Det var den ekonomiska kollapsen som banade väg för de stora protesterna i Iran. Här berättar några iranier hur de och deras familjer drabbades när ekonomin kraschade – och hur de överlever vardagen.
Artikeln publicerades ursprungligen i The New Humanitarian. Läs originaltexten här.
Ali Akbar flyttade till Teheran för att söka arbete för tre år sedan från Izeh, en liten stad i den sydvästra provinsen Khuzestan i Iran. Det fanns få jobb hemma, sa han, och en bekant hade berättat om en möbelverkstad i huvudstaden som behövde en manuell arbetare. Arbetet var svårt och lönen låg, men allt var bättre än arbetslöshet.
I januari 2025 fick han ett svårt utslag i ansiktet.
– Det blev så illa att jag inte kunde koncentrera mig. Gradvis blev huden i ansiktet allt rödare, berättar han.
Symtomen blev så outhärdliga att Ali Akbar var tvungen att sluta arbeta i flera dagar. Till slut diagnostiserade en specialist honom med svår allergi mot pollen, träd och ogräs. Den enda möjliga behandlingen var långvarig immunterapi med tre injektioner per vecka, som kostade 3 miljoner rial vardera – en summa på ungefär 210 dollar per vecka.
Trots den ekonomiska påfrestningen lyckades Akbar fortsätta behandlingen i flera månader, även under de ekonomiska störningar som orsakades av det 12 dagar långa kriget mellan Iran och Israel i juni. Men i slutet av november förändrades hans situation och miljontals iraniernas situation dramatiskt.
Varningssignalerna hade funnits i månader.
Valutan rasar
Efter att FN:s sanktioner återinfördes och EU skärpte åtgärderna i slutet av 2025 fördjupades den iranska valutan rialens långvariga svaghet, och dollarn nådde 1,4–1,5 miljoner rial på den öppna marknaden i början av 2026, från cirka 600 000. Under ungefär ett år förlorade valutan mer än hälften av sitt värde mot dollarn, en nedgång som inte bara drevs av sanktioner utan också av den inhemska ekonomiska politiken.
I början av december 2025 beslutade sedan president Masoud Pezeshkian administration att avskaffa den förmånliga växelkursen på 285 000 rial för import av nödvändiga varor som oljeväxter, djurfoder och gödningsmedel. Hämmad av strikta sanktioner och utan tillgång till hårdvaluta meddelade regeringen att man i stället skulle tillhandahålla en månatlig elektronisk kupong värd 10 miljoner rial till cirka 80 miljoner iranier.
Konsekvenserna blev omedelbara och katastrofala.
Enligt uppgifter från Irans statistiska centrum steg genomsnittspriserna för varor och tjänster med 7,9 procent i Dey (den tionde månaden i den persiska kalendern, slutet av december till slutet av januari) jämfört med föregående månad. Detta var den näst högsta månatliga inflationstakten som registrerats på minst ett decennium. Punkt-till-punkt-inflationen ökade med 60 procent från Dey 1403 till Dey 1404 (2024-2025), den högsta siffran som någonsin offentliggjorts sedan statistikcentret började publicera dessa siffror.
Livsmedelspriserna ledde uppgången. Inom loppet av en månad steg priserna på mejeriprodukter och ägg med mer än 19 procent, kött och fjäderfä med nästan 20 procent och oljor och fetter med uppemot 50 procent. Sammantaget var livsmedelsinflationen i Dey 13,8 procent högre än föregående månad och hela 89,9 procent högre än föregående år.
Priserna på vegetabiliska oljor nästan tredubblades över en natt. Kött, kyckling, ägg och pasta såg också kraftiga prisökningar.
inte längre råd att handla
– Jag lämnade min fru och mina barn i byn hos mina svärföräldrar och kom till Teheran för att arbeta, men nu kan jag varken skicka dem tillräckligt med pengar eller försörja mig själv, säger Abdollah, en byggarbetare som tillbringar sina dagar stående på ett livligt gathörn i östra Teheran och väntar på att arbetsgivare ska anställa daglönare.
Abdollah är 42 år, men hans väderbitna ansikte och djupa rynkor fick honom att se ut att vara närmare 55 eller 60. Nu väntar han på arbete på en plats som tidigare dominerades av afghanska migrantarbetare som var villiga att nöja sig med en mager lön för ett utmattande jobb.
– Vet du vad en låda ägg kostar nu? Förut kunde vi fylla magen med en låda ägg för 150 000 toman (ca 12 kronor), men nu kostar den 500 000 toman. Det betyder att vi inte ens kan äta ägg längre konstaterar han och fortsätter:
– Kyckling och kött har blivit som en dröm. Hur ska jag kunna köpa kyckling för 278 000 toman per kilo? Och nu har allt arbete helt stannat upp; det finns ingenting att göra.
Ett annat synligt symptom på fattigdom och brist på tillgång till mat är antalet barnarbetare som samlas vid korsningar och utanför köpcentra och ber förbipasserande att köpa basvaror till deras familjer.
– Farbror, jag är hungrig, jag har inte ätit sedan i morse, kan du köpa något åt mig i affären? frågade Abolfazl, en liten pojke på ungefär åtta år, med ansiktet svärtat av stadens smog och avgaser. Han förklarade att utan hjälp från främlingar har hans familj inte råd att köpa något.
Medicin för dyrt
Kostnaderna för hälso- och sjukvård har också stigit parallellt med livsmedelspriserna. För många arbetare blev det omöjligt att köpa medicin eller fortsätta sin behandling.
