I dag lämnar ett tiotal civilsamhällesorganisationer in en gemensam polisanmälan om de allmänna pensionsfondernas (AP-fondernas) investeringar i fossilgasprojekt i Moçambique.
Bland många projekt som AP-fonderna stödjer genom sina innehav återfinns tre enorma fossilgasprojekt i Cabo Delgado i norra Moçambique som nu ligger till grund för polisanmälan. Projekten förväntas leda till omfattande miljöförstöring, våldseskalering och tvångsförflyttningar. Totalt uppgår AP-fondernas innehav kopplat till projekten till cirka 17 miljarder svenska kronor.
AP-fonderna investeringar av pensionspengar på ett sätt som skadar människor och miljö kan utgöra ett brott mot svensk lag, menar nätverket.
– AP-fonderna missbrukar svenskarnas pensionspengar. Deras fossila investeringar kränker mänskliga rättigheter samtidigt som de äventyrar livsmiljön och därmed framtidsutsikterna för många svenskar som ännu inte har gått i pension, säger Parul Sharma, människorättsjurist och aktiv i nätverket Vi anmäler AP-fonderna där även bland annat Afrikagrupperna och Amazon Watch ingår.
Såväl Första till Fjärde samt Sjunde AP-fonderna har innehav i företag som ingår i gasprojektens värdekedja. Tredje, Fjärde och Sjunde AP-fonden investerar både i företag som leder fossilgasprojekten i Cabo Delgado och deras finansiärer, samt i slutkunder, medan Första och Andra AP-fondernas portföljer är begränsade till finansiärerna och slutkunderna. Utöver att ha långsiktig hög avkastning ska AP-fondernas investeringar bidra till en hållbar utveckling.
– Enskilda individer kan inte välja vilka företag AP-fonderna köper aktier i. Därmed gör fonderna svenska folket till medbrottslingar – mot deras vilja, säger Louise Lindfors, generalsekreterare på Afrikagrupperna.
I projekten i Cabo Delgado har fler än 500 familjer förflyttats, många av dem under tvång eller efter påtryckningar och utan tillräcklig kompensation. Detta är en kränkning av mänskliga rättigheter som möjliggjordes av AP-fonderna, menar nätverket.
I Cabo Delgado-området pågår dessutom en väpnad konflikt som tvingat nästan en miljon människor på flykt. Bland annat så finns rwandiska trupper på plats i området. Ett av gasföretagen har tillfälligt pausat projekten och lämnat området till följd av våldsamheterna men planerar att återta verksamheten i juli 2023.
Fossilgasutvinningen kommer att leda till massiva utsläpp av växthusgaser. Dessutom riskerar projekten de känsliga naturliga ekosystemen och den biologiska mångfalden i området. Det omfattar korallrev och mangroveträsk som är viktiga för att motverka de värsta effekterna av klimatförändringarna som redan drabbat Moçambique hårt.
2022 fick Anabela Lemos, grundare av organisationen Justiça Ambiental i Moçambique, det svenska Per Anger-priset 2022 som delas ut av Sveriges regering.
– Jag har sett vad som har hänt sedan gasprojekten kom in i Cabo Delgado i vårt land Moçambique. Jag har sett dess krig, grymheter mot mänskliga rättigheter, markrofferi och fördrivning av människor samt förlorade försörjningsmöjligheter. Dessa konflikter orsakar ökad militarisering som resulterar i förlust av rättigheter, krympande demokratiska utrymmen och alltmer förtryckande regimer. De som försöker bekämpa dessa orättvisor hotas, förtrycks och till och med elimineras. Pensionsfonderna finansierar dessa förödande projekt som kopplar oskyldiga civila i Sverige genom sina pensioner till brott och till kränkningar av mänskliga rättigheter. Detta måste upphöra och pensionsfonderna måste hållas ansvariga för vad de har finansierat, säger hon.
Redaktionen
läs också
|
Uppläsning av artikel
|
