Den 22 januari trädde FNs kärnvapenförbudskonvention (TPNW) i kraft, något som välkomnas av FNs generalsekreterare:
– Konventionen är en viktig del i den globala nedrustningsprocessen, säger António Guterres.
Den 22:a januari gjorde FN:s generalsekreterare António Guterres ett officiellt uttalande i vilket han välkomnade att FN:s kärnvapenförbudskonvention trädde i kraft samma dag. Generalsekreteraren påpekade att Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons (TPNW) är det första multilaterala kärnvapenfördraget på över två årtionden. Han nämnde civilsamhällets instrumentella roll i tillkomsten av fördraget och sa bland annat att fördraget:
…“Will form an important component of the nuclear disarmament and non- proliferation regime when it enters into force, and enable States that so choose to subscribe to some of the highest available multilateral norms against nuclear weapons.”
Överlevande från kärnvapenexplosioner och kärnvapentest var, som generalsekreteraren poängterade, en moralisk kraft bakom avtalet. Guterres betonade att kärnvapen representerar en växande fara och att de behöver elimineras snarast för att förebygga de katastrofala mänskliga och miljöbetingade konsekvenserna deras användande skulle förorsaka.
Pensionsfonder säljer
Ett resultat av beslutet är att pensionsfonder och banker i bland annat Sverige avyttrar sina investeringar i kärnvapen. De svenska storbankerna första, andra och fjärde AP-fonden har upphört med sina investeringar i kärnvapenindustrin. I januari förra året trädde en ny lag i kraft för AP-fonderna. Göteborgs stad anslöt sig förra året till ICAN Cities Appeal som ökar trycket på regeringar att ansluta sig till kärnvapenförbudskonventionen. 86 stater har signerat och 52 stater har ratificerat konventionen i nuläget.
Förbudet är ett stort framsteg i strävan för en kärnvapenfri värld. Konventionen kategoriserar kärnvapen som illegala massförstörelsevapen. I och med att kärnvapen stigmatiseras kommer företags produktion av dessa vapen att avta. De stater som ansluter sig till avtalet åtar sig också att verka för att fler stater ska gå med i det. Fördraget gör det mer problematiskt att juridiskt, etiskt och moraliskt förklara innehav av kärnvapen. Det erkänner också offer för provsprängningar och kärnvapenexplosioner. Fördraget är dessutom baserat på ett tydligt genustänkande.
Tomas Nordberg
