Med en ny reform kan Bangladesh bli bättre på att skydda landets återstående skogar och vilda djur. Lagar som förhoppningsvis kommer att antas i juni i år har beskrivits som en av de största reformerna för skogen i Bangladesh, skriver Parul Sharma.
Detta är en krönika. De åsikter som framförs är författarens egna.
Texten har tillfogats en källhävisning 10/6. 18.00
Mangroven är en av havets hjältar och spelar en viktig roll för människan, klimatet och livet i havet. Trots det är en stor del av världens ursprungliga mangroveskogar redan borta. Bangladesh har den absolut största mangroveskogen i världen och är på väg att anta två nya lagar som kommer att reglera hur skogsresurserna används och bevaras. Under väldigt många år har miljöorganisationer försökt övertyga regeringen om att inkomstgenerering och bevarande av skog inte kan gå ihop. Miljontals människor i Bangladesh är direkt beroende av mangroven för sin försörjning. De fiskar, samlar musslor och andra skaldjur, byggmaterial, hämtar ved och använder växter från mangroveskogen som medicin.
I The Third Pool skriver Kamran Reza Chowdhury att … ”Lagar som förhoppningsvis kommer att antas i juni i år har beskrivits som en av de största reformerna för skogen i Bangladesh. Istället för att exploatera skogsresurserna kommer tjänstemän att vara skyldiga att skydda en snabbt utarmande livsviktig skog. Detta i ett land med en växande befolkning och växande ekonomisk aktivitet inom just skogsmark och där skogsmark anses behövas för att vidga industrialiseringen.”
Han fortsätter:
”The Forest Bill, 2023, kommer att ersätta Forest Act, 1927, en lagstiftning från kolonialtiden som till stor del behandlar skogar som en inkomstkälla för regeringen. Det tillåter skogsavdelningen att auktionera ut timmer och utfärda tillstånd för utvinning av fisk, frukt, honung och timmer från Sundarbans, ett skogsreservat och ett av de sista fästena för den utrotningshotade bengaliska tigern.”
År 2002 skrev forskaren Mohammad Millat-e-Mustafa att under 1980-talet gick 8 000 hektar skog förlorade varje år. Han syftade på en USAID-CIDA-undersökning som antydde att ”50 procent av Bangladeshs skogar hade förstörts under de senaste 20 åren”. 2022 genomförde Arannayk Foundation en studie av Reinkhyong-reservatet, som täcker 30 procent av Chittagong Hill Tracts och är en av fem skogsreservat i Bangladesh. Studien fann att nästan 60 procent av träden inne i skogsreservatet har gått förlorade, utan att någon skillnad upptäckts mellan skogen och skogen utanför reservatet.
Många menar att ingen idag kan beskylla den koloniala förtryckarmakten för de lagar som antogs under kolonialtiden. Men faktum är att Bangladeshs skogslagstiftning har tunga koloniala rötter. Ända sedan 1500-talet och under Mughalimperiet har skog omvandlats till odlingsbar mark. I mitten av 1850-talet byggdes järnvägsnätet, för vilket stora träd skars urskillningslöst för att göra järnvägssyllar. Att bygga båtar och fartyg för transporter på inre vattenvägsnät utgjorde en kraftig utarmning av skogen i det som då var Indien. Många så kallade sjöchefer uppmärksammade den brittiska förtryckarregimen på att skydda skogen eftersom fällning av träd i slutändan skulle uttömma resurserna för att tillverka fartyg. Som svar utfärdade den britterna den första skogslagen 1865, ett år efter skapandes ett skogsdepartement. År 1878 antogs en omfattande indisk skogslag, som fokuserade på inkomstgenerering från skogarna. Nästan 50 år senare antog den koloniala regeringen skogslagen 1927.
1971 växte Bangladesh fram som ett självständigt land som skiljde sig från Pakistan. Skogsavdelningen tog på sig ansvaret för att skydda skogarna och dess biologiska mångfald. Men även om skogsavdelningen fortsatte att skydda en liten del skogsreservat där mänskligt inträde inte är tillåtet, fortsatte den totala förstörelsen av skogar.
Det nya lagförslaget från 2023, Forest Conservation Bill, kommer att förbjuda nedhuggning av träd även utanför skogar, det vill säga i trädgårdar och grönska utanför skogsmark. Mangroveskogen ingår lyckligtvis i detta nya skydd. Många hoppas nu att den nya lagen ska medföra en drastisk förbättring när det gäller att skydda och bevara skogar, träd och landets rika biologiska mångfald. Det kommer att bli en skillnad för skogen, menar människor inom skogssektorn i Bangladesh – förhoppningsvis och med tanke på Bangladeshs sårbarhet för klimatförändringarna.
Parul Sharma
Människorättsjurist med fokus på Sydasienregionen
Läs också
Lyssna på:
|
Uppläsning av artikel
|
