I en uppmärksammad debattartikel som vi publicerade den 14 februari uppmanade Petra Tötterman Andorff, Generalsekreterare för Kvinna till Kvinna, Utrikesminister Ann Linde att inte glömma bort den feministiska utrikespolitiken i samband med utrikesdeklarationen. Vad säger hon idag om ministerns insats?
Hej Petra, din debattartikel fick stor spridning, vad tror du det beror på?
– Jag tror att det finns ett stort intresse och ett stort stöd för den feministiska utrikespolitiken. Dessutom har nog många med mig varit aningen fundersamma efter att Sveriges första kvinnliga statsminister lät bli att nämna den feministiska utrikespolitiken i sin regeringsförklaring i november. Kanske sammanfattade artikeln det många undrat över; vart tog den feministiska utrikespolitiken vägen? Håller Ann Linde den lika högt som förut?
Ann Linde nämnde sedan den feministiska utrikespolitiken i sitt anförande. Är du nöjd med det hon sa?
– Till allra största delen. Hon lyfte dels fram den feministiska utrikespolitiken som en framgångsrik politik som nu andra tar efter, hon sa också att den är viktiga än någonsin med tanke på de bakslag vi har sett i och med pandemin, och att vi nu måste vässa politiken. Detta var mycket viktiga budskap.
Hon betonade också vikten av att kvinnorna inkluderas i fredsförhandlingarna i Jemen, vilket är ett viktigt exempel på hur regeringen vill arbeta med kvinnor, fred och säkerhet.
Men det finns fortfarande en tendens att prata om de stora säkerhetsfrågorna och lösningarna på dem på samma gamla sätt som alltid. Och sen lyfta fram den feministiska utrikespolitiken som ett parallellt spår. Detta måste vi komma bort ifrån. Det är inte förrän den feministiska utrikespolitiken ses som ett verktyg för de stora säkerhetsfrågorna som den kan ha verklig effekt. Dessutom hade vi önskat att ministern hade berättat hur den feministiska utrikespolitiken kan vara en ledstjärna även under Sveriges ordförandeskap i EU nästa år.
Vad skulle du vilja att regeringen gjorde mer av nu?
– Vi skulle vilja att den feministiska utrikespolitiken genomsyrar allt utrikesarbete, inklusive arbetet för fred och säkerhet och att regeringen lägger större vikt vid att stötta det demokratiarbete och viktiga arbete för mänskliga rättigheter som lokala kvinnorättsorganisationer och folkrörelser gör runt om i världen. Det är oftast genom att investera i dem som vi kan undvika konflikter och hitta fredliga lösningar. Nyckeln till både freden och demokrati finns ofta hos befolkningen.
Ni är medarrangör till fredsdemonstrationen i helgen. Varför då?
– Vi är en fredsorganisation. Det är en självklarhet för oss. Det är ett ensidigt fokus på militariseringen i debatten kring det försämrade säkerhetsläget mellan Ryssland och USA kring Ukraina och det har vi också varit ute och pratat om. Det finns ytterst få militära lösningar på djupa konflikter. Den svenska allmänheten måste få klart för sig att det inte finns något romantiskt eller spännande med krig. Vi får aldrig glömma att det bästa sättet att stoppa krig är att se till att de aldrig startar. Just nu är vi i ett kritiskt skede för att förhindra mänskligt lidande i Ukraina. Därför marscherar vi för freden.
David Isaksson
Läs debattartikeln här:
