Trots valfusk och ett allt hårdare förtryck i Tanzania har Sida fattat beslut om ett jättestöd på 550 miljoner kronor direkt till landets regering.
– Jag är förvånad över att Sida ingår i nya omfattande samarbetsprojekt med statsapparaten i Tanzania, säger Fredrik Malm utrikes- och migrationspolitisk talesperson för Liberalerna.
Strax efter nyårshelgen kom beskedet att Sida beslutat om ett stöd på 550 miljoner kronor till Tanzania, medel som kommer att stödja sju miljoner fattiga kvinnor med ”barnbidrag”. I pressmeddelandet skrev Sida:
– 7 miljoner extremt fattiga kvinnor, flickor, pojkar och män i Tanzania under tre till fyra år per familj kan få 90–460 kronor i månaden – ungefär som ett barnbidrag – till mat, skolgång, boende och hjälp att starta mikroföretag. Detta är ett mycket bra sätt att nå de fattiga för att de ska få en drägligare tillvaro och skapa bättre förutsättningar för sig själva och sina familjer, säger Ulf Källstig, chef för Sidas Afrikaavdelning och fram till i somras biståndschef för Sida i Tanzania.
Vad Sida inte nämner är att stödet administreras av den tanzaniska staten och att det användes som valfläsk i presidentvalkampanjen 2020, en valkampanj som präglades av våld och övergrepp som fördömts av både Sverige och EU, vilket vi tidigare rapporterat om. Det svenska stödet ingår i programmet PSSN II (Poverty Social Support Network) och är en andra fas av ett socialbidragsprogram. Programmet leds av Världsbanken, men det är Tanzanias regering som genom myndigheten TASAF kontrollerar och betalar ut pengarna.
Situationen förvärras
Samtidigt som den första fasen av programmet rullades ut i Tanzania försämrades situationen i landet drastiskt. Oppositionspolitikern och advokaten Tundu Lissu sköts med 16 skott. Journalisten Azory Gwanda fördes iväg efter att ha rapporterat om att polis och militärer mördat bybor i Kibiti. Han är fortfarande försvunnen. Oppositionella häktades, kidnappades och dödades. Magufulis regim förföljde homosexuella och satte upp telefonnummer där privata kunde ange personer de trodde var homosexuella. Magufuli beslutade också att flickor som gick i skolan och blev gravida inte längre skulle tillåtas gå kvar.
På Zanzibar, där oppositionen generellt sett är mycket starka, inledde militär från fastlandet en stor operation långt innan valet för att hindra människor från att demonstrera när valresultat kom. Det är fortfarande osäkert hur många människor som dödades när de skulle protestera mot det som var uppenbara kränkningar av deras demokratiska rättigheter.
Ökat fokus på demokrati?
Under Peter Erikssons tid som biståndsminister inleddes samtidigt ett ökat fokus på demokrati och mänskliga rättigheter. Bland annat avslutades samarbetet med staten i Kambodja, ett land där situationen är likartad den i Tanzania.
I en intervju med Global Podd svarade Peter Eriksson så här på frågan om vart gränsen går för när det är dags att avsluta stödet till den tanzaniska staten:
– Jag var själv i Tanzania innan vi skulle anta den nya strategin för Tanzania. Jag hade samtal med presidenten och flera minsterar och talade om att vi kan inte accepterar en så fortgående negativ utveckling på demokrati- och MR-området utan att reagera.
I Sveriges utvecklingsstrategi för Tanzania, som antogs av regeringen för knappt ett år sen, angavs också tydligt den oro som man såg när det gäller utvecklingen. UD skrev:
”mot bakgrund av den negativa utvecklingen för demokrati och mänskliga rättigheter avser strategin ett begränsat samarbete med den tanzaniska staten.”
Men samtidigt pågick alltså förhandlingar om att Sverige ska delta i nästa runda av Productive Safety Net Project (PSSN II). I den bedömning som gjordes när Sida skulle fatta beslutet, nämnde inte Världsbanken den uppenbara politiska risken som finns med ett stöd som helt går via regimen. Den enda politiska risken som angavs var att President Magufuli inte skulle stödja själva programmet.
Hård kritik mot beslutet
En av dem som reagerat på beslutet är Fredrik Malm, utrikes- och migrationspolitisk talesperson för Liberalerna:
– Jag är förvånad över att Sida ingår i nya omfattande samarbetsprojekt med statsapparaten i Tanzania. Vi vill inte att Sverige ska ge stöd till regeringen i Tanzania och bakgrunden till det är det styrs av en auktoritär regim, säger Fredrik Malm.
Kritiken är också hård från akademiker och oppositionen i Tanzania:
– Det här kommer definitivt att stödja CCM (det styrande partiet). De som får pengar kommer att se det som en gåva från regeringspartiet. Det här är ett starkt exempel av hur utländska intressen favoriserar en dysfunktionell regim, skriver Fatma Karume, advokat från Tanzania som själv blivit av med sin advokatlicens på grund av sin opposition mot Magufulis regim.
Thabit Jacob, forskare vid DIIS (danska institutet för internationella studier) har skrivit omfattande om just detta socialbidragsprogram och de politiska riskerna med det.
”Kritiken mot det här programmet är rättvis och sammanfaller med några av de saker vi argumenterar för i vår forskning. Givare har ingen kontroll över dessa medel och staten kan lätt avleda dem till andra saker inklusive säkerhet och andra saker. Det här programmet förstärker i grunden ett parti som redan har visat auktoritära tendenser”, skriver han i e-postsvar till Global Bar Magazine.
Ett av problemen Thabit ser med ”barnbidraget” (eller socialbidraget) är att urvalet av vilka som ska få pengar görs på lokal nivå och administreras och övervakas av lokala politiker som är mestadels CCM-tjänstemän. Att stödet används av regimen i dess propaganda styrks också av inlägg från sociala medier (se vidare nedan).
– Budskapet är alltid klart, det här är pengar från CCM-regeringen, inte givare. Tidpunkten för lanseringen, precis före ett val, gav CCM en orättvis fördel, särskilt på lokal nivå, där majoriteten av rösterna finns, fortsätter Thabit Jacob.
Thabit Jacob är själv från Tanzania men har på grund av situationen i hemlandet inte kunnat återvända. Många kritiker av regimens politik i Tanzania har häktats och Thabit har fått veta att hans kritik inte är ”välkommen”. Och han är inte ensam. Tundu Lissu lyckades undgå en förestående arrestering genom att söka skydd hos den tyska ambassaden i Tanzania. Han befinner sig nu i Belgien.
Samarbete med regeringen viktigt säger Sida
Ulf Källstig som är chef för Sidas Afrikaavdelning och som var biståndsråd i Tanzania mellan 2016-2020 svarar så här på frågan om Sidas beslut kan ses som ett stöd till president John Magufuli efter valet:
”Sverige driver ständig dialog med den tanzaniska regeringen om ökat rättighetsfokus och ökat deltagande och röst av de grupper som i slutändan berörs, det vill säga människor som lever i extrem fattigdom.
Alternativet, det vill säga att inte stödja ett universellt socialt trygghetssystem i Tanzania, skulle drabba de kvinnor, flickor, pojkar och män som lever i extrem fattigdom. Ett socialt skyddsnät behöver utvecklas tillsammans med samarbetslandets regering för att kunna uppnå långsiktiga, hållbara resultat.”
Petter Bolme
Vi har kontaktat Världsbanken men de har inte återkommit med något svar.
Här hittar du alla våra artiklar och podden om Tanzania.
Fakta: valet i Tanzania
President- och parlamentsvalet i Tanzania genomfördes den 28 oktober 2020 ochpräglades av våld och anklagelser om fusk från oppositionens sida. Under valdagen stängdes internet delvis ned för att förhindra kritik. Internationell media tilläts inte rapportera från valet.
Tundu Lissu ställde upp mot den sittande presidenten John Pombe Magufuli. Men under valkampanjen häktades oppositionspolitiker och valmöten bröts upp och datatrafiken ströps. När rösterna skulle räknas fanns få oberoende rösträknare på plats och valresultatet som publicerades gav regeringspartiet CCM i stort sett alla platser i parlamentet. Utgången beskrivs som det största valfusket i landets historia.
FNs kommissionär för mänskliga rättigheter Michel Bachelet kritiserade Tanzania och uppmanade landet att tillåta befolkningen att protestera vad många uppfattade som ett av de mest riggade valresultatet i Tanzanias historia.
