Debatt: Dags att ställa resultatkrav på Swedfund!

DEBATT. Medan regeringen ställer stora krav på civilsamhället att visa resultat ställs inga motsvarande krav på Swedfund. Men om regeringen på allvar vill skapa en koppling mellan svenska företag och bistånd så borde den i stället vända sig till de privata fonder som till skillnad från Swedfund gör direktinvesteringar i små företag, skriver Ruth Brännvall, forskare och grundare av Impact Invest.

Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.

Mervärde^[1] syftar till att när offentliga medel ska användas måste skälet vara att det finns brist i en marknad, av privata eller offentliga aktörer, som gör att ett behov inte kan tillfredsställas. Det vi nu måste diskutera är mervärdet av skattepengar i biståndsfinansierade investeringar. Och närmare bestämt hur vi kan komma fram till vad som är bäst mervärde när regeringen återigen beslutar om miljardbelopp till en statlig fond. Utan upphandling. Utan den motsvarande process som pågår för fullt inom Sida av civilsamhället aktörer.

Swedfunds historia börjar i slutet av 70-talet i en tid när finansieringen för att bekämpa fattigdom var ointressant för i stort sett alla internationella banker och investerare. De ekonomier som biståndet riktade sig till befanns sig i ofta rätt kaotisk omvandling när lokala och regionala finansiella institutioner inte fanns etablerade. Mycket har ändrat sedan dess. Men uppdraget att minska fattigdom kan för all del fortfarande vara relevant.

Swedfund kan enligt sin egen beskrivning av uppdraget minska fattigdom och erbjuda ett mervärde på två sätt: Genom val av länder som investeringar sker i och genom val av sektorer. Fonden ska därmed rikta sig till de “fattigaste länderna” enligt både uppdrag och egen utsago. Enligt årsredovisningen är det dock en blandad kompott. En stor del av investeringarna finns exempelvis i Indien. Direkt bistånd från Sverige till Indien upphörde 2013.

Vidare har fonden valt att fokusera på fyra områden: Energi och klimat, finansiell inkludering, hållbara tillväxtföretag och livsmedelssystem.

Är det som Swedfund gör unikt? 

I en färsk, global sammanställning om investeringar^[2] som har sociala och miljömässiga mål som syfte (så kallad impact-investeringar) framgår exempelvis att över 50 procent av dessa investerare har Afrika som fokus. I pengar räknar är det naturligt nog en mindre del av de totala volymerna som accepterar hög risk och är villig att acceptera en lägre ekonomisk avkastning än vad en kommersiell aktör gör. Men det är enligt denna sammanställning trots allt så mycket som en av fem investerare.

Trenden ser ljus ut – under förra året ökade beloppen som går till fattigare regioner med 11 procent.

Det sektorfokus som Swedfund har är också bland de mest vanliga bland de globala impact-investerarna. En av de viktigaste sektorerna för impactinvesterarna är däremot hälsa. Det temat stämmer väl med den brist på riskvilligt kapital som finns globalt. En forskningsstudie, publicerad av Oxford University^[3], där jag analyserade behov av innovation och kapital i Afrika, visade med stor tydlighet att det framför allt är hälsofrämjande investeringar, och framför allt sexuell och reproduktiv hälsa, som saknas. Det är också tydligt att det finns mycket stor entreprenörsaktivitet inom digital och teknisk utveckling, där både innovationshubbar och nya riskkapitalfonder ökar år för år.

Brist på kapital beror också på i vilken fas ett företag befinner sig. I en tidig fas där osäkerheten är stor är det svårt att få extern finansiering från exempelvis en bank. Därför finns i Sverige och många andra länder skattefinansierade bidrag och investeringar till nystartade företag. Sådant finns i mycket liten utsträckning utanför Europa. Av den logiken följer att det finns ett högt mervärde i att därmed rikta in sig på den typen av risktagande finansiering när uppdraget är att bara gå in i de situationer där kapitalförsörjningen inte fungerar.

Swedfund gör inga egna investeringar till entreprenörer eller mikroföretag (inte vad som framgår av offentlig redovisning). Här är strategin i stället att indirekt finansiera de minsta och nyaste företagen genom tredje part; banker i regionerna, alternativt genom internationella investeringsfonder som har dessa målgrupper som fokus.

Behöver vi Swedfund?

Om Regeringen menar allvar med att se en tydligare koppling mellan svenska företag och biståndet så är mitt förslag att börja med att ta en promenad. Mindre än en kilometer från Rosenbad finns ett flertal banker och privata fonder som gör både mikrofinansiering och riskkapitalinvesteringar, både i svenska tillväxtbolag som har eller vill etablera sig i fattigare länder, såväl som i lokala företag. Här finns lång erfarenhet av att verka i komplexa marknader och även de så otroligt viktiga kunskaperna kring praktisk erfarenhet av att bygga bolag. Med den enorma digitaliseringen som även sker hos unga människor i fattigare länder finns konkreta möjligheter att facilitera stöd och investeringar till den nya generationens entreprenörer. Av de globala impact-investerna finns också detta viktiga digitala kunnande som kan bidra till att få mycket större effekt av investerat kapital. 

Regeringen har i den förändrade biståndsstrategin sett till att Sida genomför en mycket omfattande process för att utvärdera vilka av civilsamhällets aktörer ska få fortsatt stöd (eller nytt stöd) finns här ingen jämförande, utvärderande process. Men inom området hållbara investeringar finns tydligen inte det behovet. Swedfund särställning säkras på nytt. Och det är inte en engångsföreteelse. Förra årets kapitalinjektion var 1,46 miljarder kronor.

Kravet om mervärde som Swedfund måste uppfylla för att få göra finansieringar – bör inte ytterst det kravet åligga den svenska regeringen?

• Hur bevisar biståndsminstern det mervärde som Swedfund har när verkligheten av kapitalförsörjning helt förändrats de senaste tio åren?
• I regeringens motivering till finansiering finns ingen sådan förklaring. “Lång erfarenhet” är motivet, vad innebär det?
• Vem vågar kräva att förslaget dras tillbaka och att en utvärderande process och upphandling initieras?

Ruth Brännvall
Forskare och grundare av Impact Invest 

^[1] Eller “additionalitet” som den rakt översatta termen från engelskans additionality ofta lyder i biståndssammanhang. 

^[2]State of the Market 2024 report The Global Impact Investing Network

^[3]Krlev, Brännvall et al (2023) Social Economy Science. Transforming the Economy and Making Societies More Resilient. Oxford University Press.

Läs också