I Serbien har begreppet sendvičari – Sandwichätare – blivit synonymt med regimens försök att muta medborgarna. Men nu säger allt fler nej till gratismackan. De vill ha rättvisa istället.
Den senaste månaden har Serbien präglats av omfattande protester mot korruption och maktmissbruk, protester som utlöstas efter att 15 människor dött när det nybyggda taket på järnvägsstationen i staden Novi Sad rasade ner den 1 november 2024.
På protesterna i Serbien ser syns ofta plakat med texter som ”Vi vill inte ha några smörgåsar!” eller ”Jag är här av egen vilja, inte för en smörgås!”.
Varför då?
Begreppet sendvičari (smörgåsätarna) har blivit ett skällsord och en symbol för det system av politisk klientelism och korruption som kännetecknar premiärminister Aleksandar Vučićs auktoritära styre.
Men protesterna går längre tillbaka än så. Och samma sak gäller regimens försök att hålla människor lugna – bland annat med hjälp av just en macka! Fenomenet har sin bakgrund i det styrande Serbiska framstegspartiets (SNS) strategi för att mobilisera supportrar och skapa en illusion av folkligt stöd. Inför politiska evenemang, som valmöten eller manifestationer till stöd för regeringen, är det vanligt att partiet organiserar bussningar av sina anhängare från hela landet. Dessa deltagare lockas ofta med mindre eller större ersättningar, och bland annat med smörgåsar.
Videofilmer på sociala medier visar hur just sandwich delas ut till demonstranter. Det finns även klipp på hur Vučić faktiskt själv brev mackor(!) under ett bageribesök.
Därmed inte sagt att de som är där nödvändigtvis sympatiserar med Vučić eller hans politik. Tvärtom handlar det ofta om ekonomisk desperation eftersom många av de som bär SNS:s flaggor och applåderar presidenten är anställda inom den offentliga sektorn eller statligt kontrollerade företag och har fått tydliga ”rekommendationer” från sina chefer att närvara. Vägran att delta kan leda till problem på arbetsplatsen som att en får sparken, eller andra godtyckliga och orättvisa åtgärder som påminner om situationen i Belarus och Ryssland.
Med tiden har sendvičari blivit ett hånfullt uttryck använt av oppositionen och demonstranter för att beskriva de som stöder Vučićs regim av opportunistiska skäl snarare än ideologisk övertygelse. De senaste protesterna i Serbien, som är de största sedan 1990-talet, har återigen aktualiserat detta fenomen. På demonstrationerna har människor hållit upp skyltar med budskap som hånar systemet: ”Här finns det inga smörgåsar, bara frihet!” och ”Jag kom hit för rättvisa, inte för en smörgås!”
Eller som en äldre kvinna skriver på sin skylt:
”Den här farmorn vill varken ha en sandwich eller sitta och titta på Zadruga eller Farma. I stället vill hon laga mat åt studenterna.”
Smörgåsen har helt enkelt blivit en politisk metafor för köpt lojalitet och falsk demokrati.. Den är också en påminnelse om att den serbiska regeringen, trots sin retorik om nationell stolthet och suveränitet, i grunden vilar på ett system där människors fattigdom och utsatthet utnyttjas för att upprätthålla makten.
Allt till priset av en macka.
Vladan Lausevic
Vladan Lausevic är skribent och aktiv i demokratifrågor
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
