ANALYS. I ett unikt beslut i Frankrike stoppas utvisningen av en man till Bangladesh. Orsaken: de omfattande luftföroreningarna i Bangladesh som gör att den astmasjuke mannen riskerar sitt liv. Kanske innebär detta att hälsa och miljö i framtiden blir en faktor som vägs in i rättsprocesser också i andra länder, skriver Parul Sharma i en analys.
I sitt miljöprestandaindex rankar universiteten Yale och Columbia Bangladesh på 179:e plats i världen. Orsaken är den alltmer försämrade luftkvaliteten där koncentrationen av fina partiklar i luften är sex gånger högre än vad Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar (2020). Luftföroreningar, både i omgivningen och per hushåll, var en extremt hög riskfaktor och ledde till 572 600 dödsfall i Bangladesh under 2018, enligt WHO. Sannolikt är mörkertalet betydligt högre.
Det var med hänsyn till denna verklighet som en bangladeshisk man med astma har sluppit utvisning från Frankrike efter att hans advokat i en domstolsförhandling i staden Bordeaux hävdade att mannen riskerade en allvarlig försämring av sitt tillstånd och eventuellt för tidig död på grund av de farliga nivåerna av föroreningar i hans hemland Bangladesh. I ett beslut som tros vara det första i sitt slag i Frankrike upphävde överklagandenämnden ett utvisningsbeslut mot den 40-åriga mannen eftersom han skulle få ”en försämring av andningspatologin på grund av luftföroreningar” i sitt land. ”Såvitt jag vet är detta första gången en fransk domstol tillämpar miljön som ett av dess kriterier i ett sådant fall”, beskrev mannens advokat, ”Domstolen fastställde att min klients liv skulle äventyras av luftkvaliteten i Bangladesh.”
Dr Gary Fuller, en luftföroreningsforskare vid Imperial College London, sa i en intervju med The Guardian att detta var det första fallet han var medveten om i vilket luftkvalitén och miljön hade citerats av en domstol i en utlämningsförhandling. ”Domstolen har effektivt förklarat att miljön med luftföroreningar innebar att det var osäkert att skicka tillbaka den här mannen,” underströk D Fuller. Fuller sa vidare att fallet kan fogas till en stadigt växande agenda för rätten till en hälsosam miljö. ”Det finns till och med en FN-rapportör i denna fråga, och människor runt om i världen, särskilt i länder med mindre utvecklade miljö- och hälsolagar, pågår ett arbete för rätten till en hälsosam miljö. Många länder sätter till exempel standarder för luft- och vattenkvalitet, men sätter ofta ett tvärstopp vid att individer har rätt att skyddas från miljöskador” enligt Fuller.
Det senaste fallet från England med Ella Kissi-Debrah, den nio år gamla Londonflickan som dog i februari 2013, kan ses som en del av samma process, menar Dr Fuller. London skrev rättshistoria i december 2020 genom att fastställa att luftföroreningar var en orsak till Ellas död, med akut andningssvikt och svår astma. Domstolsärenden väcktes i andra länder i Europa, som en del av en växande trend runt om i världen att söka institutionell ansvarsskyldighet för ohälsosamma miljöer.
Kanske händer det nu, att begrepp som hälsa och klimat får större kopplingar och konsekvenser i rättsprocesser! Mannen från Bangladesh kan vara världens första erkända miljöflykting. Den franska domen stärker alla forskare, aktivister, hälsovårdare som aktivt arbetar med miljörättvisa varje dag. Och nästa fråga är förstås – kan vi tänka oss ett liknande domslut i Sverige?
Parul Sharma
Människorättsjurist med fokus på hållbarhetsfrågor
Artikelns rubrik har korrigerats
