Den 20 november fyller FN:s barnkonvention 35 år. I en ny rapport från UNICEF presenteras hur barnens framtid kommer att bli till år 2050 utifrån tre olika scenarior. Vilken blir den mest troliga?
Rapporten The Future of Childhood in a Changing World presenterar hur barnens framtid år 2050 kan komma att se ut, utifrån tre huvudteman; demografiförändringar, klimatförändringar och ny teknik. Och här räknas på vad som kan förväntas ske för barns livskvalitet om världen fortsätter på samma policyspår, gör positiv policyförändring – alternativt – att det blir ett ”värsta-fall”-scenario.
– Vi måste ta besluten nu för att hjälpa barn i framtiden, säger Amanda Marlin som är en av rapportförfattarna.
I rapporten beräknas antalet barn i världen 2050 stanna på ungefär samma nivå som nu (2024) det vill säga 2,3 miljarder. Men var i världen dessa barn lever kommer att skilja sig från idag. Demografin kommer att koncentreras. I Sverige kommer skillnaden mellan andelen personer under arton år och de som är över 18 att bli allt större, med ett stort överslag på den äldre befolkningen. Och tvärtom blir det i Afrika och Sydasien.
Från torka till barnäktenskap
Hälften av världens alla barn kommer att bo i tio länder där urbaniseringen förväntas tredubblas, samtidigt som barn levande i låginkomst-familjer kommer fördubblas. Och koncentrationen av barn sammanfaller även med de länder som är mest utsatta av klimatförändringarna.
– Torkar dina grödor ut och dina djur dör, förlorar du din inkomst och då ökar risken för bortgifte för flickor, sa Katarina Tolgfors (M) representant för Riksdagens FN-nätverk, i samband med att rapporten presenterades vid ett seminarium i Riksdagen.
Genom att sammankoppla flera policyområden som jämställdhet och klimat kan man skapa bättre förutsättningar för en hållbar framtid, påpekar Pernilla Baralt från UNICEF Sverige. Hon förespråkar att politiken ska ta barn i beaktning i alla frågor, stora som små:
– Vi behöver se på barnfrågan som jämställdhetsfrågan. Vi måste göra barnkonsekvensanalyser över policys på samma sätt som vi tar hänsyn till hur beslut påverkar kvinnors i samhället. Det kommer göra stor skillnad, fortsatte Pernilla Baralt.
En jämlik teknik
Unicef förutspår att till år 2050 kommer över 200 miljoner jobb kräva teknologisk kunskap. Samtidigt har enbart 37 procent av den nuvarande befolkningen söder om Sahara tillgång till internet.
Att öka jämlikheten på internet var också ett fokusområde i det nya framtidsavtalet som framtogs under den 79 generalförsamlingen tidigare under hösten 2024. Men exakt hur det här ska gå till och hur mycket barns närvaro på internet ska kunna regleras råder det oenighet kring. Tydligast blir det när representanter för ungdomsförbundet ifrågasätter vem som egentligen ska regleras på internet.
– Om det ska regleras ska det vara generellt för alla. För vilka är det som producerar skadligt material? jo det är oftast vuxna, sa Caroline von Seth, ordförande Centerpartiets ungdomsförbund (cuf) under seminariet.
En väg framåt
Trots en sänkt biståndsbudget är Sverige ett av världens 50 största bidragsgivare i världen. Och flera av de policyförslagen Unicefs rapport ger, likt en generös familjepolitik med föräldraledighet, finns redan med i Sverige. Men Sverige kan göra mer och på ett mer integrerat sätt. Genom att exempelvis utöka investering i grön teknologi kan flera arbetstillfällen skapas för den unga befolkningen samtidigt som den bidrar till hållbar utveckling, menade flera som medverkade vid seminariet.
Lösningar över policyområden är ett tydligt tema i rapporten, något som blir relevant inte minst på hemmaplan där den växande kullen vuxna och minskade propotionen barn kommer leda till nya utmaningar. Här menar samtliga deltagare under seminariet att barn måste tas med i konversationen än mer.
– Vi har en debatt som ligger långt bak i tiden, unga är underrepresenterade även i Sveriges riksdag, sam Rebecka Forsberg, språkrör Grön ungdom och fortsatte:
– Man pratar alltid om barn som framtiden, men när blir vi nutid?
Läs Unicef:s rapport i sin helhet
Josefine Norin
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
