Runt om i Afrika använder sig fler och fler småbrukare av digital teknik för att få tillgång till information, tjänster och produkter som ökar avkastningen och därmed inkomsterna. Ett av de nya företagen är Hello Tractor som kopplar ihop traktorägare med bönder som behöver hjälp.
En tredjedel av all världens mat produceras av småskaliga bönder. Det senaste decenniet har nya innovationer inom jordbruket förbättrat villkoren för många av Afrikas bönder. Det finns över 400 jordbrukstekniska lösningar i Afrika söder om Sahara. De nya innovationerna för att öka matproduktionen söder om Afrika sträcker sig från att hyra traktorer till satellitövervakning av grödor.
Fram till för ett år sedan tog det Pamela Auma en hel månad att förbereda marken på sin gård i västra Kenya, nära staden Kisumo, för plantering innan regnperioden. Sjubarnsmamman tillbringade sina dagar med att gräva upp den 0,4 hektar stora marken – ungefär lika stor som en fotbollsplan – med en hacka. Hon var alltid orolig för om hon skulle hinna så sina majs- och böngrödor innan regnen kom.
Idag gör hon samma jobb på mindre än två timmar med hjälp av en traktor som hon hyr via Hello Tractor, en Kenya-baserad smart telefon-app som för samman småskaliga bönder med traktorägare i närheten och som utsetts till ett av världens framtidsföretag av tidningen Fortune.
– Att använda traktor är mycket bättre än att göra jobbet för hand. Det blir bra kvalitet och fungerar väldigt snabbt. Förut var det svårt att hitta en traktor att hyra och det var väldigt dyrt. Nu hittar Hello Tractor snabbt en traktorägare nära mig genom att ringa runt, berättar Pamela Auma.
I hela Afrika använder sig fler och fler småbrukare av digital teknik för att få tillgång till information, tjänster och produkter som gör arbetet mer effektivt och ökar avkastningen och därmed inkomsterna. Från Nigeria till Ghana till Kenya har en rad innovationer inom jordbruksteknik dykt upp under det senaste decenniet som småskaliga bönder kan dra nytta av. Innovationerna sträcker sig från vädervarningar via SMS och mobilappar som erbjuder kredit, frön och maskiner, till mer avancerade lösningar som precisionsodling, som använder satellit-, drönarbilder och jordsensorer som ger direktinformation om hur grödorna mår. Att tekniken nu också blir tillgänglig för Afrikas många småskaliga bönder (ofta kvinnor!) är ett viktigt steg framåt, eftersom deras arbete är avgörande för Afrikas livsmedelssäkerhet.
– Digitalisering av jordbruket kan förändra sektorn i grunden. Afrika är världens brödkorg – eller borde vara. Ändå importerade Afrika livsmedel för 43 miljarder dollar under 2019. Kontinenten har mycket åkermark, det sker odling av en mängd olika grödor och bevattningspotentialen är stor med sju stora floder. Nu kan tekniken göra livsmedelsproduktionen mer effektiv och hjälpa till att minska de stora klyftorna avseende avkastningen av grödorna, säger Aloysius Uche Ordu, chef för Africa Growth Initiative vid Brookings Institution, en tankesmedja i Washington
Bråttom att mata världen
Mer än 80 procent av världens 600 miljoner jordbrukshushåll är småbrukare som äger mindre än två hektar mark, konstaterar FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). Dessa små odlare tar upp tolv procent av jordbruksmarken globalt men producerar över en tredjedel av världens mat. Men småbrukare över hela världen har stora utmaningar. Jordbruksarbete kräver att mycket tid läggs ner samt väldigt mycket arbete.
De flesta bönderna har begränsade möjligheter att nå ut med sina produkter. De har inte tillräcklig kunskap för att kunna öka sin produktion. Och de har inte heller tillgång till krediter eller försäkringar, vilket krävs för att få tag på insatsvaror som frön, gödningsmedel och maskiner. Dessutom så förändras klimatet. Vädret blir mer oregelbundet vilket påverkar skördarna negativt. Nedstängningarna under coronapandemin har minskat böndernas möjligheter att få sina leveranser och sälja sina produkter.
Samtidigt som många bönder kämpar för att överleva behöver världen mer mat. Och det måste ske snabbt. World Resources Institute förutspår att den globala befolkningen kommer att nå nära 10 miljarder år 2050, och för att mata så många människor kommer matproduktionen att behöva växa med nästan 60 procent.
Uber för traktorer
Digital teknik är nyckeln till att se till att världen har tillräckligt med mat, menar flera av de företag som arbetar med innovationer inom jordbruket. De nya tekniska lösningarna har dragit fördel av Afrikas snabbt växande nätverk av mobiltelefonanvändare och skapat fler än 400 digitala jordbrukslösningar som används i Afrika söder om Sahara, enligt en rapport publicerad 2020 av den globala telekomindustrilobbyn GSMA.
