Sudan: Världsbanken stoppar biståndet


Militärkupp i Sudan Foto: Wikipedia Creative Commons

Världsbanken har beslutat stoppa biståndet till Sudan som en reaktion på militärkuppen. Men hur kommer det sig att biståndet till Etiopien, där den militära konflikten blir allt hårdare, fortsätter som vanligt?

Tidigare i veckan upplöste Sudans militär landets övergångsregering, arresterade tjänstemän och politiska ledare och placerade premiärministern i husarrest. Sedan prodemokratiska demonstranter gick ut på gatorna har säkerhetsstyrkor svarat med att döda minst fem personer och skada mer än 200. Human Rights Watch skriver:

Myndigheter har också stört telefon- och internettjänster. Militärens maktövertagande kommer efter veckor av politisk spänning i Sudan, och insatserna kunde inte vara högre. Nu när säkerhetsstyrkorna agerar för att tysta oliktänkande krävs internationell uppmärksamhet för att säkerställa att övergreppen inte fortsätter.

USA har fryst sitt bistånd till landet på motsvarande sex miljarder kronor. Och Världsbanken har stoppat sitt bistånd till Sudan.

Global Bar Magazine har i flera artiklar skildrat utvecklingen i Sudan och hur Sverige behöver förändra sitt bistånd till landet. På en fråga om hur Sverige ser på utvecklingen i Sudan svarar UD Global Bar Magazine följande:

Regeringen fördömer statskuppen i Sudan 25 oktober, arresteringen av premiärminister Hamdok och andra civila ministrar, och att kuppmakarna upplöst transitionsregeringen, det suveräna rådet och delar av konstitutionen. Den civil-ledda regeringen måste tillbaka och den demokratiska transitionen återupptas. Vi uppmanar alla parter att stödja och upprätthålla transitionen. Alla måste avhålla sig från våld. UD har nära kontakt med ambassaden och bevakar frågan noga. Vi arbetar också nära övriga EU, andra länder och internationella partners.

Samtidigt går det inte att komma ifrån att Kontrasten är stor i jämförelse kring hur Sverige agerar avseende krisen i Etiopien. Där skriver UD att:
Regeringen har återkommande tagit upp Sveriges kritiska syn på den ytterst allvarliga utvecklingen i norra Etiopien med etiopiska företrädare. Ett exempel på det är när kabinettsekreterare Robert Rydberg den 27 maj i år i samtal med sin etiopiska kollega i detalj redogjorde för vår syn på de övergrepp som skedde i Etiopien. … Utrikesministern och biståndsministern har också redogjort för sin syn på situationen i Etiopien i Riksdagen och genom uttalanden vid ett flertal tillfällen. För mer information om detta hänvisar vi till Riksdagens hemsida där regeringens svar på riksdagsfrågorna finns publicerade.

USA satsat mycket
Varför agerar USA och Världsbanken så snabbt och resolut i fallet Sudan? En anledning kan vara det starka symbolvärde som utvecklingen i Sudan haft – och har – inte minst i tider där demokratin i världen är på tillbakagång, menar Johan Brosché, docent på Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet:

– EU och USA har investerat mycket i förändringen i Sudan. Det är ett av få exempel på en positiv utveckling i regionen. Att det sudanesiska folket reste sig mot diktatorn och tvingade bort honom gav eko i hela världen och att det skulle omkullkastas är något man verkligen vill motsätta sig, menar han och fortsätter:

– Ingen expert på Etiopien men situationen där är väl helt annorlunda. Ett pågående brutalt inbördeskrig men ingen militär som tagit makten.

Författaren och fotografen Donald Boström är inne på samma linje:
– Revolutionen 2019 i Sudan ledde till att de styrande fick göra en massa eftergifter. Kvinnogrupper och andra grupper i civilsamhället är starka i Sudan. Och demonstranterna var starka. Oppositionen fick till en maktdelning och lika många platser i parlamentet. Men lika många platser betyder inte lika mycket makt. Oppositionen var enig mot maktkoncentrationen i Bashir, men det fanns inte någon gemensam vision om hur man skulle förvalta makten, menar han.

Donald Boström menar också att maktdelningen mellan militären och civilsamhället under de knappa två år som gått sedan revolutionen fungerat relativt bra. Men när kuppen skedde skulle den civila delen av rådet ta över ledningen, något som kan ha bidragit till att militären agerade:

… Unde de nästan två år som gått sedan revolutionen har militären konsoliderat landets strukturer. Premiärminister Hamdok hade mycket bra relationer med USA som lyfte sanktionerna i gengäld mot att Sudan erkände Israel, vilket de gjorde hösten 2020. Men nu är Sudan tillbaka på ruta ett, fortsätter Donald Boström.

Världsbanken agerade snabbt
Som en följd av militärkuppen har Världsbanken alltså avbrutit sitt bistånd till landet. I mars 2021 fick Sudan tillgång till motsvarande över nitton miljarder kronor.

