ANALYS. Högermobbens stormning av Kapitolium i Washington kommer utan tvekan att elda på debatten om Internetplattformarnas enorma makt och hur den kan begränsas med hjälp av lagstiftning. Det är mot bakgrunden av detta man ska se Facebooks beslut den 7/1 2021 om att stänga av Trump på obestämd framtid. Nu har även Twitter stängt ned Trumps konto och detta permanent.
Under de år som gått sedan Facebook startade har internetplattformarna (Facebook, Google, YouTube, Twitter osv.) fått ett allt större inflytande och makt över det offentliga samtalet. Nu meddelar Facebook/Instagram att Trump stängs av på obestämd tid. Är detta ett sätt att föregripa en nya lagar mot monopolmakt? Frågan är om detta verkligen räcker för att företagen ska undvika en framtida lagstiftning.
Amerikanska politiker som Elisabeth Warren har krävt att Facebook ska delas. EU-kommissionen har å sin sida vid flera till agerat för att minska plattformarnas makt och inflytande. EU:s förslag kring en Digital Service Act innebär ökade krav på plattformarna när det gäller transparens och moderering av vad som kallas skadligt innehåll (könsbaserat våld mm.)
Frågan om plattformarnas oberoende är dock betydligt mer komplicerad än så. I länder med totalitärt styre har just deras oberoende från staten varit en av de få återstående möjligheterna för att publicera artiklar och film när traditionella medier stängts ned eller censurerats. Plattformarna är därför viktiga för att skydda yttrandefriheten, något mediejuristen Joan Barata vid flera tillfällen belyst. Samtidigt har plattformarna i många fall svikit även här. I Vietnam har t ex både Facebook och Google medverkat till censur då man efter påtryckningar tagit bort material som regimen inte gillar.
I Uganda antogs i september en lag som innebär att alla som vill publicera saker på sociala medier måste ha en licens. Andra sätt att komma åt yttrandefriheten har varit att som i Libanon införa en WhatsApp-skatt, något som i sin tur blev en av de tändande gnistorna för den libanesiska proteströrelsen (skatten togs senare bort).
En stor del av diskussionen handlar om huruvida Facebook och de övriga aktörerna är publicister, eller enbart plattformar som gör det möjligt för oss att ”vara sociala”. I en diskussion som jag ledde där bland annat Facebooks Nordeuropa-strateg deltog ville hen ge plattformen en mellanroll, något helt nytt alltså.
Blir det då en uppdelning av de stora plattformsföretagen? USA har starka antitrustlagar. 1911 lyckades man bryta upp Standard Oil, 1982 bröts telefonbolaget AT&Ts monopolställning. Och för de flesta är det ingen tvekan om att de globala jättarna Facebook och Googles har en betydligt starkare ställning än vad AT&T hade på sin tid.
Hittills har Facebook & Co klarat sig från lagstiftning i USA trots att allt fler kräver att de bryts upp, men frågan är hur länge de kommer att ”klara sig”. Det kan gå fort nu.
David Isaksson
Uppdatering: sedan artikeln skrev har Twitter stängt av Trump permanent. Apple Store och Google Play har tillfälligt suspenderat Appen Parler som används av högerextrema grupper.