Hello Tractor, appen som Pamela Auma i Kenya använder för att hjälpa till med sitt jordbruksarbete, finns i tretton länder inklusive Nigeria, Kenya och Tanzania och talas ofta om som en ”Uber för traktorer”. Via appen kan traktorägare hyra ut sina maskiner till småbrukare i sitt område. Bönderna kan gå samman och hyra ett fordon till överkomliga priser. Traktorerna är utrustade med GPS-enheter så att traktorernas ägare kan se var de är och om de används.
– För oss bönder är det mycket viktigt med mekanisering för att vi ska kunna vara produktiva. Men små bönder har begränsat med arbetskraft och tid. Man måste plantera vid rätt tidpunkt och tidsfönstret är väldigt litet, för om bönderna inte planterar i tid blir det inga grödor, säger Hello Tractors VD Jehiel Oliver.
– Den här tekniken tillhandahåller dyr utrustning till bönder. Sedan lanseringen 2014 har vi hjälpt omkring en halv miljon bönder, faktum är att 55 procent av appens kunder använde traktor för första gången, fortsätter Jehiel Oliver.
Andra appar, som DigiFarm i Kenya, fungerar som så kallade ”one-stop-shops” som gör att bönder slipper mellanhänder och får direkt tillgång till billiga frö- och gödningsmedel, lån och försäkringsleverantörer och bulkinköpare. I Ghana tillhandahåller Farmerline, som är en rösttjänst och SMS-plattform, råd om jordbruks, väderprognoser, aktuella marknadspriser och finanstips till cirka en miljon småodlare.
– Jag började prenumerera på Farmerline i september. Nu vet jag hur jag ska hantera mina produkter bättre efter jag har skördat dem, berättar Moses Dery Sekyere som odlar bönor, majs och hirs på en fem hektar stor gård i södra Ghana.
En annan app, PlantVillage Nuru-appen, skannar angripna växter och ge råd om hur de ska behandlas. Andra högteknologiska lösningar som till exempel den nya nigerianska Zenvus-appen använder sensorer för att analysera jorddata som temperatur och näringsämnen så att bönderna vet vilket gödselmedel de ska applicera och när de ska bevattna.
Klyftor i den digitala världen
– Småskaliga bönder är ivriga att komma igång med ny teknik och moderna odlingsformer, oavsett om det gäller att hitta nya köpare, söka råd från agronomer om bekämpning av skadedjur, eller att prova mer effektiva bevattningsprodukter som solpumpar, konstaterar Korie Betty Maru, grundare av Digital Farmers Kenya, en Facebook-grupp med mer än 436 000 medlemmar som delar råd och jordbruksteknik. Hon förklarade:
Men trots att det finns så många digitala tjänster har många digitala lösningar svårt att sälja tillräckligt mycket. Dessutom misslyckas tjänsterna ofta med själva syftet – att förbättra jordbrukarnas liv, enligt flera forskare. En studie från det nederländska tekniska centrumet för jordbruk och landsbygdssamarbete (CTA) visar att fler än 33 miljoner småbrukare i Afrika använder någon digital tjänst, men att mindre än en tredjedel använder dessa tillräckligt mycket för att dra maximal nytta av tjänsterna.
Ett avgörande problem är att de flesta småbrukarna i Afrika söder om Sahara fortfarande inte har tillgång till internet. Fortfarande har endast ca 26 procent tillgång till internet, enligt organisationen GSMA. Kvinnliga bönder befinner sig på fel sida av den digitala klyftan. GSMA rapporterar att mobiltelefonsägandet är tretton procent lägre bland kvinnor än män i Afrika söder om Sahara. Och då 40–50 procent av småbrukarna är kvinnor innebär det att bara en fjärdedel är registrerade användare av digitala tjänster, enligt det nederländska centret CTA. Forskare säger att stora investeringar måste göras för att skapa IT-lösningar som förbättrar digital kompetens på landsbygden.
– En av de största utmaningarna är att anpassa de digitala verktygen till de lokala förutsättningarna. Några av dessa lösningar är i sanning otroliga, såsom precisionsjordbruksverktyg, fjärranalysverktyg, blockkedjeverktyg och artificiell intelligens. Men många av dem är inte utvecklade för afrikanska bönder och de är kanske inte helt skräddarsydda för småbrukare. konstaterar Elias Nure, chef för det digitala klimatsmarta jordbruksteamet på organisationen MercyCorps.
Nita Bhalla
Thomson Reuters Foundation
Översättning och bearbetning: Tomas Nordberg
|
Uppläsning av artikel
|
