DEBATT. Den globala hungerkrisen är akut. Över 864 miljoner människor lider av allvarlig matosäkerhet, samtidigt som två miljoner barn dör varje år av akut undernäring. Sverige kan ta en ledande roll för att vända utvecklingen genom att främja innovativa lösningar, som kan bidra till att nå det globala målet om att utrota hunger till 2030, skriver Babatunde Ojei, chef för International Rescue Committee (IRC) i Nigeria och hans kollega Therese Engström i Sverige.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarnas egna.
Konflikter, extrema klimatförhållanden och global ekonomisk turbulens skapar en hungerkris av aldrig tidigare skådad omfattning. Enligt FN lider nu 10,7 procent av världens befolkning, mer än 864 miljoner människor, av allvarlig matosäkerhet.
- I Gaza har dödsfall bland barn på grund av svält och uttorkning rapporterats sedan oktober 2023. Palestinier i Gaza, särskilt i norr, står inför risken för överhängande hungersnöd.
- De fem länder där störst andel av befolkningen lider av allvarlig matosäkerhet är Demokratiska republiken Kongo, Nigeria, Sudan, Afghanistan och Etiopien.
- Akut matbrist bland miljontals människor som flyr den pågående konflikten i Sudan har lett till en hungerkris som spridit sig till grannländerna, med stora geopolitiska påfrestningar till följd.
I Nigeria, Afrikas folkrikaste land, är över 31 miljoner människor drabbade av allvarlig matosäkerhet, till följd av långvariga konflikter i de norra delarna av landet som drivit människor på flykt i kombination med ökande extremväder på grund av klimatförändringar. Hälsoklinikerna i Nigeria är överfulla av svårt undernärda barn och varje dag strömmar det in nya patienter.
Barnen drabbas värst av den globala hungerkrisen. Var 15:e sekund dör ett barn av akut undernäring. Det motsvarar runt två miljoner barn varje år. Av de 45 miljoner barn som lider av akut undernäring i världen årligen får bara 20 procent tillgång till vård, trots att det finns en behandling som är både enkel och billig. Orsaken är att majoriteten av dessa barn lever i länder ofta hårt drabbade av pågående konflikter eller klimatkatastrofer, långt från hälsokliniker. Vi behöver alltså lösa frågan hur vi ser till att behandling når de allra mest utsatta samhällena för att uppnå målet att inget barn ska behöva dö av hunger.
Det nuvarande humanitära systemet för att behandla akut undernärda barn delar in patienter i två kategorier, där man skiljer på svår respektive måttlig akut undernäring. Varje kategori behandlas enligt olika protokoll, på olika sorters sjukvårdsinrättningar beroende på grad av akut undernäring, som ansvaras för av två olika FN-organ. I samhällen där hälsokliniker är tillgängliga fungerar systemet, men problemet uppstår på platser där detta saknas.
RESCUE:s initiativ, “Movement against Malnutrition”, förespråkar alla former av förenklade, skalbara och kostnadseffektiva behandlingsmetoder för akut undernäring – med målet att inget barn ska dö av hunger. Vi har arbetat framgångsrikt i decennier i krisdrabbade länder, där den akuta undernäringen är hög och tillgången till behandling och vård är mycket begränsad. Genom forskning och innovation har vi utvecklat en förenklad metod för att behandla akut undernäring och säkerställa att fler barn får livräddande behandling. Våra forskningsresultat är nu omfattande och bevisen är konsekventa – med vår förenklade metoder kan akut undernäring behandlas mer effektivt till en lägre kostnad. Över 90 procent av de undernärda barn som behandlas med vår förenklade metod tillfrisknar på bara några veckor.
Metoden går ut på att behandla alla former av akut undernäring med en enda livsmedelsprodukt på en enda vårdplats, genom lokala sjukvårdare som redan bor i området. Med ett färgkodat, numrerat måttband kan en lokal sjukvårdare enkelt diagnostisera graden av undernäring och sedan behandla barnet med jordnötspasta i klämförpackning, som innehåller alla de näringsämnen som ett akut undernärt barn behöver. Just de lokala hälsoarbetarna spelar en central roll för att kunna skala upp denna metod, eftersom de kan ge livräddande vård direkt på plats till de drabbade familjerna, i stället för att de behöver ta sig långväga till en klinik.
Genom vår forskning och vårt arbete ser vi vilken skillnad förenklade metoder, anpassade till svåra kontexter, gör för att rädda liv. Här kan Sverige ta en ledande roll. Som en viktig humanitär aktör kan Sverige mobilisera resurser för att säkerställa att behandling av akut undernäring når fler barn i konflikt- och klimatdrabbade länder.
Nu är det hög tid för regeringen att förbereda sig för det kommande toppmötet “Nutrition4Growth” i Paris 2025. Sverige kan ta täten för att bilda allians inom EU för att samla finansiering och säkerställa en gemensam strategi för att skala upp behandlingen av akut undernärda barn. Strategin bör omfatta regelbunden rapportering om framstegen mot klart definierade mål. Detta skulle vara i linje med biståndsmyndigheten Sidas syfte att bidra till ett mer effektivt humanitärt system.
Den globala hungerkrisen kräver omedelbara åtgärder. Barn dör av undernäring var 15:e sekund – trots att det finns en enkel, kostnadseffektiv behandling. Sverige kan bidra till att vända utvecklingen genom att förespråka innovativa och välbeprövade metoder för att behandla akut undernäring. Så kan viktiga steg tas mot det globala målet att ingen människa ska dö av hunger.
Babatunde Ojei
Chef för International Rescue Committee:s verksamhet i Nigeria
Therese Engström
Generalsekreterare för International Rescue Committee i Sverige
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
