Tillämpningen av folkrätten måste vara konsekvent. När västvärlden ignorerar brott mot de mänskliga rättigheterna i länder som Saudiarabien och Egypten visar det på en tydlig dubbelmoral. Det skriver Amnesty International i sin årsrapport för 2022.
I år fyller FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 75 år, men detta år finns än så länge inte särskilt mycket att fira. Antalet människor som flyr från konflikter eller klimatkriser fortsatte att öka under 2022.
Våldsförbudet i FN-stadgan, det vill säga det absoluta förbudet mot våldsanvändning stater emellan, är grundbulten i den internationella ordningen och små staters skydd mot stora. De enda undantagen är självförsvar och mandat från FN:s säkerhetsråd.
I Amnesty Internationals årsrapport beskrivs hur Putins invasion av Ukraina – som alltså är ett brott mot våldsförbudet – fått stora konsekvenser för världsordningen. Alliansen mellan USA och andra västländer har stärkts.
Men för de mänskliga rättigheterna har inga positiva förbättringar skett. Tvärtom så har det blivit allt sämre – allt snabbare. Rysslands aggressionsbrott mot Ukraina har försvagat det internationella systemet. Och kriget har slukat – och slukar – enorma resurser som skulle kunna ha använts för att bemöta klimatkrisen och fattigdomen, konstaterar Amnesty.
Väst visar dubbelmoral
Människorättsorganisationen pekar samtidigt på hur västvärlden i årtionden varit inkonsekvent i reaktionerna på brott mot FN-stadgan i form av krigföring mot andra länder. Ett exempel är USA:s krigföring i Irak.
Enligt Amnesty måste tillämpningen av folkrätten vara konsekvent. Dubbelmoralen visar sig också, enligt Amnesty, i att västvärlden ignorerat brott mot de mänskliga rättigheterna i bland annat Saudiarabien och Egypten. Att EU öppnat dörrarna för de som flytt från kriget i Ukraina, men håller den stängd för flyktingar från Afghanistan och Syrien är ett annat exempel på vår dubbelmoral, menar organisationen.
Covid-pandemin ledde till ekonomiska kriser och ohållbar skuldsättning, konflikter och klimatförändringar, samt till kraftigt stigande levnadskostnader och osäker livsmedelsförsörjning, konstaterar Amnesty. När rika nationer hamstrade covid-19-vaccin och försvagade omfördelningssystem bidrar detta i sin tur till en ökad ojämlikhet i världen.
Begränsningar av rätten till fredlig mötesfrihet intensifierades när myndigheterna i många länder använde sig av nationell säkerhet, eller covid-19, som en förevändning för att förbjuda, undertrycka eller med våld skingra protester.
En annan annan central fråga är den straffrihet som råder i stora delar av världen och som innebär att de som begår brott mot de mänskliga rättigheterna i stor utsträckning går fria. I Afrika har regeringsstyrkor och väpnade grupper som strider i bland annat Etiopien, Demokratiska republiken Kongo och Sahelregionen orsakat tusentals civila dödsfall. I flera fall har massmord begåtts.
Amnesty kräver att regeringarna utför grundliga, effektiva, öppna och oberoende undersökningar av brott, inklusive mot internationell rätt, och ställer misstänkta förövare inför rätta i rättvisa rättegångar i civila domstolar.
Allt är inte nattsvart
Men allt är inte nattsvart. Tvärtom så finns det små ljusglimtar här och där. FN:s generalförsamling antog nyligen en banbrytande resolution som kräver att församlingen sammanträder varje gång ett veto används i säkerhetsrådet. Och Papua Nya Guineas regering avskaffade dödsstraffet.
Domstolar i Kroatien bekräftade att samkönade par ska kunna adoptera barn på samma villkor som andra par. Och i Slovenien förklarade konstitutionsdomstolen ett förbudet mot homoäktenskap och adoption stred mot landets grundlag.
Små händelser, men som i längden kan få stor betydelse.
Här kan du läsa rapporten i dess helhet.
Tomas Nordberg
Läs också
