Jojje Olsson är journalist och författare och bevakar sedan fler år Kina med Taiwan som bas och många av hans artiklar hittar du här. Nu är an aktuell med en bok om Taiwan som vi publicerat ett utdrag ur här.
Hallå Jojje Olsson, varför skrev du boken om Taiwan?
– Taiwan är en av Asiens yngsta men ändå främsta demokratier”. Landet är dock i princip okänt i Sverige. Många förväxlar Taiwan med Thailand, eller tror att det är en del av Kina. I en tid då flera diktatur flyttar fram sina positioner, är det viktigt att lyfta fram de länder där den demokratiska utvecklingen går åt ”rätt” håll. Särskilt om de befinner sig under direkt hot från världens största diktatur, alltså Kina.
De flesta vet lite eller ingenting om Taiwan, om du väldigt kort skulle beskriva Taiwan, vad skulle du lyfta fram då?
– Landet har en egen kulturell identitet som skiljer sig betydligt från Kina och flera andra asiatiska länder, med en progressiv politik inom allt från miljöfrågor till samkönade äktenskap. Men särskilt viktigt är landets fredliga övergång från hänsynslös diktatur till sprudlande demokrati. Det första presidentvalet hölls så sent som 1996, vilket gör Taiwan till ett relevant modern exempel. Särskilt som Kinas kommunistparti i sin propaganda vill påstå att demokrati är något som inte passar etniska kineser.
Varför ska vi bry oss om Taiwan?
– Efter att Kinas regim har tagit full kontroll över Hongkong, så är Taiwan nästa måltavla. Om omvärlden inte reagerar när Peking hotar, inskränker och utövar våld i demokratierna i närområdet, så får regimen blodad tand att utöka liknande aktiviteter i andra delar av världen. Taiwan är först i ledet när världens största diktatur med hjälp av sin växande militärmakt nu vill expandera sitt territorium och inflytande. Det vore därför ödesdigert att inte assistera eller åtminstone uppmärksamma de ökade påtryckningarna mot Taiwan.
Vad gillar du själv bäst med Taiwan? Har du något bästa minne?
– Efter att ha flyttat från Kina till Taiwan, så har jag fått en glimt av hur det kinesiska samhället skulle kunna fungera, om det inte styrdes med järnhand av kommunistpartiet. Ett typiskt minne var väl när jag bjöds in till samtal med personer från utrikesministeriet då jag ansökte om mitt presskort. Efter åtta år i Kina, undrade man vilka illa förtäckta hot man skulle utsättas för under ett sådant samtal. Men tjänstemännen ville bara vara trevliga och undrade hur de kunde underlätta min tillvaro som journalist på Taiwan.
David Isaksson