Akbar berättade att mellan början av december och slutet av januari steg priset för varje vaccindos två gånger – först från tre miljoner rial till fem miljoner rial, sedan till åtta miljoner rial.
– Till slut bestämde jag mig för att avbryta behandlingen”, sa han. ”Med en månadsinkomst på cirka 20 miljoner tomans (ungefär 1 500 kronor) är det helt enkelt inte möjligt att betala 800 000 tomans, (drygt 60 kronor) för en enda injektion.
Trots att hans fysiska hälsa försämras har Akbar inget annat val än att kämpa vidare.
Shahram, en butiksassistent som reste till Teheran för att få medicinsk behandling, står inför liknande val.
–Jag lider av leukemi. Sjukdomen har gjort det omöjligt för mig att fortsätta arbeta, så mitt liv kretsar helt kring behandlingen.
Shahram är beroende av försäkringsutbetalningar och ekonomiskt stöd från sina föräldrar, som bor på landsbygden i norra Iran och sålde ärvd mark för att betala för hans vård. ”
– Nu vill de sälja sitt hus och köpa ett mindre så att de kan fortsätta betala för min behandling. Det känns väldigt obehagligt för mig. De spenderar sina enda tillgångar på en behandling som kanske inte ens fungerar. Men utan mina föräldrars hjälp ”har vi inte ens råd med mat, konstaterar han.
Inflation på 40 procent
Kommentatorer vid Carnegie Endowment for International Peace och andra tankesmedjor säger att denna försämrade makroekonomiska situation – sanktionsdrivna minskningar av oljeintäkterna, kronisk inflation på cirka 40 procent, brist på el och vatten samt uppenbar misskötsel från regeringens sida – har lett till ett sammanbrott i det allmänna förtroendet bland iranierna, som inte längre har råd att leva.
I slutet av december 2025 fick det ekonomiska sammanbrottet människor att reagera – och agera. Protesterna började med butiksinnehavare och köpmän på Irans basarer – det traditionella kommersiella hjärtat i iranska städer – som var upprörda över de försämrade ekonomiska förhållandena, prisökningarna och valutadevalveringen.
Demonstrationerna spred sig snabbt, drog in andra sociala grupper och utvecklades till breda landsomfattande protester mot regeringen. Valuta- och inflationsspiralen hade drabbat livsmedel och basvaror särskilt hårt, och köpmän som inte längre kunde upprätthålla sina verksamheter blev de första att öppet utmana staten.
Uppgifterna om antalet dödsoffer varierar, men alla källor är överens om att tusentals iranska medborgare dödades under det våldsamma förtrycket av protesterna.
Ett utmärkande drag för de senaste oroligheterna har varit demonstranternas intensifierade ilska och en markant eskalering av våldet riktat mot säkerhets- och ordningsmakten. Ebrahim Azizi, ordförande för det iranska parlamentets nationella säkerhets- och utrikespolitiska kommission, uppgav i en intervju att mer än 3 709 ordningsmaktsanställda skadades under protesterna i januari.
Enligt Azizi förstördes över 2 221 fordon och motorcyklar som tillhörde polisen och den paramilitära styrkan Basij. Dessutom skadades 250 skolor, 90 religiösa seminarier och 300 moskéer under oroligheterna.
I de uttalanden som publicerades av statliga medier nämnde Azizi dock inte de tusentals demonstranter som fallit offer för Islamiska republikens våld
När demonstrationerna spred sig införde myndigheterna en landsomfattande internetblockad den 8 januari. Den 20 januari var stora delar av befolkningen fortfarande utan internetåtkomst. Blockaden har inneburit ett svårt slag för Irans redan bräckliga ekonomi, och digitala företag förlorar uppskattningsvis 3,8 biljoner tomans (cirka 27 miljoner dollar) per dag, enligt Reza Alfatnasab, chef för Irans union för onlineföretag.
Kombinationen av förnyade sanktioner, avskaffade subventioner och den tolv dagar långa kriget med Israel skapade förhållanden som politiska analytiker hade varnat för var ohållbara.
När valutan föll till rekordlåga nivåer och inflationen gjorde det omöjligt att överleva dag för dag, kom reaktionen – inte från politiska aktivister, utan från köpmän och butiksinnehavare vars försörjning hade försvunnit – och från arbetare som Abdollah som inte längre hade råd med ägg.
Akbar, som fortfarande kämpar med sina obehandlade allergier, representerar miljontals iranier som är fast mellan en ekonomisk kollaps och en regering som inte kan eller vill ge någon hjälp.
– Först var jag lättad över att min sjukdom var behandlingsbar och att jag kunde bli frisk efter en lång behandling. Men nu vill jag ärligt talat inte fortsätta behandlingen längre, eftersom jag helt enkelt inte har råd, fortsätter han.
Valutakurs: Toman är ett dagligt uttryck för 10 riad. 100 000 toman är knappt 8 kronor.
Ariya Farahmand
Ariya Farahmand är ett pseudonym som används för att skydda journalisten.
Flera av de intervjuade har av säkerhets skäl enbart förnamn.
Översättning: David Isaksson
The New Humanitarian ansvarar inte för eventuella fel i översättningen.
The New Humanitarian puts quality, independent journalism at the service of the millions of people affected by humanitarian crises around the world. Find out more here.
Denna artikel publicerades i samarbete med Egab. Redigerad av Dahlia Kholaif och Ali M. Latifi.
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
