Vem bestämmer vad AP-fonderna investerar i?


Konstnärer i protestaktion mot AP-fonderna. Foto: Tomas Nordberg.

Gång gå gång avslöjas hur AP-fonderna investerar våra pensionspengar i verksamhet som är skadlig för miljön, som styrs och ägs av totalitära regimer eller som bidrar till social dumpning. Men vad styr AP-fondernas investeringar – och kan du själv påverka hur dina pensionspengar investeras? 

Den 17:e januari avslöjade tidningen Arbetet hur Andra AP-fonden köpt statsobligationer för över två miljarder i elva diktaturer, inklusive Egypten, Qatar, Förenade Arabemiraten och Oman, pengar som direkt bidrar till att förstärka statskassan i länderna.

Det här är långt ifrån första gången som AP-fonderna fått kritik för sina investeringar. Men hur fungerar AP-fonderna – och vilka hänsyn behöver de ta för sina investeringar? 

AP-fonderna är statliga myndigheter som styrs genom lag, vilket motiveras av ett krav på oberoende från regeringen i förvaltningen av fondmedlen. Enligt dessa lagar ska regeringen utvärdera AP-fondernas verksamhet i efterhand. Utvärderingen ska ske årligen och överlämnas i en skrivelse till riksdagen.

Fristående myndigheter
AP-fonderna är sex fristående myndigheter. Första, Andra, Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fonden sysslar med inkomstpensioner. Sjätte AP-fonden genom att den är stängd (den hanterar inte in- och utflöden) och investerar bara i onoterade riskkapitalbolag. Sjunde AP-fonden förvaltar premiepensionen, alltså den del av pensionen som man själv kan välja. Och låter du bli att själv styra dina pengar är det inte omöjligt att de hamnar i en portfölj som bland annat innehåller oljejätten Chevron. Det här är något som Naturskyddsföreningen reagerat på. Organisationen vill att samtliga AP-fonder ska avinvestera alla innehav i bolag vars verksamhet går ut på att utvinna och producera fossila bränslen och samtidigt skapa incitament till förändring hos de kraftbolag som har möjlighet att bli fossilfria.

Första-Fjärde AP-fonden ansvarar för drygt 1 600 miljarder av svenska folkets pensionspengar. Fonderna är statliga myndigheter och investerar i en rad företag som bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter, miljöförstöring och klimatförändringar. Och svenska medborgare och skattebetalare kan inte välja bort fonderna.

– I många år har organisationer krävt nya regler för att AP-fondernas investeringar ska göras i enlighet med de internationella konventioner som Sverige står bakom när det gäller mänskliga rättigheter, miljö, nedrustning och klimat. Sedan 1 januari 2019 har Första-Fjärde AP-fonden fått ett nytt regelverk som innebär steg i rätt riktning. Nu arbetar vi för att de nya reglerna ska innebära faktisk förändring, säger Parul Sharma. människorättsjurist med fokus på hållbar utveckling.

Första till Fjärde AP-fonderna har i uppdrag att investera nästan hela bufferten i pensionssystemet, drygt 1 500 miljarder kronor, så att tillgångarna ökar. För Första till Fjärde AP-fonderna gäller att de i sina investeringar ska ta hänsyn till hållbar utveckling. För den sjätte AP-fonden finns överhuvudtaget inga hållbarhetsmål, även om regeringen nu föreslår att sådana ska införas.

– Vi befinner oss i en akut klimat- och miljökris. Med ett hållbarhetskrav också för Sjätte AP-fonden tar regeringen ännu ett steg i en riktning där finansmarknaderna bidrar till den gröna omställningen och till social hållbarhet som mänskliga rättigheter, sa dåvarande finansmarknadsminister Åsa Lindhagen i ett pressmeddelande.

Svårt granska vad som är hållbart
De flesta av AP-fonderna har som mål att öka andelen hållbara investeringar, till exempel i bolag som bidrar till klimatomställningen. Samtidigt är det svårt att bedöma hur stor andel av medlen som går till denna typ av investeringar, då definitionerna varierar mellan fonderna. Att AP-fonderna ska ta hänsyn till miljö och etik framgår av förarbeten till de lagar som styr AP-fonderna sedan över tjugo år. Sedan 2019 har Första−Fjärde AP-fonden även lagkrav om att fästa särskild vikt vid en hållbar utveckling. För Sjunde AP-fonden finns ett förslag om att de ska omfattas av samma lagkrav.

– AP-fonderna har valt en passiv förvaltningsmodell som är billig i drift, men som innebär stora hållbarhetsrisker och finansiella risker på sikt. De gör som många andra och investerar blint i tusentals företag som de inte tar ansvar för. Det här leder till att världens stora företag ägs av oräkneliga små ägare som inte är engagerade i företagens långsiktiga omställningsarbete, säger Jakob König på Fair Finance Guide.

AP-fondernas etikråd är ett samarbete mellan Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden. Etikrådet använder sig av dialog för få företag att agera ansvarsfullt och skapa förebyggande system för att undvika kränkningar av miljön, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter med mera.  

När AP-fondernas utsätts för kritik så brukar de hävda att de befinner sig i dialog med utsläppsbolagen och andra globala investerare. Detta är dock något som människorättsjuristen Parul Sharma inte ger mycket för:

– Sätt press på AP-fonderna! Kontakta AP-fondernas Etikråd för att ställa frågor om deras investeringar eller kräva att våra pensionspengar investeras på ett schysst sätt. Vi måste också sätta press på politikerna. Riksdagen är ansvarig för lagstiftningen som styr AP-fonderna. Kontakta riksdagsledamöterna i riksdagens pensionsgrupp och kräv att de noga följer upp AP-fondernas nya regelverk för att säkerställa att det leder till verklig förändring, fortsätter hon.

Tomas Nordberg 

 

 

GRATIS NYHETSBREV – ANMÄL DIG HÄR!

* indicates required

Global Bar Magazine följer utvecklingen i världen. Du får våra senaste rapporteringar direkt i din inkorg.

Dina uppgifter används endast för att ge dig nyheter från Global Bar Magazine och Global Bar. Du kan avbryta din prenumeration genom att klicka på unsubscribe-länken i sidfoten på nyhetsbrevet.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.