Demokratiinstitutet IDEA firar sitt 25-årsjubileum. Men vad har institutet egentligen åstadkommit? Den som tittar tillbaka i gamla artiklar hittar framför allt skandalerna. Det handlar om chefer som har berikat sig själva, guldkantade konsultkontrakt och en stil som man inte direkt förknippar med en organisation som har till syfte att verka för ökad demokrati i världen. Av de fyra tidigare chefer organisationen haft har två behövt försvara sina privatekonomiska transaktioner. Och två har tvingats avgå.
”Svenska medier skriver bara om skandalerna. Du hittar inget annat. Ingen har varit intresserad av vad de gjort, ” säger en person jag pratat med inför denna artikel. Och lite är det så, för när man letar material om IDEA i svenska medier är det svårt att hitta annat än just skandaler.
Initiativet till International IDEA kom ursprungligen från en motion skriven av Maria Leissner (dåvarande Folkpartiet) som sedan togs upp av Thomas Hammarberg. Vid samma tid hade Bengt Säve-Söderbergh blivit av med jobbet som statssekreterare för bistånd och var ambassadör utan uppdrag på UD och fick på så sätt IDEA i sitt knä. Bengt Säve-Söderberg blev också IDEAs första chef från 1995 till 2002 då han själv tvingades avgå, eller, i den alternativa skrivningen, valde att avgå. Redan under de första åren pratades det om ett extravagant leverne, en resa i Business class till ett privat födelsedagskalas och höga chefslöner på den lilla holmen Strömsborg där demokratiinstitutet huserade utan att behöva betala hyra (den står Sverige för genom biståndsbudgeten).
2006 blev norrmannen Vidar Helgesen generalsekreterare. Sex år senare slog anställda larm om generösa arvoden till en krets tidigare chefer och konsulter med oklara uppdrag. Samtidigt hade organisationen valt att dra ner på demokratiprojekten för att spara pengar. Konsulterna arvoderades med mellan 10 000 kronor och 35 000 kronor om dagen. En konsult fick ett uppdrag som varade i 144 dagar utan upphandling. Efter det kunde han kvittera ut 1,6 miljoner kronor. En annan konsult hade sedan 1990-talet haft en lång rad olika uppdrag för demokratiinstitutet. Till en början fick han en lön på 497 000 kronor om året för att vara tillgänglig en dag i veckan. Men efter att detta avslöjades av tidningen European Voice 2001 omvandlades anställningen till återkommande konsultuppdrag.
Bättre betalt än en svensk minister
Generellt har cheferna på IDEA höga löner som dessutom är skattefria. 2012 avslöjar OmVärlden att alla höga chefer hade nettolöner som var högre än ministerlönerna i den svenska regeringen och i de årliga listorna över löner i biståndsbranschen är det mer regel än undantag att IDEAs chefer hamnar högre än både biståndsministrar och Sida-chefer.
2012 beslutar Sverige att frysa stödet till organisationen. Den dåvarande biståndsministern Gunilla Carlsson hade fått nog och krävde besked från IDEA och en revision av hur organisationen skötte sina upphandlingar.
– Bristande rutiner hos IDEA måste åtgärdas. Vi är en av de större givarna till IDEA. Då har vi också det större ansvaret. Nu tar vi det, sa hon i en intervju. I ett uttalande från regeringen kunde man senare läsa:
Sverige har tidigare vidtagit en rad åtgärder och begärt ingående redogörelser av IDEA om den kritik som riktats mot institutet i media. För att säkerställa att det finns god intern kontroll har Sverige krävt att en systemrevision genomförs.
Vid IDEA:s styrkommittémöte i måndags krävde Sverige bland annat att genomförandet av åtgärdsdplanen för förbättrad styrning och kontroll som beslutades av medlemsstaterna i maj i år snarast redovisas för medlemsstaterna. Dessutom påtalade Sverige att det kan finnas anledning att se över regelverket för effektiv medelsanvändning, inklusive upphandling av konsulter samt att den internrevisor som stämman beslutade om i maj anställs och kommer på plats.
Sverige avvaktar tills vidare med utbetalning om basbudgetstöd 2012.
Gunilla Carlsson Biståndsminister
Pengarna betalades så småningom ut.
Lönsam lägenhet
När Vidar Helgesen flyttade till Stockholm för att bli chef köpte han en bostadsrätt på fem rum och kök på Rörstrandsgatan i Stockholm. Eftersom han flyttat till Sverige för jobbets skull, ersatte IDEA honom för boendekostnaden. Till en början fick Vidar Helgesen en standardersättning, men 2012 gjorde IDEA om systemet. De anställda skulle nu själva lämna in verifikationer på sina boendekostnader för att få dem ersatta. Vidar Helgesen lämnade då in sin privata låneavisering för bolånet på lägenheten på Rörstrandsgatan.
