lång och utdragen. Det enorma området som Sahel utgör går helt enkelt inte att kontrollera militärt. Det krävs en rad andra åtgärder för att minska hoten från de grupper som anslutit sig till terrorgrupper i området. De frågorna kunde inte Emmanuel Macrons politik nå. Och dessa har mer med en långsiktig utvecklingspolitik att göra. 

Petter Bolme

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.