ANALYS. De omfattande protesterna bland Indiens bönder fortsätter att växa och har nu fått internationellt stöd, samtidigt som de styrande stängt ned internet i delar av huvudstaden Delhi där bönderna samlats. Men vad handlar protesterna egentligen om och varför får de ett så stort stöd? Parul Sharma ger en bakgrund.
Nya jordbruksreformer och lagar stiftas nu i Indien, vilka missgynnar indiska småbrukare som inte står en chans inför det stora industriella jordbruket. Sedan december 2020 har därför hundratusentals indiska bönder samlats på New Delhis gator för att protestera – och protesterna blir alltmer våldsamma. Militären och polisen har installerats på Delhi gator och på vissa ställen ser det ut som militären förbereder sig för krig. Den indiska regeringen har stängt ner internet för de protesterande bönderna. Journalister som rapporterar och dokumenterar protesterna kallas för uppviglare och en del har arresterats, artister och aktivister som stöttar böndernas sak är ”anti-nationals” eller upprorsmakare och då kan de heta Rihana, Greta Thunberg eller Kamala Harris.
Vad handlar protesterna om denna gång? Det handlar om nya förslag på reformer från parlamentet som kommer att minska reglerna kring försäljning, prissättning och lagring av jordbruksprodukter – regler som har skyddat Indiens jordbrukare från den fria marknaden i årtionden. Dessa reformer tillåter privata köpare att samla viktiga råvaror för framtida försäljning, vilket endast statligt auktoriserade agenter kunde göra tidigare. Det handlar också om regler för kontraktsodling, där jordbrukare skräddarsyr sin produktion för att passa en specifik köpares efterfrågan.
Så mycket som 80 procent av allt livsmedel som konsumeras i större delen av världen kommer från småbrukare, ändå är dessa värst drabbade av sociala förödelser som svältdöd och ekonomisk katastrof. Och så är verkligheten även för småbrukare i Indien. Sedan 1995 har enligt uppgift närmare 300 000 indiska bönder begått självmord och antalet bönder som hungerstrejkar ökar för varje dag. Idag finns det forskning som visar att ett självmord begås var 30:e minut bland just bönder i Indien. En bidragande faktor är det höga priset på genetiskt modifierat utsäde, och allt som modernt industriellt jordbruk medför, och som sätter dessa redan resurssvaga bönder i livslånga skulder, en utveckling där även en måltid om dagen blir en omöjlighet. Jag glömmer aldrig mitt första möte med bonden Raja Swamy i delstaten Tamil Nadu år 2003. Swamy låg förlamad i sin halmsäng efter ett misslyckat självmord. Jag var där för att dokumentera antalet drabbade barn som inte kunde gå i skolan, eftersom de arbetade med att spruta bekämpningsmedel ute på bomullsfälten. Swamy dog några månader senare och hans familj försvann från jordens yta. Antagligen flyttade de till närmaste storstad för att döttrarna skulle kunna arbeta i fabrik, eller i värsta fall bli del av den växande barnprostitutionen i storstäderna. (Ur min bok: Mänskliga Rättigheter i Indien).
En av de största förändringarna som reformerna bidrar med är att bönderna får sälja sina produkter till marknadspris direkt till privata aktörer – jordbruksföretag, stormarknadskedjor och livsmedelsbutiker online. De flesta indiska bönder säljer idag majoriteten av sina produkter på statligt kontrollerade grossistmarknader eller mandis (lokala grönsaksmarknader) till säkra lägstapriser. De protesterande jordbrukarna är främst oroliga för att detta så småningom kommer att leda till slut på grossistmarknaderna och säkra priser, vilket gör att de inte har något reservalternativ. Det vill säga, om de inte är nöjda med det pris som erbjuds av en privat köpare, kan de inte återvända till mandi eller använda det som ett förhandlingschip under prisförhandlingarna.
Jordbruket, som sysselsätter hälften av Indiens befolkning, har länge varit i desperat behov av reformer. Men de nya – och kontroversiella – förslagen kommer sannolikt inte att innebära en lösning för jordbrukarnas problem. Deras mål är i huvudsak att möjliggöra ett större utrymme för marknadskrafterna inom jordbruket. Vad som motiverat regeringen är att avregleringen kommer att förbättra jordbrukets inkomster, locka investeringar och teknik och öka produktiviteten.
”Reformerna innebär döden för små och marginaliserade jordbrukare. Detta syftar till att förstöra dem genom att överlämna jordbruk och marknad till de stora företagen. De vill rycka bort vår mark. Men vi kommer inte att låta dem göra detta,” säger Sukhdev Singh Kokri, i en intervju med BBC Punjabi.
För Indiens bönder är det som händer nu ”do or die”. Därför kan vi förvänta oss protester mot dessa förödande reformer.
Parul Sharma
Människorättsjurist med fokus på Sydasienregionen
Läs också: Indisk polis vill åtala Greta!
