Den 16:e juni tillträder Karim Khan som ny chefsåklagare för den internationella brottsdomstolen ICC. Khan blir den tredje chefsåklagaren i ICC:s historia, men valet är kontroversiellt. Karim Khan, som nominerades av Storbritannien, är den första chefsåklagare som valts i en sluten omröstning – och det krävdes en andra valomgång för att han skulle utses.
ICC ansvarar för domar rörande krigsbrott, brott mot mänskligheten, folkmord och aggressionsbrott. Med säte i Haag påbörjade domstolen, som har 123 medlemmar, sin verksamhet 2002. Som den ledande internationella institutionen inom internationell rättvisa arbetar de arton domarna med fall som har stor betydelse för upprättelse och rättvisa i en mängd olika konflikter. Chefsåklagaren innehar den viktigaste posten i domstolen. Åklagaren leder domstolens arbete framåt genom att välja ut fall och på så sätt avgöra vilka händelser och vilka personer som domstolen inriktar sitt arbete på.
Domstolen har blivit föremål för omfattande kritik för sitt långsamma tempo med bara en handfull fällande domar fram till februari 2021, och Karim Khan har lovat att han ska effektivisera arbetet. Kina är ilsket för att det har rapporterats att domstolen kan komma att undersöka behandlingen av dess uiguriska minoritet. Moskva har angripit domstolen eftersom den kan komma att undersöka möjliga brott begångna av ryssar i östra Ukraina, och varken USA eller Israel erkänner domstolen.
Karim Khan, som är brittisk medborgare, ersätter Fatou Bensouda vars mandat går ut och som även har blivit föremål för amerikanska sanktioner. Trumpadministrationen utfärdade förra året bland annat reseförbud och frysning av tillgångar gentemot ledande ICC-tjänstemän som en reaktion på Bensoudas undersökning av påstådda amerikanska krigsbrott i Afghanistan.
ICC är självständigt från FN, men omröstningen gällande ny chefsåklagare ägde rum i New York. Khan valdes till chefsåklagare för en nioårig mandatperiod med 72 röster i den andra omröstningsomgången, tio fler än majoritetskravet på 62 röster från medlemsstater. I den första omgången fick han bara 59 röster. Valprocessen var seg och utdragen; den påbörjades redan 2019 och präglades av statspartsförsamlingens oförmåga att enas kring en kandidat.
Erfarenhet från FN
Karim Khan innehar examina i juridik från King’s College och University of London. Han är författare till ett stort antal publikationer inom området mänskliga rättigheter och internationell straffrätt och är även expert på islamisk rätt. Han arbetade som juridisk funktionär för Åklagarkontoret vid Internationella krigsförbrytartribunalen för före detta Jugoslavien mellan 1997 och 1998. Karim Khan tjänstgjorde senare vid Rwandatribunalen fram till 2000. För tre år sedan utsågs Khan av FN:s generalsekreterare António Guterres till ledare för ett undersökningslag för FN som hjälpte den irakiska regeringen att hålla IS-terrorister juridiskt ansvariga för brott mot mänskligheten, folkmord och krigsbrott i enlighet med säkerhetsrådets resolution 2379 från 2017.
Khan är biträdande generalsekreterare i FN och särskild rådgivare i sin kapacitet som chef för undersökningslaget som på engelska benämns ”The Investigative Team to support domestic efforts to hold Islamic State in Iraq and the Levant (Da’esh) accountable for acts that may amount to war crimes, crimes against humanity and genocide committed in Iraq” och som har akronymen UNITAD. Arbetslaget arbetar med att samla, bevara och lagra bevis i Irak på gärningar som kan utgöra krigsbrott, folkmord och brott mot mänskligheten och som är utförda av terroristgruppen. Det assisterar också överlevare att utkräva ansvar för brott som de har utsatts för. Nyligen uttalade Khan att det finns ”klara och övertygande bevis att IS begick folkmord gentemot yazidierna som en religiös grupp.”
Försvarade Charles Taylor
Khan har även tidigare arbetat som försvarsadvokat, åklagare och som juridiskt ombud för offer i nationella och internationella tribunaler, såsom den Internationella krigsförbrytartribunalen för Rwanda, Khmer Rougetribunalen, Specialdomstolen för Libanon och Specialdomstolen för Sierra Leone.
