DEBATT. Internationellt bistånd har skakats i grundvalarna av USA:s nya utrikespolitik och abrupta kapning av USAID. Nu måste Sverige ta ledartröjan för ett mer effektivt och långsiktigt bistånd inom EU, skriver Anna Sundström, generalsekreterare på International Rescue Committee Sverige.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.
2024 fattades drygt 240 miljarder kronor för att täcka behovet av humanitärt stöd i världen – i år ser finansieringsgapet ut att fördubblas. När de globala behoven når rekordnivåer och finansieringen minskar kraftigt tvingas biståndsgivare fatta allt svårare beslut om vem som ska få stöd. För att möta dessa utmaningar har Sverige som stor och inflytelserik biståndsgivare goda möjligheter, och ett ansvar, att driva nödvändiga reformer av biståndet inom EU. Just nu formuleras unionens nästa långtidsbudget, där beslut som rör EU:s roll i världen finns med.
Konsekvenserna av drastiskt minskade biståndsbudgetar har förödande effekt på de människor som får stöd av International Rescue Committee (RESCUE) i konflikt- och krisområden runt om i världen. Till exempel i Jemen har omkring 280 000 personer förlorat tillgången till RESCUE:s stöd inom primärvård, psykisk hälsa och reproduktiv hälsa. I Burkina Faso har vi abrupt tvingats stänga 18 vårdcentraler i tre svårtillgängliga områden där 161 000 människor nu inte får tillgång till grundläggande hälsovård, rent vatten och skydd. Det här är inte abstrakta siffror – de representerar människor vars överlevnad och framtid står på spel.
USA är inte ensamt om att skära ner på avgörande finansiering – Sverige och flera andra EU-länder har redan minskat biståndsbudgetarna, samtidigt som medel i allt högre grad riktas till bland annat militär upprustning, handel och migrationskontroll.
Omdirigeringen av biståndsmedel till andra politiska ändamål drabbar samhällen på randen till katastrof allra hårdast. RESCUE har identifierat 13 länder som har de största humanitära behoven och samtidigt är hårdast drabbade av nedskärningar i biståndet. Dessa länder är hem för mer än fyra av tio människor som lever i extrem fattigdom globalt, men de fick mindre än tio procent av det globala biståndet under 2023.
I vår alltmer sammanlänkade värld utgör minskat bistånd en allvarlig risk också för Sverige och Europa. För att bryta långvariga konflikter och geopolitisk turbulens måste klimatförändringar, matosäkerhet och tvångsförflyttningar förebyggas och hanteras, samtidigt som vi främjar jämställdhet och social sammanhållning. Bistånd är inte bara en moralisk skyldighet – det är en strategisk investering för fred, stabilitet och säkerhet att avsätta motsvarande en procent av BNI i förebyggande globalt engagemang, och till den nivån bör Sverige skyndsamt återgå. Utöver det finns en rad kvalitetsförbättringar där Sverige kan ta en ledande roll.
Vi står alltså inför enorma globala utmaningar som kräver gemensamma lösningar. Allt fler människor i världen behöver stöd för att klara sin överlevnad. Vill vi fortsätta att enbart släcka bränder – eller investera i en tryggare värld för alla? Ett antal fundamentala frågor behöver besvaras:
- Hur ser ett långsiktigt hållbart biståndssystem ut som kan ge länder stöd att ta sig bort från skärningspunkten mellan konflikter och klimatförändringar?
- Och vad måste EU och dess medlemsstater göra för att bidra till att förverkliga detta?
Sverige tillsammans med EU och dess medlemsstater bidrog med drygt 1 100 miljarder kronor i internationellt bistånd under 2024, vilket vida överstiger USA:s bistånd på omkring 600 miljarder kronor. Frågan är alltså inte om EU har kapacitet att leda utvecklingen, utan om Europa vill ta till vara på möjligheten? Sverige kan ta en ledande roll för att driva på inom EU för de reformer som krävs i en snabbt skiftande värld där de mest utsatta människorna drabbas hårdast. Dessa fem prioriteringar bör då ligga högt på agendan:
1. Biståndet måste riktas till områden där behoven är som störst. Det gäller länder som står inför de allvarligaste riskerna och effekterna av konflikter, klimatförändringar, fattigdom och skuldproblem. Här kan och bör humanitära insatser lägga grunden för hållbar utveckling.
2. Investera i evidensbaserade och kostnadseffektiva lösningar. Till exempel dör två miljoner barn varje år av akut undernäring, trots att det finns kostnadseffektiva behandlingsmetoder som gör att 90 procent av barnen kan återhämta sig inom några veckor. Tyvärr får bara 1 av 5 akut undernärda barn tillgång till behandling idag.
3. Stärk humanitärt tillträde i konfliktområden. De människor som drabbas hårdast av nedskärningarna befinner sig ofta i områden med störst hinder för humanitärt bistånd. Sverige och EU bör lägga politisk kraft bakom biståndet och göra allt för att skydda och utöka humanitärt tillträde till drabbade samhällen.
4. Stärk samarbetet med lokala aktörer. I konfliktdrabbade miljöer kan lokala civilsamhällesorganisationer – inte minst kvinnoorganisationer – ofta nå människor och samhällen som andra inte kan. Ett konsortium lett av RESCUE i Östafrika samarbetade med lokala aktörer för att förhandla om tillträde, vilket ledde till en dramatisk ökning av tillgången till vaccin för barn i svårtillgängliga områden – från 16 procent till 96 procent av samhällena. EU bör avsätta 15 procent av sitt bistånd direkt till civilsamhällesorganisationer.
5. Frigör smartare finansiering. EU behöver tänka kreativt kring hur skuldbördor kan minskas – till exempel genom att skuldåterbetalningar från de fattigaste länderna istället styrs mot att lindra humanitära behov.
Biståndet är i stort behov av reformering för att nå de allra hårdast drabbade människorna. I de pågående förhandlingarna om EU:s långtidsbudget kan och bör Sverige driva på och leda det viktiga arbetet med att utforma ett biståndssystem rustat för framtiden. Ett sådant system är effektivt och långsiktigt genom att det fokuserar på och involverar de mest utsatta, står upp starkt för humanitär rätt och tillträde, och använder beprövade innovativa lösningar för kostnadseffektivitet.
Anna Sundström
Generalsekreterare, International Rescue Committee Sverige.
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
