Den 15 mars 2025 genomfördes gigantiska protester i Serbien mot regimen. Vad händer nu – ett år senare?
Sedan början av 2026 har den serbiska studentrörelsen – den drivande kraften bakom de massdemonstrationer som bröt ut efter byggkatastrofen vid järnvägsstationen i Novi Sad den 1 november 2024 – återigen börjat sin mobilisering.
Sedan slutet av februari 2026 har nya protester ägt rum flera städer i Serbien. Demonstrationer i Belgrad, Novi Sad, Niš och andra större platser visar att protester som tog fart under slutet av 2024 fortsätter att samla breda grupper av medborgare. Även om protesterna varierar i omfattning och grad, förenas fler i Serbien i sin politiska ilska, missnöje och kritik mot regeringen och hur centrala institutioner fungerar, eller bättre sagt, inte fungerar.
I Belgrad och Novi Sad har polisinsatser lett till flera gripanden, särskilt i samband med studentorganiserade samlingar och blockader. Vittnesmål från deltagare beskriver hur polisen har omringat grupper, genomfört identitetskontroller och i flera fall använt sig av obefogat våld. Liknande rapporter har kommit från andra platser som Niš, där protester riktats mot nätverk och platser kopplade till presidenten Vučićs politiska parti SNS.
De senaste händelserna har förstärkt den redan etablerade bilden av en konflikt mellan statliga säkerhetsstyrkor och en mobiliserad civilsamhällesrörelse. Även om regeringssidan framhåller att ordning och säkerhet måste upprätthållas, menar kritiker att metoderna är överdrivna, obefogade och skapar större skada än nytta för samhället. Händelserna som i Novi Sad återspeglar ett alltmer repressiva agerande från myndigheternas sida medan allt fler i Serbien upplever social oro och bristande tillit till staten.
Bakom demonstranternas mobilisering ligger en djupare oro över utvecklingen i det serbiska rättssystemet. Regeringens formella reformer av domstols- och åklagarstrukturen har väckt stark kritik från många jurister, advokater och rättssakkunniga. Kritiker menar att förändringarna riskerar att försvaga rättsväsendets oberoende och politisera centrala institutioner ännu mer.
Flera jurister har uttryckt oro över att omstruktureringar kan påverka känsliga utredningar, särskilt i frågor som rör organiserad brottslighet och korruption. Även på EU-nivå har utvecklingen noterats med mer kritiska ögon. EU-kommissionen har vid upprepade tillfällen betonat att rättsstatens funktion är en grundläggande förutsättning för fortsatt integrationsprocess och finansiellt stöd.
En långvarig protestvåg
Studentledda protester med krav på ansvar, transparens och rättvisa utvecklades under våren och sommaren 2025 till en bredare medborgerlig rörelse. Frågor rörande korruption, mediefrihet och institutionell integritet står fortfarande i centrum. Det som särskiljer den nuvarande fasen av protester är nya satsningar på politiska val och förändring.
Ett av proteströrelsens viktigaste mål är att genom val på lokala nivå ta positioner från SNS och andra som stödjer Vučić. En av metoderna är användning av så kallade studentlistor och medborgerliga listor med personröstning och som alternativ till politiska partier. Alltså, istället för att som under 1990-talet satsa på en enad front mellan oppositionella politiska partier är tanken att decentralisera politiken genom mer direktdemokratiska nätverk och metoder.
Ett politiskt vägskäl rörande Europa
Serbien är formellt fortfarande kandidatland till EU, och unionens stöd är kopplat till konkreta reformkrav. Om rättsstatens oberoende urholkas ännu mer kommer det att påverka både förtroendet och det ekonomiska samarbetet mellan Bryssel och Belgrad. För tillfället ökar riskerna att Serbien till slut förlorar sin kandidatstatus.
Den 15 mars är det ett år sedan den största protestdemonstrartionen hittills genomfördes i Serbien.
Balkan Insight rapporterade den 13 mars att landet stod inför en massprotest som väntades bli den största sedan stationskatastrofen i Novi Sad. Samtidigt präglas stämningen av ökad nervositet: en annan artikel från samma dag visar hur erfarenheterna från protesten i Belgrad den 15 mars 2025 – då ett mystiskt ljud utlöste panik och anklagelser om användning av soniska vapen – fortfarande kastar en skugga över årets mobilisering.
Frågan är vad som kommer att hände den 15 mars 2026. Och därefter.
Vladan Lausevic
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
