De politiska partierna är förhållandevis ense om biståndet och den politiska konfliktnivån är relativt liten även om den sedan 2018 ökat kring biståndets nivå. Det framgår av en ny rapport från Expertgruppen för biståndsanalys (EBA).
Råder konflikt eller konsensus mellan riksdagspartierna?
Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) har publicerat en ny rapport om hur konfliktnivån om det internationella biståndet har sett ut i Sveriges riksdag sedan 1970-talet och framåt.
Rapporten slår fast att konfliktnivån om biståndet i riksdagen är i huvudsak måttlig, även om en ökning skett under senare år. Vad gäller biståndsbudgetens storlek har konfliktnivån vuxit påtagligt mellan oppositionspartierna och regeringen sedan 2018. Däremot har graden av politisering i tillkännagivanden (det vill säga ett beslut där riksdagen meddelar regeringen sin åsikt) minskat ända sedan 1988. Konflikten på biståndsområdet var sammantaget störst under 80-talets andra hälft och 90-talets början.
Rapportförfattaren Thomas Larue påpekar att det svenska biståndet är omfattande och uppgår 2022 till drygt 57 miljarder kronor och att mycket av biståndet används utanför den ordinarie biståndsbudgeten i form av så kallade avräkningar. Dessa omdiskuterade avräkningar stöds av de tre största partierna, Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna, medan de andra riksdagspartierna är emot.
Här kan du läsa rapporten i dess helhet
Redaktionen