Även USA och EU har agerat skyndsamt:
– Den nya skiljelinjen i regionen rör huruvida man är för eller emot muslimska brödraskapet. Förenade Arabemiraten och Saudiarabien är emot, medan Qatar, Iran och Hizbollah är för. Samtidigt vill USA och EU försäkra sig om att den nya regeringen i Sudan inte blir en stödjepunkt för muslimska brödraskapet, fortsätter Donald Boström.

Redie Bereketeab är docent och forskare på Nordiska Afrikainstitutet. Han tror på en framtid med någon form av övergångsregering som kan styra fram till valet 2023:

– General Abdel Fattah al-Burhan bildar sannolikt en regering av teknokrater och väljer individer till ett ministerkabinett. Han kommer kanske att involvera en civil regering, men den kommer inte tillåta en regering ledd av Hamdok. Det rör sig om någon form av koalition mellan civila och militära ledare, ett övergångsarrangemang i en ny form som styr fram till valet 2023. Allt hänger på maktbalansen. Militären klargjorde från början att de inte kan lämna över till en civil regering. Det var endast under tryck som de lämnade över makten till en civil-militär regering.

Det svenska agerandet
Kuppmakaren General Abdel Fattah al-Burhan lät i början av kuppen meddela att Hamdok hålls i förvar i generalens egna hem och att han möjligtvis kommer att friges de närmaste dagarna. En del av de gripna ministrarna kan komma att ställas inför rätta för att ha hetsat till myteri inom militären.

Som en konsekvens av utvecklingen har USA fryst ett biståndspaket på motsvarande sex miljarder kronor. Men Etiopien, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten är mycket försiktigare. Kommer Sverige att söka sätta press på kuppmakarna via indraget bistånd eller kommer Sverige att var mer ”förstående”? Biståndsminister har uttalat att den demokratiska regeringen måste återinsättas, annars kommer det att få konsekvenser för biståndet. Carin Jämtin, chef för Sida säger i en intervju med Studio Rtt bland annat :

– Sverige har precis inlett samarbete med den sudanesiska staten. Nu måste vi finna andra partners, till exempel inom FN-systemet och sudanesiska civilsamhällesorganisationer. Att USA fryser sitt stöd kommer få väldigt stora konsekvenser för den sudanesiska regeringen samt får ekonomin i stort. Vi får se till så att inga pengar går till militärregimen och att alla pengarna går till det sudanesiska folket.

Det svenska biståndet till Sudan i siffror
Det svenska biståndet till Sudan uppgick 2020 till 582,5 miljoner kronor, varav 376,7 miljoner avser långsiktigt utvecklingssamarbete och 205,8 miljoner humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd i akuta situationer. Sida stödjer hållbar fred, demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättssäkerhet. Klimat, miljö, jordbruk och förnybar energi är andra temaområden.

Inom området hållbar fred ger Sverige bland annat stöd till en fond inom FN:s utvecklingsfond (UNDP) och Darfur Community Peace and Stability Fund, som bidrar till fred och försoning i Darfur. Via FN:s utvecklingsfond (UNDP) stöttar Sida sedan 2018 ett initiativ med fokus på att lösa konflikter. Det handlar främst om konflikter kring land och vatten i fem av Sudans sydligt belägna stater. Inom det humanitära biståndet fokuserar Sida på mat, näring och skydd åt befolkningen samt att motverka könsbaserat våld och förebygga humanitära kriser genom att samverka med utvecklingssamarbetet. Internflyktingar är prioriterade.

Enligt Juba Peace Agreement från oktober 2020 skulle ett val genomföras inom några år. Militären bryter mot denna överenskommelse och omvärlden måste reagera på detta.

– Situationen i Sudan är helt annorlunda än den i Afghanistan. Det var folket som revolterade 2019 i Sudan. Biståndet ska stötta den utvecklingen, fortsätter Carin Jämtin i Studio Ett.

Ytterligare reaktioner från omvärlden
Afrikanska unionen (AU) har stängt av Sudan till dess civilt styre återupprättas. AU säger att det som skedde var ett okonstitutionellt maktövertagande. AU stängde av Sudan i juni 2019 efter att demonstranter hade skjutits ned utanför arméns högkvarter i Khartoum. Tre månader senare återinfördes Sudan som medlem efter Hamdok hade utnämnt det första kabinettet sedan Omar al-Bashir störtades.

Kupp – eller inte?
FN:s säkerhetsråd höll ett ”emergency meeting” bakom stängda dörrar den 26:e oktober. Storbritannien, Norge och Estland var överens om att karaktärisera det inträffade som en kupp, men Ryssland höll inte med. Ryssland agerar bromskloss och försvårar aktivt agerande från rådets sida. USA var dock snabba med att pausa sitt bistånd till Sudan. EU:s utrikesrepresentant (unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik) säger i ett uttalande att:

– Om inte situationen vänds omedelbart kommer det att få allvarliga konsekvenser för EU:s engagemang, inklusive dess finansiella stöd.

Sveriges biståndsminister Per Olsson Fridh skriver på Twitter att kuppen kommer att få konsekvenser för Sverige och EU:s engagemang i Sudan. Frågan är bara vilka dessa blir.

Tomas Nordberg

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.