Fortsätt stödja fria medier i Myanmar!


En man i Yangon läser den numera nedlagda tidningen Democracy Today. Foto: Shutterstock.

DEBATT. Tillgång till trovärdig information, reglering av sociala medier och skyddande av nyhetsmedierna är avgörande faktorer för att inte flera års framsteg ska raderas efter kuppen i Myanmar. Därför är det viktigt att vi inte lämnar journalisterna och människorättsförkämparna i sticket utan fortsätter att stödja fria medier i Myanmar. Det skriver representanter för medieinstituten FOJO och IMS.

Efter militärkuppen för en vecka sedan är befolkningens tillgång till trovärdig information, reglering av sociala medier och skyddande av nyhetsmedierna avgörande faktorer för att inte flera års framsteg ska raderas. Det kräver att både Sverige och det internationella samfundet håller fast vid både fokus och bistånd till Myanmars civilsamhälle.

De nordiska länderna har de senaste åren spelat en viktig roll för Myanmars demokratiska utveckling. Speciellt medieutvecklingen har varit ett viktigt element eftersom civilsamhällets styrka och frihetsgrad ofta speglar sig i oberoende mediers möjligheter att förse allmänheten med trovärdig information.

För tio år sedan hade landet ett av världens hårdaste censursystem. De enda fria och oberoende medierna befann sig i exil i grannländerna. Nordiska medieutvecklingsorganisationer hade tillsammans arbetat med burmesiska exilmedier och stod redo att rycka in i landet när övergångsregeringen bjöd in till att bidra för att reformera mediesystemet som den själv menade gick i otakt med den önskade demokratiska utvecklingen. De följande åren var medieinstitutet Fojo och den danska organisationen International Media Support, IMS, tätt engagerade i en genomgripande reform av själva fundamentet för en fri och oberoende press.

När vi ser tillbaka på det senaste årtiondet och det enorma arbete som NGO:er, civilsamhälle och det internationella samfundet har lagt på att bygga upp demokratiska institutioner, inklusive oberoende medier, i Myanmar, är det helt centralt att den positiva utvecklingen inte får stanna av. Vi måste fortsätta stötta civilsamhället, vilket kommer att kräva särskilda stöd till de medier och människorättsförkämpar som i kölvattnet av förraveckans militärkupp går en hård tid till mötes.

Goda tider för desinformation
När Myanmars militär förra måndagen tog över makten i landet, förlorade befolkningen möjligheten att följa utvecklingen i sina normala nyhetskanaler. Juntan stängde ner flera stora nyckelmedier och tillåter enbart sina egna tv-kanaler att sända fullt ut. Många burmeser måste därför få sin information via andra kanaler – det vill säga sociala medier, vilket i praktiken i Myanmar innebär enbart Facebook. Under helgen ströps informationsåtkomsten ytterligare då teleoperatörerna tidvis tvingades att blockera Facebook och associerade plattformar (Messenger, WhatsApp, Instagram) i ett försök att förhindra demonstrationer.

Av Myanmars 53 miljoner invånare använder 30 miljoner Facebook regelbundet, vilket på många sätt är en positiv utveckling då folket har kunnat kommunicera öppet och ta del av nyheter. Å andra sidan är den digitala kunskapen i befolkningen låg och detta har skapat optimala förhållande för spridningen av desinformation, något Myanmar redan tidigare visat sig sårbart för. Den ultimata konsekvensen såg vi i samband med Rohingyakrisen 2017, där desinformation som spreds på sociala medier bidrog till att underblåsa händelserna som resulterade i att mer än 860 000 rohingyer fördrevs till Bangladesh.

Makthavarna – inte bara i Myanmar utan i hela regionen – är fullt medvetna om hur de får ut mesta möjliga av sociala medier. När befolkningen inte har tillgång till information genom internet och mobilnät, som tidigare under veckan också stängdes ner, har propagandan goda förutsättningar och kan medverka till att destabilisera landet ytterligare. Och Myanmar befinner sig inte bara mitt i en militärkupp, utan även mitt i en pandemi och en ekonomisk kris.

Även om burmeserna har blivit markant bättre på att identifiera falska nyheter och att förhålla sig källkritisk till innehåll på sociala medier har de fortsatt stort behov av åtkomst till oberoende information från icke-regimkontrollerade medier för att verifiera upplysningar och hålla sig informerade.

Mekanismer på ett internationellt plan
Det positiva är att det redan finns uppmärksamhet på problemet – även från internationellt håll. Exempelvis stängde Facebook i tisdags av en av militärens officiella nyhetskanaler från plattformen. Men det behövs mer långtgående åtgärder för fatt försöka motarbeta monopoliseringen av informationsströmmarna och spridningen av desinformation.

Det primära målet med desinformation är att skapa förvirring och misstro, inte minst gentemot etablerade oberoende medier. Så IMS-Fojos uppgift är dubbel: att stötta medier som producerar trovärdigt och relevant innehåll, samt att motarbeta desinformation. Bra exempel är när vi inför valet och under covid-19-pandemins första månader stärkte samarbetet mellan landets bästa faktagranskningsorganisationer och de oberoende medierna.

Men det kommer också bli nödvändigt att få med tech-industrin på banan på en helt annan nivå än tidigare. Vi kan bara uppmana de svenska och danska regeringarna och det internationella samfundet att pressa på för att introducera mekanismer på ett internationellt plan som kan bidra till att förhindra ansvarsfri spridning av desinformation.

Stödet ska bestå
I nuläget råder stor osäkerhet i landet och ingen vet vad militärjuntan har för planer för medierna. Men utsikterna är inte goda. På den positiva sidan kan det sägas att man inte fullständigt har strypt internetåtkomsten, så som ofta sker när makthavare vill ta kontroll, och många oberoende journalister och medier har ännu haft möjligheter att rapportera online. Men flera medier har blivit direkt beordrade att lägga ner sitt arbete och militärens nyutnämnda informationsminister uppmanade i tisdags medierna till att inte medverka till ”civil olydnad” och organisering av protester.

Vi förväntar oss tyvärr att fler journalister kommer känna sig tvungna att gå under jorden, inte bara för vad de publicerat nyligen, utan även för kritiska publiceringar från tidigare år.

I takt med att oberoende röster tystas, knuffas den burmesiska befolkningen baklänges på vägen mot demokrati – vilket vi dessvärre också sett i andra länder i regionen. Syd- och Sydostasien har de senaste åren haft den största ökningen av överträdelser mot pressfriheten i världen och nu står Myanmar inför risken att bli näst land där pressfriheten – och därmed även demokratin – får en allvarlig knäck. Det kommer innebära stora konsekvenser inte bara för den lokala befolkningen, utan även för demokratiska strömningar regionalt i Asien.

Därför är det viktigt att vi nu står fast och inte lämnar journalisterna och människorättsförkämparna i sticket. Vi ska stå fast vid det direkta stödet till de medier och civilsamhällesorganisationer som kämpar för att upprätthålla mänskliga rättigheter och trovärdig information till medborgarna, samt så gott vi kan försvara de senaste årens demokratiska framsteg.

Kersti Forsberg
Verksamhetschef Medieinstitutet Fojo


Lars Bestle
Avdelningschef för Asien, IMS


Emilie Lehmann-Jacobsen
Asien-rådgivare, IMS

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.