Med bara 35 döda hittills fortsätter Vietnam att ligga i absolut toppklass när det gäller coronabekämpning. Supereffektiv smittspårning, tvångskarantän, öppenhet och anspelningar på landets tidigare militära bedrifter är några av skälen.
– Vi lever som vanligt. Ambassadpersonalen är på plats, skolorna är öppna och de flesta verksamheter i Hanoi är i gång, säger Ann Måwe, Sveriges ambassadör i Vietnam.
Medan Sverige, USA, Storbritannien och en rad andra rika västländer brottas med ökad smittspridning och höga dödstal har livet långsamt återgått till det näst intill normala i Vietnam, efter en period med hårda restriktioner och nedstängningar. Sedan januari i 2020, när Kina började varna om ett virusutbrott i staden Wuhan, har endast cirka 1 400 smittade och 35 dödsfall i covid-19 rapporterats i Vietnam. Detta i ett land med omkring 95 miljoner invånare, på en yta som motsvarar cirka två tredjedelar av Sverige.
Även ekonomin har klarat sig bra. Svårast har det varit för turistindustrin. Hotellen står fortfarande tomma och souvenirbutikerna blöder, sedan landet stängde sina gränser för turister den tionde mars. Men industrin i övrigt tuffar på, och enligt Asian Development Bank kommer Vietnam att ha en tillväxt på 6,2 procent 2021 – en siffra som många av världens länder inte ens vågar drömma om just nu.
Vad är det som gör att det tättbefolkade och krigshärjade Vietnam, länge ett av världens fattigaste länder, klarar av att både hejda pandemin och klara ekonomin?
Vi har hört oss för med Sveriges ambassadör i Vietnam Ann Måwe och gått igenom medierapporteringen om Vietnams framgångsrika Coronastrategi i utländska medier. Och det finns en del ledtrådar! En del av framgången förklaras av tidiga och systematiska insatser, menar Ann Måwe:
– Främst handlar det omfattande smittspårning och karantänsbestämmelser. Och att man har fortsatt med masstestningar vid nya utbrott. Efter maj månad har inga landsomfattande åtgärder som lock-down eller skolstängningar förekommit. Skälet är att vi har haft långa perioder helt utan samhällsspridning, så nu har samhället återgått till ett normalt liv. Däremot har gränserna varit stängda sedan i våras och väldigt få undantag görs från regeln att man varken får resa in eller ut ur landet. De som ändå tillåts resa in måste hålla en strikt karantän i två veckor, säger Ann Måwe.
Vietnam är som bekant en enpartistat där regimen kan införa begränsningar för invånarna som inte skulle tillåtas i en demokrati. Men det är inte bara repressiva åtgärder som är förklararingen till den framgångsrika coronabekämpningen, fortsätter Ann Måwe:
– Vietnams åtgärder mot corona bedöms av oss och många andra ha ett brett stöd i samhället, vilket också internationella och nationella mätningar visar. Viktiga förklaringar till detta är att åtgärderna varit framgångsrika när det gäller att skydda befolkningen, hälsosystemet och ekonomin och att hanteringen har präglats av förvånansvärt stor transparens vad gäller smittläget och åtgärder.
Repression inte botemedlet
Även i utländska medier konstaterar man att den vietnamesiska coronastrategin inte präglats av repression och tvångsåtgärder. Tvärtom, landet får beröm för sin effektivitet och öppenhet när det gäller hanteringen. Siffrorna över antal smittade och döda anses vara pålitliga och smittbekämpningsmetoderna rimliga – även om det finns en del kritik mot hårda metoder på de statliga karantänsinrättningarna och begränsningar av den redan kraftigt kringskurna yttrandefriheten. I journalistorganisationen Reporters Without Borders pressfrihetsindex hamnar Vietnam på plats 175 av 180, nära Nordkorea och Kina. Ordföranden för Asian Forum for Human Rights and Development, Shamini Darshni Kaliemuthu, säger i en intervju med Australiska public serviceföretaget ABC att regimen slår ner än hårdare än tidigare på personer som publicerar något som avviker från regimens påbjudna uppfattningar. ”De säger att det beror på pandemin, men i själva verket är det en ökad repression”, menar hon. Men den kritiken skymmer inte det faktum att de flesta omdömena om de vietnamesiska covidinsatserna är positiva.
Framgångsrika kampanjer
Informationskampanjer är en viktig del av den vietnamesiska strategin. På radio, TV och i sociala medier sprids fantasifulla, pedagogiska och ofta roliga filmer, sånger och klipp för olika åldersgrupper om hur man ska bete sig för att inte bli sjuk eller sprida smittan.
Vietnams långa tradition av vad man kan kalla socialistisk affischkonst med pedagogiska och patriotiska budskap förmedlade av vackert kolorerade militärer och bönder i skön förening har nu fått coronaprofil, och massorganisationer som kvinnoförbundet, ungdomsförbundet och fackföreningarna är med och sprider flygblad och annat informationsmaterial om covid-19. Dessutom används det statliga högtalarsystemet som byggdes upp under Vietnamkriget och som når ut till i princip varje medborgare i varje hörn av landet för att informera om handtvättsregler, smittläget och eventuella nya nedstängningar.
