Debatt: Biståndet behöver en tydlig digital strategi

DEBATT. Trots att digitalisering är en central drivkraft för utveckling och förändring saknas det fortfarande en övergripande digital strategi inom svenskt bistånd. Det skriver Sarah Wamala Andersson, från Mälardalens universitet och  Josephine Sundqvist, Läkarmissionen / LM International.

Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarnas egna.

Digitaliseringen har en enorm potential att förbättra levnadsvillkor och hälsa för människor som lever i fattigdom, särskilt på den afrikanska kontinenten. Ändå prioriteras digitalisering sällan i svenska biståndsstrategier, trots att cirka 75 procent av Afrikas befolkning är under 30 år med stor digital kompetens. 

Lika lite har man insett att en digital transformation kräver nya tvärsektoriella arbetssätt. Komplexiteten i de utmaningar som flera länder i Afrika står inför kräver ett paradigmskifte för hur civilsamhället och akademin inkluderas som strategiska samarbetspartners för att driva på en digitalisering i Afrika.

En långsiktig digitaliseringsstrategi kan bana vägen för ansvarsfulla synergier mellan bistånd och utrikeshandel där svenska företag aktivt involveras i civilsamhällets och akademins utvecklingssamarbeten. I en värld med snabb teknisk utveckling, där många svenska företag är ledande vore det en bortkastad möjlighet att inte satsa på digital utveckling inom alla biståndsstrategier i Afrika söder om Sahara. Både för de svenska biståndsmålen och den svenska konkurrenskraften.

Följande ser vi som en väg framåt:

1. Inkludera akademins vetenskapsdiplomati och civilsamhällets innovationskraft 

Hubbar för vetenskapsdiplomati möjliggör samarbeten mellan intressenter på olika besluts- och politiknivåer, som i förlängningen även gynnar fri konkurrens på marknaden. Forskare inom olika ämnesområden bidrar med vetenskapliga underlag som överbryggar meningsskiljaktigheter och främjar konstruktiva samarbeten – särskilt med länder där diplomatiska relationer kan vara utmanande. 

Civilsamhället spelar en viktig katalytisk roll i implementeringen av socialt hållbara lösningar tillsammans med lokalsamhällen. Organisationer med stark lokal förankring kan driva testbäddar, skala upp innovationer och överföra ny teknologi till utvecklingsländer för att exempelvis säkra en jämlik och rättssäker tillgång till internet och digitala tjänster för medborgare. 

Sida bör därför få i uppdrag att undersöka hur akademins och civilsamhällets unika mervärde kan finansieras och främjas enligt den s.k. Quadruple helix-modellen för samverkan med näringslivet och myndigheter för insatser mot samtliga utvecklingsmål.  

• Ta fram en strategi för kapacitetsuppbyggnad inom digitalisering 

Om regeringen menar allvar med prioriteringarna på synergier mellan bistånd och utrikeshandel bör Sida ges i uppdrag att ta fram en långsiktig strategi för kapacitetsuppbyggnad inom digitalisering. 

Utöver finansieringen av infrastruktur och regelverk handlar det även om kunskapsöverföring, hållbart företagande, bred gemensam forskning och nya offentlig-privata partnerskap med civilsamhälle och akademi i länder som har kommit längre i sin digitalisering. Konkret innebär det bland annat utvecklingen av utbildningsprogram som är anpassade till lokala förutsättningar och som främjar livslångt lärande genom digitala plattformar och onlinekurser. 

• Prioritera stärkandet av kvinnors ekonomiska egenmakt genom digitalisering

Både OECD och WTO har noterat framsteg när det gäller att integrera kvinnors ekonomiska egenmakt i bistånd-för-handel-program, men mycket återstår att göra. För att stärka kvinnors ekonomiska egenmakt genom digitalisering och andra initiativ, bör följande åtgärder prioriteras:

• Skapa digitala plattformar där kvinnor kan nätverka, hitta mentorer och dela erfarenheter och kunskap.
• Erbjud utbildningar och workshops som fokuserar på att öka kvinnors digitala kompetens och användning av teknologi i affärsverksamheter.
• Skapa finansieringsprogram specifikt för kvinnor. Utveckla program som erbjuder mikrofinansiering, lån och andra ekonomiska resurser för kvinnliga entreprenörer.
• Ge stöd till kvinnligt ägda små och medelstora företag genom utbildning i affärsplanering och tillgång till internationella marknader.
• Erbjud utbildningar som hjälper kvinnor att anpassa sina affärsmodeller och jordbruksmetoder till klimatförändringar.
• Implementera utbildnings- och stödsystem för att minska könsbaserat våld och erbjuda stöd till drabbade kvinnor.
• Använd digitala plattformar för att sprida information om hälsa och tillgång till digitala lösningar och hälso- och sjukvårdstjänster.

• Utveckla strategier för att locka flickor till STEM-Ämnen

Arbetskraften inom hälso- och välfärdssystem har globalt dominerats av kvinnor i decennier och de har betydande insikter om utmaningar och lösningar inom dessa system. Men särskilt fokus måste ligga på att få med unga flickor som utvecklare och programmerare så att kvinnors särskilda hälsobehov inte glöms bort. För att kvinnor ska ta plats som investerare och utvecklare av digitala hälso- och välfärdstekniker krävs det att fler unga flickor lockas till STEM-ämnena (Science, Technology, Engineering, Mathematics). Främst genom att:   

• Skapa inspirationsprogram och mentorskap som inspirerar och motiverar flickor att studera STEM-ämnen genom mentorskap, praktiska workshops och förebilder. Erbjud stipendier och ekonomiskt stöd till flickor som väljer att studera STEM-ämnen.
• Samarbeta med utbildningsinstitutioner för att utveckla och implementera STEM-läroplaner som är tillgängliga och attraktiva för flickor.

Det är hög tid att Sverige främjar en digital transformation inom biståndsstrategierna. Genom att inkludera akademin, näringslivet och civilsamhället som strategiska samarbetspartners och fokusera på långsiktig kapacitetsuppbyggnad kan vi stärka kvinnors egenmakt.

Sarah Wamala Andersson
Professor i hälso- och välfärdsteknik, Mälardalens universitet

Josephine Sundqvist
Generalsekreterare, Läkarmissionen / LM International 

Läs också