KOMMENTAR. Den 9 april kom en nyhet som borde ha fått stor spridning. Var fjärde krona (eller dollar) har försvunnit från biståndet under 2025, visar ny statistik från OECD-länderna. Ändå verkar ingen bry sig. Har vi blivit så avtrubbade att vi inte ens noterar det som sker?
Detta är en kommentar. De åsikter som framförs är författarens egna.
Biståndet i världen störtdyker. Den senaste statistiken från OECD-ländernas biståndskommitté DAC visar att biståndet minskat med 23,1 procent under 2025 – den största uppmätta minskningen någonsin från ett år till ett annat.
Det betyder att nästan var fjärde krona, Euro eller dollar försvunnit från världens samlade bistånd under 2025. Den största delen av denna nedgång beror på USA vars bistånd nästan försvunnit, men även andra stora givare som Storbritannien, Tyskland Frankrike och Japan skär ner kraftig.
Vad innebär då denna förändring? Den leder till att demokratin går tillbaka, till att fattigdomen ökar, till att fler drabbas av klimatförändringarna.
Och mer direkt, till att människor dör.
– Det finns fortfarande mer än 800 miljoner människor som lever på mindre än 3 dollar om dagen, varav två tredjedelar i Afrika söder om Sahara. Miljontals barn dör fortfarande varje år före fem års ålder av orsaker som lätt kan förebyggas. Det finns inget som ersätter biståndet i detta grundläggande arbete, konstaterade OECD-DAC:s ordförande Carsten Staur i samband med att de nya siffrorna presenterades.
Minst till de fattigaste
De internationella siffrorna följer samma trend som Sveriges bistånd: Ökat stöd till Ukraina och störst nedskärningar för världens fattigaste länder.
Allt detta sker samtidigt som den geopolitiska turbulensen tilltar, antalet flyktingar blir fler och demokratins kräftgång fortsätter. Nej, det känns varken särskilt klokt eller långsiktigt, särskilt som EU säger sig vilja möta Kinas och Ryssland alltmer ökade inflytande i Afrika.
I detta sammanhang klarar sig Sverige hyggligt bra, enligt statistiken 0,85 procent men då ingår en större utbetalning som hamnat på 2025 av bokföringsteckniska skäl. Det mesta talar för att vi håller oss över FN:s gräns på 0,7 procent även 2026, även om det då är långt kvar till Norge som i dagsläget är det ena land i världen som når upp till enprocentsmålet.
Med tanke på den senaste tidens rapportering kring hur biståndspengar använts för att få Somalia att återta medborgare från Sverige, eller hur Sverigedemokraternas stiftelse städjer organisationer som motverkar abort i Brasilien så kan man tycka att uppmärksamheten kring de nya siffrorna och de konsekvenser vi kommer att få se framöver borde vara större, särskilt som biståndsviljan är fortsatt stor i Sverige. Men förutom Global Bar Magazine och organisationer i civilsamhället tycks få, om ens någon, ha uppmärksammat det som är den mest dramatiska förändringen av det internationella biståndet i modern historia.
Vad beror ointresset på? Är det för att organisationer och myndigheter är dåliga på att berätta om konsekvenserna?
För det kan väl ändå inte vara så att vitt snus är den viktigaste frågan i världen just nu. Eller?
David Isaksson
PS: Glöm inte att prenumerera om du inte redan gör det. Utan er som prenumererar blir det ingen granskning och inga biståndsnyheter
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