Förutom bolåneräntan inkluderade Helgesen också sina egna amorteringar på närmare 10 000 kronor per månad. Och när IDEA räknade ut hans ersättning fick han betalt för merparten av denna kostnad. I praktiken ökade därmed Vidar Helgesens ägande av lägenheten eftersom hans skuld till banken minskade. Samtidigt steg värdet på bostadsrätten dramatiskt. Vidar Helgesen lämnade IDEA för att bli minister i den dåvarande norska regeringen. När han sålde lägenheten blev vinsten omkring 3,7 miljoner kronor, en vinst som alltså delvis var finansierad med bistånd. Samtidigt hade Vidar Helgesen en skattefri lön på över 120 000 kronor i månaden, vilket var betydligt mer än vad Sveriges dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt tjänade.
Ny chef – nya skandaler
2015 hade IDEA fått en ny chef, den före detta belgiska premiärministern Yves Leterme. DN rapporterade om hur IDEAs kommunikationschef, Susan Wood, informerat UD om vad hon uppfattar som grava missförhållanden i IDEA och att hon själv fått sparken:
– Jag vägrade att attestera en faktura på 26.000 Euro från en belgisk konsult som hyrts in för att göra PR för en Ideafinansierad bok – en konsult som handplockats av IDEAs generalsekreterare, tidigare belgiske premiärministern Yves Leterme – men som nästan inte gjorde någonting, säger Susan Wood till DN.
2018 var det dags för nästa skandal. Under våren 2018 kunde OmVärldens dåvarande redaktion avslöja att IDEA ersatt generalsekreteraren Yves Leterme med biståndsmedel på runt en halv miljon kronor för en upptaxering av hans inkomstskatt i hemlandet Belgien. Senare kunde OmVärlden även avslöja att Yves Leterme polisanmält den anonyme visselblåsare som slagit larm om skatteaffären.I en extern granskning av revisionsfirman KPMG fick ledningen och generalsekreteraren Yves Leterme, allvarlig kritik. Revisionsbyrån hade intervjuat ett 30-tal anställda och före detta anställda som bland annat vittnade om flera fall av mobbning och upplevd diskriminering, särskilt kvinnliga anställda. UD beslutade i samband med detta att tillfälligt stoppa utbetalningarna till IDEA. Utbetalningarna återupptogs senare.
– Det är oerhört upprörande och anstår inte någon organisation, sa den dåvarande statssekreteraren Eva Svedling (MP).
Dessförinnan hade IDEA låtit biståndsmedel bekosta advokater i en tvist för att Yves Leterme skulle slippa inkomstbeskattning i hemlandet Belgien. Yves Leterme ersattes också av IDEA för en upptaxering med nästan en halv miljon kronor, något som i efterhand inte ansågs vara juridiskt felaktigt.
I en intervju med reportern Mikael Färnbo som ingick i den dåvarande redaktionen för OmVärlden svarar Ylves Leterme 15 gånger med exakt samma ord på hans frågor. Mikael Färnbo skriver:
I den resterande intervjun, som varar i sju och en halv minut, upprepar Yves Leterme exakt samma fras som svar till varje fråga vi ställer, oavsett om det handlar om ersättningen för inkomstskatt, arbetsmiljöproblem, polisanmälan mot visselblåsare eller kritiken mot den egna ledarstilen. Sammanlagt femton gånger upprepar Yves Leterme samma svar tills vi tackar för intervjun och avslutar samtalet.
Historierna leder till att styrelsen beslutar att inte ge Yves Leterme förlängt förtroende. Därefter inleds rekryteringen av en ny generalsekreterare.
2019, fick IDEA en ny chef. Jobbet gick till costaricanen Kevin Casas-Zamora, den första av fem generalsekreterare som kommer från ett utvecklingsland.
2020 briserade så en annan skandal där IDEA varit med om att ta fram en mobilapp inför valet och lokala organisationer anklagar IDEA för legitimera övergrepp mot rohingyer. Debatten ledde till att IDEA tog avstånd från appen.
David Isaksson
Texten har uppdaterats
Fakta
International IDEA är en mellanstatlig organisation som finansieras av medlemsländerna. Sverige har årligen anslagit ca 50-70 miljoner till organisationen (i detta ingår de drygt sex miljoner kronor som Sverige betalar varje år för kontorsbyggnaden i Stockholm).
