DEBATT. COP29 närmar sig slutet. Därför måste vi investera i hållbara livsmedelssystem och säkerställa att småskaliga bönder får tillgång till klimatfinansiering, samt att hitta nya sätt att mobilisera privat finansiering och utveckla lösningar för riskdelning, skriver Federica Diamanti, biträdande chef vid FN:s Internationella fond för jordbruksutveckling IFAD.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.
Klimatförändringarna slår hårt mot jordbruket världen över, hotar den globala livsmedelssäkerheten och ökar trycket på konsumentpriserna som aldrig förr. Utan åtgärder riskerar skördarna att minska med upp till 25 procent och matpriserna att öka med 50 procent redan till 2035. Kan vi på ett hållbart sätt föda en växande global befolkning under dessa förhållanden?
Livsmedelssystemen, det vill säga hela värdekedjan från jord till bord, stod i centrum 2023 vid COP28, då Emiratesdeklarationen om hållbart jordbruk, motståndskraftiga livsmedelssystem och klimatåtgärder antogs. Deklarationen markerade en stark politisk signal om vikten av att gå från ord till handling och utnyttja de investeringsmöjligheter som hållbara livsmedelssystem erbjuder. Dessa möjligheter uppskattas till 4 500 miljarder USD per år och omfattar hela livsmedelskedjan – från produktion, bearbetning och lagring till distribution och konsumtion. Detta belopp motsvarar 1,5 gånger hela Afrikas samlade BNP. Investeringar i hållbara livsmedelssystem kan skapa över 120 miljoner anständiga arbetstillfällen på landsbygden, samtidigt som de bidrar till att begränsa den globala uppvärmningen och återställa naturliga ekosystem.
Emiratesdeklarationen betonade behovet av att stärka motståndskraften hos småskaliga jordbrukare, som producerar över en tredjedel av världens mat men som också är de som drabbas hårdast av klimatförändringarna.
Idag, den 19 november 2024, fokuserar COP29 på mat, vatten och jordbruk. Detta ger en möjlighet att åter lyfta vikten av hållbara livsmedelssystem. FNs klimatpanel IPCC, som sammanställer det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar, har varnat för gång på gång för hur de alltmer frekventa och extrema väderhändelserna – som torka, översvämningar och värmeböljor – ger skadliga effekter på livsmedelsproduktionen.
Sedan Emiratesdeklarationen antogs har vi sett hur klimatförändringarnas effekter har påverkat alla regioner i världen: från kaffeproduktionen i Brasilien, till olivoljan i Sydeuropa och majsen i södra Afrika. Matpriserna nådde en topp i oktober och var de högsta på 18 månader. Detta påverkar oss alla, men särskilt hårt drabbar det landsbygdsbefolkningar och jordbrukare som är beroende av naturresurser.
Det finns dock goda nyheter: Lösningar är inom räckhåll. Exempelvis översvämningssäkrade vägar, droppbevattning, torktåliga grödor, agroekologi, väderinformationssystem och tidiga varningssystem. Problemet är att investeringarna inte sker i den skala och takt som behövs, särskilt för klimatanpassning. Småskaliga jordbrukare får endast omkring 5 miljarder USD per år i klimatfinansiering – mindre än 1 procent av den globala klimatfinansieringen. Och andelen minskar.
Vid COP29 har världsledare en möjlighet att sätta upp ett ambitiöst globalt finansieringsmål för klimatanpassning som en del av det nya kollektivt kvantifierade målet (NCQG). Nya finansiella lösningar för att stödja småskaliga jordbrukare i deras klimatanpassning måste ingå i detta mål. IFAD uppskattar att det behövs cirka 75 miljarder USD per år.
Lönsamma investeringar
Vi är medvetna om att världen står inför många kriser och att resurserna är begränsade. Men IFAD menar att investeringar i klimatanpassning är en katalysator och inte en förlust: Varje dollar som investeras ger mellan 2 och 10 USD tillbaka i ekonomiska fördelar, samtidigt som betydande sociala, hälsomässiga och miljömässiga kostnader kan undvikas. Dessa vinster kommer från att minska klimatrelaterade skador, skydda tillgångar och stärka långsiktig motståndskraft.
IFAD driver på för omedelbara kollektiva klimatåtgärder och finansiering. Partnerskap med länder som Sverige är avgörande. Sverige är en medlemsstat i IFAD och har varit en viktig bidragsgivare till fonden sedan dess grundande 1977. Bland annat har Sverige bidragit till att finansiera klimatanpassad teknik för småskaliga jordbrukare.
Under COP29 uppmanar IFAD alla partners att säkerställa att småskaliga bönder får tillgång till klimatfinansiering, samt att hitta nya sätt att mobilisera privat finansiering och utveckla lösningar för riskdelning. Detta kan leda till ökade investeringar i hållbara jordbruksmetoder, klimattåliga grödor och teknologier som hjälper jordbrukare att snabbt anpassa sig till förändrade förutsättningar.
Klockan tickar, men effektiva lösningar finns inom räckhåll. Att stärka motståndskraften hos småskaliga jordbrukare är en investering i framtiden – för att säkra global matförsörjning och stabilitet.
Federica Diamanti
Associate Vice-President för externa relationer vid FN Internationella fond för jordbruksutveckling (IFAD)
IFAD är en internationell finansiell institution och ett specialiserat FN-organ. Baserad i Rom – FN centrum för mat och jordbruk – investerar IFAD i landsbygdsbefolkningar för att minska fattigdom, öka livsmedelssäkerheten, förbättra näring och stärka motståndskraften.
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
