Jemen: Pandemin förvärrar situationen


En pojke har tagit emot ett hygienpaket från FN i staden Abyan i Jemen. Foto: UNICEF.

Sedan konflikten i Jemen inledde den arabiska våren 2011 har tiotusentals barn dött och fyra av fem barn är i desperat behov av hjälp. Enligt en rapport från UNICEF har coronapandemin försvårat situationen ytterligare, då de diplomatiska aktiviteterna i princip ligger nere, skriver Tomas Nordberg i denna analys.

Den jemenitiska befolkningen plågades från slutet av juli av kraftiga skyfall som ledde till nya flyktingströmmar. De återkommande kolerasäsongerna som hemsöker befolkningen förvärras av malaria, denguefeber och nu också Covid-19.

Reserestriktioner påverkar förutsättningarna för skytteldiplomati och Saudiarabien, Jordanien och Jemen har stängda gränser. I detta sammanhang är det viktigt att konstatera att personliga sammanträffanden är avgörande för fredsprocesser. Massmedia har nu än större problem att rapportera från kriget och befolkningen lider i obemärkthet. UNHCR rapporterade i april att de hade erhållit knappt 30 procent av det som behövs för att under detta år ge stöd till internflyktingar, flyktingar och värdsamhällen. Landet är på väg att kollapsa. 

EU, menar bedömare, måste fortsätta att aktivt söka en lösning på konflikten trots försvårade omständigheter. Även FN:s säkerhetsråd har en betydelsefull funktion i sammanhanget. Folkrätten och det humanitära perspektivet bör betonas i säkerhetsrådet, något som Sverige rönte framgång med som medlem i rådet under 2017-18. Då lyckades Sverige få till stånd en resolution om barn i väpnade konflikter som signerades av 98 stater. Folkrätten, internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter måste beskyddas. På inrådan av Sverige framhävde rådet att det strider mot internationell rätt att attackera civila, samt att konfliktens parter har en legal förpliktelse att skydda civila och civila objekt samt att inte rekrytera eller begagna barn som soldater.

Sverige har en viktig roll att spela också i framtiden genom att ge fortsatt stöd till FN-sändebudets arbete för att reducera motsättningar och för att fredssamtalen ska återupptas. Rådets påstötningar var en bidragande orsak till att Stockholmsavtalet kom till stånd. Enligt FN-sändebudet Martin Griffiths var de mest essentiella delarna av avtalet överenskommelsen om vapenvila och trupptillbakadragande i Hodeidah. 

Förtroendeskapande samtal är en förutsättning för att hitta en lösning på konflikten. Hodeidah anses av många experter vara den mest svårlösta knuten i konflikten och parterna fann en utväg i de samtal som fördes i Rimbo på den problematiken. Nu gäller det att öppna för nya FN-ledda samtal. Det är också vitalt att förstärka kvinnors roll i fredsprocessen. Det behövs en omfattande och inkluderande lösning för att nå en varaktig fred. 

För att lösa konflikten är det viktigt att förstå konfliktens grundorsaker. Den ekonomiska och politiska missbelåtenheten hos befolkningen har bland annat att göra med vittomfattande fattigdom, arbetslöshet och utbredda korruption. Vattenbrist, terrorism, koleraepidemier och massvält tillhör vardagen. USA:s drönarkrigföring mot IS och Al-Qaida är sammankopplat med ekonomiskt bistånd till Hadiregeringen och spär på befolkningens missnöje med regeringen. Den stora vapentätheten och närheten till krigszoner som t ex Somalia förvärrar situationen ytterligare. 

Minskade hjälpsändningar 
FN försöker via sitt sändebud tillskapa en samlingsregering och uppnå en vapenvila. Det krävs både att den jemenitiska ekonomin och infrastrukturen förändras till det bättre och politiska omorganisationer. En halv miljon människor beräknas förlora sina liv om konflikten pågår till 2022, framförallt p.g.a. sjukvårdssystemets kollaps vilket är orsakat av konflikten. Coronapandemin förvärrar situationen ur många aspekter. Fem miljoner barn befinner sig i ett läge som är just under akut undernäring. Koleran sprider sig som en löpeld i Jemen. Handelsblockaden hindrar paradoxalt nog i viss mån coronaviruset från att komma in i landet, men försvårar kraftigt leverans av hjälpsändningar. Pandemin förorsakade en kortvarig vapenvila under försommaren. Men Förenta Nationerna har inte ens erhållit hälften av de utlovade medlen från givarländer för att bekämpa massvält och coronaviruset i Jemen. Alla tolv miljoner barn i Jemen behöver hjälp utifrån för att överleva. Men finansieringen av hjälpbehoven minskar och experter uppskattar att upp till en miljon personer kan vara smittade av coronaviruset i landet. 