Men han har också försvarat personer som stått åtalade för folkrättsbrott. Mellan 2006 och 2007 var Khan chefsförsvarare för Liberias förre president Charles Taylor inför Specialdomstolen för Sierra Leone (han entledigades av Taylor och reagerade enligt vissa vittnesmål med upprördhet på detta besked). Hans andra tidigare uppdrag inkluderar chefsförsvarare inför ICC för den sudanesiske rebelledaren Bahr Idriss Abu Garcia mellan 2008 och 2010. Khan var senare chefsadvokat för Kenyas vicepresident William Ruto inför ICC och innehade samma roll för Kosovos biträdande premiärminister Fatmir Limaj inför EULEX-domstolen i Kosovo mellan 2014 och 2017.
Kontroversiellt val
Valet av Khan var dock inte okontroversiellt. Kenya och Storbritannien förordade Khan, medan östafrikanska människorättsorganisationer hävdade att hans bakgrund som försvarare av Charles Taylor och William Ruto gjorde honom olämplig som chefsåklagare.
Khans arbete som försvarsadvokat för William Ruto, som stod anklagad för brott mot mänskligheten under våldsamheterna efter valet i Kenya 2007 då 1 200 människor dödades, var djupt kontroversiellt. ICC lade ner åtalet för fem år sedan efter att ha funnit vittnesinterferens och oacceptabel politisk inblandning. Ett nyckelvittne mördades 2014. Khan hävdar att han gjorde allt för att motverka skrämsel av vittnen genom att ge individen ifråga vittnesskydd och söka påbörja en undersökning. ICC har inte anklagat Khan för felaktigt agerande, men domstolen har åtalat tre kenyaner för vittnesmanipulering. Khan har även varit rådgivare för Muammar Khadaffis son Saifd Al Islam som fortfarande söks av ICC på anklagelser av brott mot mänskligheten. I en artikel från 2013 beskriver Khan sin syn på arbetet som försvarsadvokat inför ICC. I en intervju som ICC gjorde samma år berättar han mer om vad han ser som försvarets uppgift:
Ytterligare en anledning till att Khan (som är brittisk medborgare) mötte så starkt motstånd är Storbritanniens inställning till frågan kring vem som har bestämmanderätt över Chagosöarna. Här handlar det om Storbritanniens vägran att acceptera Internationella havsrättsdomstolens (som ligger i Hamburg) utslag som gav Mauritius äganderätt till öarna och som ålagde Storbritannien att avsluta sin illegala ockupation.
Öarna är britternas främsta strategiska tillgång i Indiska oceanen. På Diego Garcia, den största av öarna, ligger en topphemlig amerikansk militärbas. För två år sedan fann Internationella domstolen, som har sitt säte i Haag, att Storbritannien bröt mot folkrätten i sin strävan att behålla makten över arkipelagen. Mauritius tvingades att gå till Havsrättsdomstolen då Storbritannien inte följde Internationella domstolens yttrande.
Den mauritiske FN-ambassadören var en av dem som gick emot valet av Khan på grund av landets agerande i fallet Diego Garcia:
– Vi är så besvikna på Storbritanniens inställning i frågan. Det gör det väldigt svårt för Storbritannien att göra anspråk på att leda internationella institutioner som Internationella brottmålsdomstolen. Dess mjuka makt är så försvagad, förklarade ambassadören.
Tuffa utmaningar väntar
Khan står inför tuffa utmaningar som att behandla den omtvistade utredningen kring Israels och palestinska väpnade gruppers eventuella krigsbrott under kriget 2014 liksom under Gaza-kriget 2021. Bensouda öppnade en femårig preliminär utredning och ICC:s klargörande att de har jurisdiktion i frågan möjliggjorde inledandet av en mer omfattande undersökning.
Khan vann posten i konkurrens med kandidater från Spanien, Irland och Italien. Hans huvuduppdrag blir att tillförsäkra fler fällande domar och därigenom öka domstolens legitimitet bland stater som Ryssland, Kina och USA, som inte erkänner dess jurisdiktion. Även i Afrika har domstolen fått utstå mycket kritik för att enbart fokusera på denna kontinent. Khan kommer att få besluta om hur undersökningen av krigsbrott i Afghanistan ska fortskrida. Och EU-parlamentet har krävt ett globalt förbud av vapenförsäljning till Saudiarabien och en ICC-undersökning av krigsbrott i Jemens inbördeskrig.
Tomas Nordberg
|
Uppläsning av artikel
|
