Kupp i Mali: Osäker framtid väntar


Soldat i Mali (ingen koppling till Sverige). Foto: Shutterstock.

I måndags förde militär i Mali bort presidenten, premiärministern och försvarsministern efter det att militärer som ingått i regeringen sparkats. Kuppen har fördömts av både EU och FN.
– Det mesta tyder på att militären just nu har initiativet, men detta kan ändras snabbt. Det hela är inte på något sätt avgjort, säger forskaren Sten Hagberg som just nu befinner sig i Mali.

Uppdatering 26/5 18.00: Malis övergångspresident Ba N’Daou och premiärminister Moctar Ouane avgår sedan de frihetsberövats av militären i måndags, enligt en medarbetare till vicepresident Assimi Goita som ligger bakom kuppen.
Uppdatering 27/5. En skriftlig kommentar från UD har tillkommit.

För mindre än ett år sen, i augusti 2020, genomförde militären en liknande operation, vilket innebar att dåvarande presidenten avgick och en övergångsregering bildade där militären fick ett stort inflytande. Den kupp som nu ägt rum innebär att den av militären de facto tillsatte vicepresidenten Assimi Goita – med stöd av militären – avsatt presidenten och premiärministern. FN, EU, AU och ECOWAS har alla fördömt aktionen och krävt att samtliga ska friges och att de styrande ska återinsättas. 

I Mali pågår en rad olika militära aktioner genom FN, EU och en franskledd antiterroristoperation. Sveriges bidrar med 300 militär personal på plats i Mali. I styrkan ingår 150 personer från specialförband som är med i den internationella snabbinsatsstyrkan ”Task Force Takuba”, en franskledd aktion som bekämpar terroristorganisationer med kopplingar till Boko Haram och IS i Mali. 215 svenskar ingår i FN-insatsen Minusma och åtta soldater ingår i en EU-insats som tränar och utbildar militärer i Mali. Dessutom bidrar Sverige med helikoptrar och transportflyg. 

Enligt personer med inblick i tidigare händelser i Mali så är det högst otroligt att någon av de insatser som Sverige deltar i kan komma att användas för att stabilisera situationen och återinsätta presidenten.

”Task Force Takuba”, där Sverige bidrar med en helikopterburen snabbinsatsstyrka, har sin bas i Ménaka, i nordöstra Mali. I den ingår, förutom Frankrike som leder insatsen, Sverige, Estland och Tjeckien samt representanter från Danmark, Nederländerna och Belgien. 

På försvarsmaktens hemsida uttalar sig brigadgeneral Anders Löfberg, chef för specialförbandsledningen: 
– Den primära uppgiften för våra svenska specialförband är att agera som snabbinsatsstyrka när något händer. I övrigt är vårt fokus att assistera, ge råd och följa med de maliska säkerhetsstyrkorna.

UD:
I en kommentar till situationen i Mali skriver UD följande:
UD följer noga den allvarliga utvecklingen i Mali med anledning av att övergångsperiodens president och premiärminister arresterades av militär den 24 maj. Europeiska rådet, och därigenom Sverige, har fördömt arresteringen och uppmanat till deras omedelbara frisläppande. Den pågående övergångsperioden i Mali efter militärkuppen i augusti 2020 måste återupptas. En ECOWAS-delegation, ledd av medlaren Goodluck Jonathan, anlände till Bamako den 25 maj. Sverige stödjer AU och ECOWAS:s ansträngningar att bidra till en fredlig lösning. Sverige är djupt engagerat i att bidra till säkerhet, hållbar utveckling och respekt för mänskliga rättigheter i Mali. Sverige har ett omfattande deltagande i FN-insatsen MINUSMA, i den multinationella specialförbandsinsatsen Task Force Takuba, personal i EU:s krishanteringsinsatser samt ett omfattande utvecklingssamarbete och humanitärt stöd. Ett intensivt arbete sker för närvarande vid vår ambassad i Bamako och vi håller nära kontakt med vår personal på plats. Ambassadens personal är i säkerhet. Utöver den svenska personalen i MINUSMA och i Task Force Takuba finns det ett begränsat antal svenskar i landet. 

Det går inte i dagsläget att avgöra hur många av svenskarna som deltar i de olika insatserna som befinner sig i eller i närheten av huvudstaden Bamako där det pågår en militärkupp. Svenska specialstyrkor ingår i en antiterrorinsats som är placerad långt från huvudstaden Bamako. Frågan man kan ställa är hur väl utbildningsinsatsen av Malis militär fungerar om den om och om igen genomför militärkupper. 

På plats i Bamako

Sten Hagberg är professor vid Uppsala Universitet och en av de som under många år följt utvecklingen i Mali. Just nu befinner han sig i huvudstaden Bamako:
– Igår måndag eftermiddag fick vi veta att presidenten och premiärministern hade förts till en militärförläggning i Bamako. Under natten har förhandlingar pågått. Osäkerheten om vad som pågår är stor och många undrar vad militären gör nu. För några timmar sedan publicerade vicepresidenten som hörde till de som genomförde kuppen i augusti 2020 ett meddelande om att presidenten och premiärministern, som man säger ”befriats från sina funktioner”.

Sten Hagberg på plats i Bamako.

Hör hela intervjun med Sten Hagberg här

Är det att betrakta som en militärkupp?
– I början var det en maktdemonstration men nu tyder allt på att det kan kallas en militärkupp, även om det inte är avgjort än. De västafrikanska staternas organisation är på väg för att förhandla om en lösning.

– Det riktigt allvarliga är att militären som genomförde kuppen i fjol gjorde det som en följd av folkliga protester mot den sittande presidenten som anklagades för korruption. Men sedan militären själva kom till makten har vi inte sett några tecken på att de faktiskt försöker minska korruptionen, tvärtom inrättades posten som vicepresident som Mali aldrig tidigare haft. 

Vi har en situation där det lilla försöket till att skapa någon form av övergångstyre har grusats och det mesta tyder på att militären just nu har initiativet, men detta kan ändras snabbt. Det hela är inte på något sätt avgjort.

Vad vet man mer om militären, finns det någon koppling till de styrkor som utbildats av Sverige?
– Ingen aning, men jag tror inte det. En uppgift som jag sett, men inte fått bekräftad är att det kan finnas en koppling till Ryssland där vissa militärer vill få igång ett  vapensamarbete med Ryssland. Ryssarna är en viktig aktör och ses som ett alternativ till fransmännen så det som sker kan vara ett sätt att försöka spela ut fransmännen.

Vad är den troligaste utvecklingen framöver?
– Jag tror det blir mycket förhandlingar framöver. Den stora skillnaden mot situationen för nio månader sedan är att det nu inte finns något folkligt stöd för det som sker. Tvärtom blir militären mer och mer isolerad. Det kan betyda att de inser att slaget är förlorat och att de förhandlar om en amnestilösning för sig själva. Eller förstås det värsta – att de blir panikslagna med en mer dramatisk utveckling. Vi är dock inte i ett läge där det är fara för presidentens liv, som jag bedömer det just nu. Men i en situation där det står och väger är det internationella och lokala trycket viktigt. 

Hur tror du kampen mot terrorismen påverkas av det som skett?
– En politisk kris i huvudstaden av detta slag spelar bara terroristerna i händerna. Går det över på några dagar så tror jag inte det har så stor effekt alls, men drar det ut på tiden då är det naturligtvis inte alls bra.

Petter Bolme
David Isaksson

Läs också

Uppläsning av artikel

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.