Den 15e mars har det gått tio år sedan kriget i Syrien startade med oerhörda lidanden som följd. Och än finns inga tecken på något slut. Sverige fortsätter samtidigt att ge ett omfattande bistånd via organisationer som arbetar med humanitära insatser.
Kriget i Syrien började med de protester som följde på den arabiska våren i andra länder och som startade i december 2010. I Syrien blev situationen snabbt brutal och ledde till ett inbördeskrig som vi långtifrån sett slutet på. Av landets invånare befinner sig cirka 5,5 miljoner på flykt utanför landet, alltmedan ca 6,2 miljoner är internt, fördrivna personer, inklusive 2,5 miljoner barn (UNHCR). I norra Syrien fortsätter kriget och den ekonomiska situationen är katastrofal med enorm inflation, brist på mat och resurser och avsaknad av yttrandefrihet. Hundratusentals palestinska flyktingar från Syrien är nu också dubbelflyktingar, sedan de tvingats fly en andra gång.
Stadsdelen Yarmouk i utkanten av Syriens huvudstad är ett exempel på detta. Här levde innan kriget närmare 160 000 människor. Idag är stadsdelen bara en ruin och få vågar sig tillbaka. I ett inlägg på sin Facebook-sida beskriver den svenska ambassaden i Libanon intrycken från en resa som precis gjorts till området.
En av dem som levde i Yarmouk är fotografen Abed Naji som sedan flera år befinner sig i exil Sverige.
– Jag tror att vi måste skilja mellan olika typer av ”stöd” som Syrien fick från utlandet. Humanitärt bistånd inom mat, sjukvård och annat har naturligtvis hjälpt människor från vissa områden att överleva, men totalt sett har det internationella samfundet misslyckats med att hjälpa det syriska folket. När vi nu talar om Syrien måste vi inse katastrofens omfattning och den katastrofala upplösningen av landet, konstaterar Abed Naji.
Det militära biståndet har haft en extremt destruktiv inverkan och förstärkte bara uppdelningarna och konflikterna mellan olika fraktioner, menar han:
– Det militära stödet förvandlade i princip det som började som en revolution till ett proxy-krig mellan, på ena sidan, Ryssland och Iran som upprätthåller Assad-regimen vid makten, och Turkiet och USA på oppositionens sida där spelarna bara agerar i sina herrars intressen.
Men trots den svåra situationen ser ändå Abed Naji ett hopp om fred på längre sikt:
– Det civila motståndet fortsätter och folk kräver fortfarande Assad-regimens fall. Regimen har sedan länge förlorat sin legitimitet och kommer säkert kommer att sönderfalla inom en snar framtid. En halv miljon människor har dött sedan 2011 och ca 100 000 är försvunna. Många fortsätter att drabbas men vi har lärt oss av historien och motståndsrörelser runt om i världen att allt detta offer så småningom kommer att leda till förändring och makt till människorna i landet, menar Abed Naji.
Stort svenskt bistånd
Det svenska biståndet till Syrien uppgår till ca 500 mijoner kronor för 2020. Biståndet får enligt riktlinjer inte gynna regimen, även om det är svårt att kontrollera hur detta överlevs när medel förmedlas via den Röda halvmånen i landet.
Huvuddelen av det svenska biståndet har fokus på hälsa, vatten och sanitet samt på kontantbidrag till internflyktingar och andra. Det genomförs till största delen av professionella, internationella organisationer som saknar den koppling till svenska folkrörelser som ofta kännetecknat det svenska biståndet. Till stora aktörer i Syrien hör till exempel Mercy Corps och Action Against Hunger. Ytterligare en av de större genomförarna är Islamic Relief som under 2020 fördelat ca 126 miljoner kronor med fokus på bland annat sjukvård.
– Varje läkare brukade träffa 30-40 patienter per dag innan covid-19. Nu är det uppemot 150 eller 200. Det är inte bara covid utan även en ökning av andra fall, som stress-relaterade sjukdomar, depressioner och högt blodtryck. Vi kan också se en ökning av antalet undernärda barn. Vi tvingas lägga två barn i varje säng på grund av platsbristen, säger Dr Ahmed Ghandour som arbetar på ett sjukhus i Idlib i ett pressmeddelande från Islamic Relief.
David Isaksson
|
Uppläsning av artikel
|
