Trots att internet är nedstängt kommer fler och fler bilder ut från protesterna Iran. Vittnesmål talar också om hundratals dödade.
Protesterna, som tog fart i slutet av december 2025 i skuggan av ekonomisk kris, inflation och snabbt fallande valuta, har allt mer antagit karaktären av en bredare politisk uppgörelse mellan stat och samhälle. Samtidigt gör informationsmörkret det svårt att avgöra protesternas faktiska omfattning – och regimens nästa steg.
Iran befinner sig den 11 januari i ett allt mer spänt läge efter ytterligare ett protester, samtidigt som myndigheterna kraftigt begränsat informationsflödet och skärpt retoriken mot demonstranter. Trots omfattande internetnedstängningar fortsätter rapporter att sippra ut om demonstrationer i flera större städer, däribland Teheran, Mashhad och Isfahan.
Enligt Washington Post fortsätter också protesterna, trots ökad närvaro av säkerhetsstyrkor och varningar från rättsväsendet om hårda straff för deltagande i vad regimen beskriver som ”upplopp” och ”utländskt orkestrerad destabilisering”.
Myndigheternas svar har i hög grad handlat om att strypa kommunikationen. En nästan total internetblackout har införts, vilket försvårar både organisering på marken och oberoende verifiering av händelser. Associated Press beskriver nedstängningen som en av de mest omfattande på flera år, jämförbar med åtgärderna under protesterna 2019 och 2022.
I ett gemensamt upprop, rapporterat av The Guardian, har iranska kulturarbetare och intellektuella – både inom och utanför landet – kallat internetavstängningen ett ”medvetet verktyg för repression”, som inte bara slår mot aktivister utan även mot sjukvård, näringsliv och vardagsliv.
Trots detta kommer en mängd starka bilder från Iran, många med tydlig symbolik som har alla förutsättningar att bli ikoniska. Det gäller inte minst filmklippet av den unga tjejen som nonchalant tänder en cigg med hjälp av ett brinnande porträtt av Irans religiöse ledare Khamenei. Kvinnan på filmen ska inte vara identifierad och det är svårt att veta om bilden verkligen är autentisk, men den har redan blivit en meme (se vår omslagsbild).
Andra bilder och klipp visar hur unga människor står upp, trots det brutala våldet, men också hur omfattande protesterna är.
Människorättsorganisationer och exilbaserade nätverk talar om flera hundra döda sedan protesternas början, medan tusentals uppges ha gripits. Regimen har inte presenterat någon samlad officiell statistik, men kontrollen finns kvar – överallt. Därför är filmen med mannen som klättrar upp och försöker få ned en övervakningskamera starkt symbolisk.
Under det senaste dygnet (11/1) har även Irans militär uttalat sig. Enligt Al Jazeera har arméns ledning deklarerat att den står redo att försvara ”nationella intressen” och den islamiska republikens stabilitet, ett uttalande som tolkas som ett tydligt stöd för den politiska ledningen och de pågående säkerhetsinsatserna.
Protester utanför Iran
Utvecklingen har också lett till manifestationer utanför landets gränser. I London drog en demonstrant nyligen ner den iranska flaggan från ambassadbyggnaden och ersatte den med en oppositionssymbol – en händelse som snabbt fick symbolisk spridning.
David Isaksson
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