I Jemen har myndigheterna övergett försöken att smittspåra som ett resultat av den hastiga smittspridningen. Experter anser att denna utveckling ödelägger landet. Vårdmottagningarna har ett underskott av medicin, skyddsutrustning, personal, vatten, bränsle och elektricitet. Mat, el och bränsle har blivit extremt dyrt under den pågående konflikten. 2017 led landet under den värsta koleraepidemin under den moderna epoken. Jemens utrikesminister har påstått att för att komma närmare en lösning av konflikten krävs förutom en politisk process även ett hårdare militärt tryck. Konsultationerna i Stockholm föregicks av att regeringstrupper avancerade mot huthistyrda Hodeidah vilket satte tryck på Huthirebellerna att gå på med politiska förhandlingar. Men konflikten har ingen militär lösning, endast en politisk sådan. Det geopolitiska spel som håller på att tillintetgöra landet måste få ett slut.

 Infrastrukturen sönderslagen
I Jemen existerar knappt någon användbar infrastruktur, sjukvård eller offentlig sektor. Tre fjärdedelar av barnen går inte i skolan. Tre miljoner barn lider av akut undernäring och riskerar att dö till en följd av konflikten. Värvning av barnsoldater tilltar. Det råder akut brist på mat och vatten. Och mödradödligheten har ökat kraftigt sedan 2015. Under dessa omständigheter är det extra viktigt att omvärlden agerar enligt internationell rätt. Sverige har infört ett demokratikriterium som inte respekteras i fallet Jemen i och med att Sverige exporterar vapen till Förenade Arabemiraten, en stat som kränker mänskliga rättigheter å det grövsta. Vapenexporten till landet bryter dessutom mot punkt 70 i Januariavtalet som slår fast att vapenexportaffärer inte ska godkännas till ickedemokratiska länder som deltar militärt i Jemenkonflikten så länge konflikten pågår. Förenade Arabemiraten bryter mot folkrätten i konflikten i Jemen.

I väntan på en fredlig lösning av krisen så måste parterna i konflikten respekterar internationell rätt inklusive Genèvekonventionerna och krigets lagar. Civila, sjukhus och kritisk infrastruktur får inte utsättas för attacker. Hjälparbetare ska skyddas. Och ingen får lämnas ensam under denna kris, inbegripet de som sitter fängslade. FN har konstaterat att båda sidorna i konflikten har gjort sig skyldiga till krigsbrott. Den Saudiledda koalitionen utför systematiska attacker på sjukhus och skolor. Och huthierna använder barnsoldater och ett abundant flöde av minor. FN ska kunna nå fram med hjälpsändningar vilket i sin tur beror på att vägar och hamnar inte är stängda. Landets minoriteter såsom judarna och bahaierna lider allra mest och många har lämnat Jemen. Nu krävs en hållbar fred grundad i en varaktig vapenvila. 

Vädjan från FN
FN:s generalsekretares vädjan om en global vapenvila för att understödja arbetet mot Coronapandemin bör hörsammas. Tyvärr fortgår striderna i Jemen trots att en vapenvila proklamerades i april. Det är önskvärt att både FN:s säkerhetsråd och generalförsamlingen deklamerar att de stödjer generalsekreterarens förslag. Vidare så måste fångutbytet, som ska övervakas av Internationella rödakorskommittén, genomföras fullt ut. Den internationellt erkända regeringen och huthierna måste dela på makten. Och de nio sunnimuslimska länderna, som inkluderar Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, och som deltar i konflikten från luftrummet samt får logistikstöd från USA, Storbritannien och Frankrike, måste förmås att acceptera en kompromisslösning med fienden Iran. Huthirörelsen har vunnit faktisk kontroll över stora delar av Jemen. Tidigare har informella samtal hållits i Oman och alla förhandlingar måste beröra vaccinering av små barn och basala medicinska åtgärder som har omöjliggjorts av Coronapandemin. 

Återöppnandet av den internationella flygplatsen i Sanaa må te sig fjärran men är en centralkomponent i varje internationell hjälpinsats. Både staden Sanaa och dess flygplats kontrolleras av huthierna medan luftrummet hålls stängt av regeringen och deras allianspartners, företrädelsevis Saudiarabien. Parterna bör frångå deras tidigare visade kompromisslöshet och omedgörlighet om denna och andra frågor ska kunna lösas. Vidare så måste Huthirebellerna förmås sluta med och ställas till ansvar för godtyckliga arresteringar, utbredd tortyr, utomrättsliga avrättningar, stöld av hjälpsändningar, utplacering av personminor och användande av barnsoldater.

Tomas Nordberg

Läs också: En bakgrund till konflikten i Jemen

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.