Etiopien: Vem kan man lita på?


Från det tidigare kriget i Tigray. Foto: Shutterstock.

Vad är det egentligen som händer i Etiopien? Och vem kan man lita på när det gäller beskrivningen av utvecklingen när både forskare och media blir partiska?

Vid sidan om den militära konflikten i den etiopiska Tigray-provinsen mellan den etiopiska centralregeringen och TPLF-rörelsen (som tidigare lett Etiopien) som har sin bas i Tigray pågår det ett krig – på sociala medier och inom den akademiska världen – om vem som står för övergreppen och vem som i förlängningen har rätt.

FN:s flyktingorganisation UNHCR i grannlandet Sudan varnar för den desinformationskampanj som pågår. Samtidigt skriver Amnesty International att ett stort antal personer, sannolikt flera hundra, höggs ihjäl och mördades i staden Mai-Kadra (May Cadera) i den sydvästra delen av Tigray-provinsen den nionde november. Amnesty har inte kunna bekräfta uppgifterna, men vittnet säger att soldater lojala med TPLF är ansvariga för massakern. Reuters förmedlar däremot obekräftade uppgifter om att eritreanska styrkor medverkar i kriget.

Situationen kompliceras också av att internet är nedstängt i provinsen, något som utnyttjas av båda sidor i konflikten.

De centrala frågorna (just nu) är:

  • Vem har den militära kontrollen?
  • Har Eritrea bombat Tigray?
  • Sker den en utrensning av personer med tigrinsk bakgrund i Etiopien? 
  • Hur många människor har flytt till Sudan?
  • Vem står bakom de massakrer som sägs ha skett?

Redie Bereketeab är forskare på Nordiska Afrikainstitutet och intervjuas i avsnitt 37 av Global Podd.  Han ser det hela som en konstitutionell konflikt, ungefär som om Uppsala län skulle ha försökt bryta sig ur Sverige. 

– Premiärministern Abiy Ahmed har sagt att det inte handlar om ett angrepp mot folket i Tigray, utan mot det styrande TPLF-partiet som sedan 2018 varit i opposition mot honom. De styrande i delstaten Tigray såg regeringens tidigare agerande som en krigsdeklaration mot dem, säger han i intervjun.

Forskare sprider propaganda
Informationen från Tigray är knapphändig, men när detta skrivs på lördag morgon så tyder det mesta på att den federala regeringen tagit kontroll över stora delar av Tigray, bland annat delar av det område som gränsar till Sudan. Men detta kan ändras fort. Det har också förekommit rykten om att det eritreanska flygvapnet bombat huvudstaden i Tigray, något som tillbakavisats av både Eritrea och Etiopiens regering. Samtidigt har så här långt (enlig uppgift) mellan 7 000 och 15 000 personer flytt över gränsen till Sudan. Men det kan också vara många fler.

– Man måste vara väldigt försiktig med det att föra vidare det som sägs i sociala medier eftersom mycket är ren propaganda, särskilt nu när det inte finns telefon- eller internetförbindelser med Tigray. Det är inte heller bara medier som sprider propagandan, utan det gäller även bland forskare där de som sympatiserar med TPLF vill förmedla en positiv bild av organisationen, fortsätter Redie Bereketeab.

Den forskare som Redie Bereketeab syftar på är norrmannen Kjetil Tronvoll. I Utrikespolitiska Institutets tidning intervjuas Kjetil Tronvoll i rollen som oberoende expert, utan att hans kopplingar till TPLF nämns. Bland annat så var Tronvoll som enda utlänning observatör vi det val som TPLF ensidigt organiserade i Tigray. Tronvoll förnekar dock själv denna koppling.

I artikeln varnar Tronvoll för en etnisk rensning mot tigrinas som han nu menar är på gång och på Twitter hävdar han att eritreanska styrkor attackerat Tigray-provinsen. Något de flesta bedömare och organisationer säger är en propagandalögn.

Vad är sant och falskt?
Vad är då sant och falskt i denna konflikt, och riskerar den att leda till ett fullskaligt inbördeskrig i Etiopien? I Global Podd 36 intervjuar vi journalisten och författaren Donald Boström om den komplicerade relationen mellan Etiopiens många folkgrupper. När vi pratar med honom igen ser han det som händer nu som en logisk fortsättning av många års konflikt:

– Redan under kampen mot Mengistu-regimen som styrde fram till 1991 fanns det hos TPLF en dröm om att skapa ett ”stor-Tigray”, något som sedan bland annat visades av de kartor som producerades när TPLF styrde Etiopien, säger Donald Boström.

Hans bedömning är att TPLF, så här långt bäst utnyttjat sociala medier för sin propaganda.

–TPLF vill ge bilden av att det är en etnisk konflikt mellan Tigray och Amhara, för att få övriga grupper att hålla sig neutrala. Det har delvis lyckats. Men man måste vara medveten om att alla ljuger, konstaterar han.

TPLF har ett indirekt stöd av Egypten som avvaktar. Egyptens intresse är att stoppa det stora dammbygge som pågår i Etiopien. Djibouti är också sedan tidigare sympatiskt inställd till TPLF. Samtidigt blir rörelsen allt mer isolerad i Etiopien. 

– Konflikten har så här långt stärkt Abiys centralregering i Addis Abeba. Men den massaker på amhara som Amnesty International rapporterat om syftar till att få dem att ta till vapen och göra kriget till en etnisk konflikt, fortsätter Donald Boström

En tydlig vinnare i konflikten om den federala regeringen lyckas ta kontollen över Tigray är Eritrea, menar Donald Boström. Om TPLF drivits bort från gränsområdet så får Eritrea till slut tillbaka de småorter landet har rätt till enligt fredsavtalet mellan Etiopien och Eritrea. Samtidigt är kriget långtifrån över. Det har bara gått några dagar sedan det började.

David Isaksson

Bakgrund

Tigray-provinsen som gränsar till Eritrea och Sudan har närmare sex procent av Etiopiens totala befolkning som uppgår till 110 miljoner invånare. Provinsen utgör maktbasen för TPLF, den rörelse som tog med stöd av bland annat Eritreas gerillagrupper som 1989 störtade den dåvarande regimen i Etiopien.

Fram till 2018 dominerade TPLF Etiopien även om partiet ingick i en koalition med andra etniska grupper som styrde Etiopien genom att förtycka och söndra. 2018 skedde ett internt maktskifte. Abiy Ahmed från den betydligt större folkgruppen Oromo blev premiärminister, fred slöts med Eritrea och en demokratiseringsprocess inleddes. 

2019 fick Abiy Nobels fredspris för den process han lett och därmed var det lätt att tro att allt var frid och fröjd i Etiopien. Men så var det inte. 

Konflikten mellan olika etniska grupper fortsatte, om än på en längre nivå, och i Tigray-provinsen började TPLF bygga upp sin maktbas på nytt. När jag i december 2019 var i Eritrea pratades det mycket om en militär uppbyggnad på andra sidan gränsen och att det bara var en tidsfråga innan TPLF skulle utmana premiärministern i huvudstaden.Under sommaren 2020 ökade våldet. En känd sångare och politisk aktivist från Oromo-folket, Hachalu Hundessa, mördades i Addis Abeba. Vem som stod bakom dådet är ännu inte helt klarlagt, även om fler personer gripits och spåren pekar mot en utbrytargrupp från Oromo-folket som i sin tur tycks stödja TPLF.

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.