Kina använder pandemin som ursäkt för att begå nya övergrepp mot Tibets befolkning. Människor i Tibet vågar inte ens nämna sjukdomen på sociala medier. Den som gör det riskerar att bli arresterad.
Långt ifrån Wuhan, både geografiskt och kulturellt, uppe på Himalayas platå i Tibet, bekräftades det första fallet av covid-19 den 26 januari. I Tibet, som har varit ockuperat av Kina sedan 1959, pågår sedan länge en systematisk utplåning av den tibetanska kulturen. Men det som händer i Tibet har hamnat i skuggan av Kinas behandling av Uigurerna i Xinjiang, och nu också i skuggan av coronapandemin. Virusets spridning har blivit en ursäkt för den kinesiska regimen att slå ner ännu hårdare på den tibetanska befolkningen. Och ingen ifrågasätter det som sker när världen är upptagen av pandemin.
Kina har varnat för allvarliga konsekvenser och flera års fängelse för den som sprider information om corona som ”undergräver statsmakten och stödet för kommunistpartiet”. I Tibet kommunicerar människor med WeChat som är hårt bevakat av den kinesiska regimen. Minsta antydan om corona i ett meddelande kan leda till att polisen kommer hem och arresterar dig. En tibetan som publicerade ”Ingen i detta rena land är säker” bestraffades med åtta dagar i arrest.
”Min mans bror dog i dessa dagar. Vi ska försöka få ledigt från jobbet och ha begravning hemma”, berättar en bekant på WeChat. Hon skulle inte kunna skriva ordet corona och jag vågar inte fråga henne. Risken är att hon skulle få hembesök av kinesisk polis. Men det finns en undermening i meddelandet när hon skriver ”i dessa dagar”.
Mobilappar som tidigare övervakade tibetanernas varje steg används nu för att omedelbart klippa av annan kommunikation än den från regimen och på så sätt isolera tibetanska områden.
Utnyttjas i propagandasyfte
Den kinesiska regimen utnyttjar nu pandemin och Tibet i propagandasyften för att ohejdat kunna slå ner på tibetaner och skylla polisens övergrepp på covid-19. Ett fall gäller den tibetanske mannen Azi Lhundrup som dog på en polisstation den 15 mars. Polisen sa att han avled av att ha ”arbetat för hårt med regimens kamp mot pandemin” och att han var medlem i kommunistpartiet (!). Regimen använder Azi Lhundrup som en slags påhittad förebild och påstår att tibetaner arbetar för kommunistpartiet.
I januari 2020 skickade Kina nya trupper på tiotusentals militärer till TAR (Tibetan Autonomous Region) och gränsområdena. Då inleddes kampanjen ”En miljon poliser till tio miljoner hem” vars syfte är att öka vad Kina kallar ”stabiliteten” i Tibet. Kampanjen går ut på att kinesisk polis och militär gör hembesök hos tibetanska familjer och den fortsätter, trots coronapandemin. Allt för att skrämma tibetaner till tystnad.
I kampanjen mot viruset har den kinesiska polisens roll framhävts som mycket viktigare än sjukvårdens. Propagandan säger att ”kommunistpartiet har visat stort mod och axlar ett tungt ansvar för att kontrollera och förhindra epidemin.”
När pandemin var ett faktum ställde den kinesiska regimen snabbt in alla tibetanska högtider, som nyårsfirandet 24 februari, och de fredliga protesterna på årsdagen för 10 mars-upproret 1959 blev omöjligt att genomföra. Varje år sedan kravallerna i Lhasa 2008 har Tibet varit stängt för turister i minst en månad kring 10e mars-upproret.
Övervakningen förstärks
Ett annat propagandasyfte är att offra Tibet och tibetanernas liv för att ge sken av att coronapandemin är under kontroll. I slutet av mars öppnade regimen återigen Tibet för kinesiska turister. De inflyttade han-kineserna är sedan länge fler än tibetanerna och Tibet marknadsförs hårt som en turistattraktion i Kina.
Nu kommer det han-kineser från hela Kina till Tibet och tibetanerna är oroliga för en andra våg av pandemin. Regimen ska använda QR-koder med information om personens ursprung och resehistorik för att avgöra vem som utgör en smittorisk. Det är en ytterligare förstärkning av Kinas övervakningssystem och uppgifterna kommer troligen att användas långt efter att corona-pandemin är över.
Tibetanerna hyser inget agg mot det kinesiska folket i allmänhet. När pandemin bröt ut så donerade några av de stora klostren i Tibet pengar till Wuhan för inköp av skyddsmasker. Regimen gick dock ut med att det var en donation till kommunistpartiet från klostren. Klostren har också skickat ut böner med WeChat och uppmanat folk att be för de som drabbats av coronaviruset, men detta blev snabbt förbjudet av regimen.
När medborgarna i virusutbrottets epicenter Wuhan var som räddast, krävde regimen att de skulle visa ”positiv energi” och tacksamhet mot partiledaren Xi Jinping. Nu återvänder många tibetanska elever till skolan och uppmanas att ”älska Kina” och att vara lojala mot kommunistpartiet.
Trots att Kina påstår att de har pandemin under kontroll och att det inte rapporteras några nya sjukdomsfall i Tibet, så stängdes två av de stora klostren för besökare den 17 april. Det tyder på att öppnandet av Tibet används som en dimridå för vad som egentligen pågår i Kina.
Redaktionen