Enligt både vietnamesiska och internationella attitydundersökningar är över 95 procent av landets invånare nöjda med statens insatser och anser att de har varit befogade och effektiva. Motsvarande siffra i till exempel USA är 40 procent och i Sverige 60-70 procent. Forskaren Maya Nguyen konstaterar i en artikel i The Diplomat att Vietnam inte har resurser som till exempel Sydkorea och Kina att genomföra masstestning av befolkningen och ge adekvat sjukhusvård till smittade. Man har istället valt att en strategi som bygger på att varenda invånare ska ta pandemin seriöst och se det som en samhällelig plikt att delta i smittbekämpningen.
Patriotism nyckeln
Att regimen har använt budskap som väcker minnen till liv om tidigare krig, uppoffringar och segrar tror Maya Nguyen har stärkt viljan bland befolkningen att delta i kampen mot corona.
Det är ett militaristiskt språk, man talar om att ”Vi ska vinna över viruset på samma sätt om vi vann över fiender förr”. Det vietnamesiska hälsoministeriet har producerat en raplåt som fått stor spridning, och där texten bland annat lyder ”Vi är oövervinnerliga, vi för vidare vår armés måtto att vi måste vinna; under många år klarade vi av svåra tider och vi fick vårt oberoende och vår frihet.”
Det här militaristiska budskapet är välbekant för de flesta vietnameser, menar artikelförfattaren. Den kulturella identiteten bygger till stor del på att landet har varit invaderat men lyckats vinna över fienden – kineser, fransmän och amerikaner för att nämna de senaste. Genom att hänvisa till tidigare lyckosamma strider kan man väcka patriotism, lojalitet och kampvilja hos medborgarna. Med premiärminister Nguyen Xuan Phucs ord: ”Varje medborgare är en soldat, varje hus, by och bostadsområde är ett fort i kampen mot pandemin”.
Vietnam har inte bara klarat pandemibekämpningen med bravur. Man ligger också i topp när det gäller fattigdomsbekämpning. Från att ha varit ett krigshärjat, sönderbombat och utfattigt land i mitten av 1970-talet lyckades Vietnam år 2011 med bedriften att kvala in i kategorin lägre medelinkomstländer. Men FN varnade nyligen för att 25 år av global fattigdomsbekämpning riskerar att raderas ut på grund av pandemin.
Hur stor är risken att Vietnam halkar ner i gruppen fattiga länder?
– Hur omfattande konsekvenserna av pandemin blir för fattigdomssituationen i landet är fortfarande för tidigt att säga. De åtgärdspaket som har tagits fram är inriktade på sårbara verksamheter och grupper, men har inte alltid utformats på ett sådant sätt att de når behövande och får väntad effekt, svarar Ann Måwe.
– Men i och med att Vietnam har lyckats väl med att stoppa spridningen av corona bedöms de generella ekonomiska konsekvenserna av pandemin bli lindrigare här än i de flesta andra länder i regionen. Asiatiska utvecklingsbanken och andra bedömare räknar fortfarande med en försiktig tillväxt i Vietnam på cirka två procent i år. Trots att det är en nedskrivning från de 6,5 – 7 procent som man räknade med i början av 2020 är det ändå en gynnsam siffra.
Om Vietnam på grund av pandemin och de klimatförändringar som drabbar landet hårt återigen hamnar bland världens fattiga länder, kommer Sverige då att återuppta biståndet som ju upphörde 2014?
– I ljuset av den relativt snabba och förhållandevis starka återhämtningen förekommer det inga sådana diskussioner, varken bland givare, den vietnamesiska regeringen eller internationella institutioner som FN och utvecklingsbankerna. Däremot har länder som fortfarande har biståndsverksamhet i Vietnam bidragit till vissa begränsade coronarelaterade insatser, och framför allt till humanitärt stöd till drabbade orter under ovädersäsongen i år. Under hösten har fler och kraftigare stormar än på många år ödelagt byar, städer, jordbruksmarker och skogsplanteringar.
Hur påverkar pandemin livet i Hanoi för dig och din familj? Känner ni er trygga med de restriktioner som finns och tillgången på sjukvård?
– Vi har i stort sett levt som vanligt under hösten. Det är inga begränsningar i närvaron på kontoret, inga skolstängningar och alla verksamheter i Hanoi har varit öppna. Under vissa perioder och i vissa sammanhang förväntas man bära munskydd och temperaturkontroller görs innan man går in på större köpcentrum, konserter, biografer, inrikesflygningar och konferenser. Ambassadens utåtriktade verksamhet har också återupptagits med många evenemang under hösten. Och jag känner mig trygg med den sjukvård vi får tillgång till i Hanoi.
– Den åtgärd som kvarstår som har störst effekt på ambassadens verksamhet och vårt privatliv är att det har varit nästan helt stopp för allt resande in och ut ur landet sedan i våras. Det är bara inom ett område som Vietnam verkar ligga på efterkälken när det gäller Coronainsatser och det är vaccinering. Landet håller på att utveckla ett eget vaccin, men det tar tid. Enligt den statliga engelskspråkiga nyhetstidningen Vietnam News kommer Vietnam att genomföra allmän vaccinering först år 2022.
Agneta Carleson
