I en tid av demokratisk tillbakagång går Somaliland mot strömmen. På nationaldagen den 18:e maj firar Somaliland trettio år av frihet och demokrati. Nu är det dags för världen att erkänna det demokratiska föredömet Somaliland, skriver Maxamed Yusuf och Mohamed Ibrahim, båda aktiva i Somaliland Kommittén i Sverige.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarnas egna.
Den 18 maj är Somalilands nationaldag. Landet har haft frihet och demokrati i 30 år. Ändå är det många som inte känner till Somaliland. Det är en av anledningar till att man kallar Somaliland “Africa’s Best Kept Secret”.
Somaliland var en brittisk koloni fram till 1960 när det blev en del av Somalia. Visionen var ett enat och fredligt stor-Somalia genom att ena somalierna som bodde i Östafrika. Men så blev det inte. Somalilands befolkning utsattes för förtryck från centralmakten i Somalias huvudstad Mogadishu. Till följd av det bildades en motståndsrörelse som som inledde det väpnade motståndet. Situationen utvecklades så småningom till krig och massaker på Somalilands folk. En stor del av folket tvingades fly, Somaliland skövlades och huvudstaden Hargeisa, samt andra större städer förstördes.
År 1991 återuppstår Somaliland och utropar sin självständighet, efter att den somaliska centralregimen kollapsat. Fredsprocessen i Somaliland har lyckats, till skillnad mot i övriga Somalia. Genom lokal förankring och försoning mellan grupper som stött olika sidor i konflikten har en stabil fred uppnåtts. Utvecklingen har dessutom kommit väldigt långt, man har skapat en stabil demokrati och det råder en hög respekt för de mänskliga rättigheterna, särkilt i jämfört med resten av regionen. Landet tillämpar flerpartisystem och har fria val där befolkningen röstar fram sina ledare.
Sedan år 1991 har flera demokratiska val genomförts och flera maktskiften har skett. Landet har haft fem olika president som lämnat över makten, sedan opposition vunnit mot den sittande regeringen i demokratiska val. Detta är unikt och kan jämföras med länderna i regionen så som Eritrea som har haft samma ledare sedan 1991, eller Djibouti där presidenten vann det senaste valet med 98,41 procent och har innehaft makten sedan 1999. Både Etiopien och Somalia har svårigheter att skapa demokrati i landet. Somaliland är i många avseende unikt, både i regionen och i världen.
Utbildningssystemet är väl utbyggt med grundskola, gymnasium och universitet. Utbildningssektorn har vuxit mycket sedan sekelskiftet, till gagn för folket och utvecklingen i Somaliland. Samtidigt finns stora utmaningar med bland annat brist på utländska investeringar och hög arbetslösheten. Även om intresset från andra länder att investera i Somaliland ökat sista tiden, till exempel kan det man nämna det UAE baserade DP-World som nyligen har investerat motsvarande 4.5 miljarder kronor i staden Berberas hamn. Men det finns en mycket större outnyttjad potential, vilket hotar den fredliga och positiva utvecklingen genom att den skapar en ofrivillig isolering från omvärlden. Huvudproblemet är bristen på erkännande för Somaliland. Landet ses fortfarande som en del av Somalia, trots utropad självständighet och trots att kriterierna för ett självständigt land är uppfyllda: Det finns ett folk, det finns ett territorium och det finns en regering som har kontroll över territoriet.
Möjligheten till förbindelser med andra länder försvåras kraftigt av att avtal ska slutas med Somalia, ett land som befinner sig i sönderfall. Ett internationellt erkännande av Somaliland är helt avgörande för att förstärka den positiva, fredliga och demokratiska utvecklingen. Då skulle både investeringar, handel och diplomatiskt utbyte kunna ta fart!
I en tid där det sker en demokratisk tillbakagång och där allt fler länder rör sig i riktning mot diktatur och mer auktoritärt styre, går Somaliland mot strömmen. Den 31 maj 2021 kommer Somaliland att hålla parlaments- och kommunala val där över 900 kandidater slåss om 400 platser. Sverige ger ett visst stöd i valprocessen i form av utbildning. Men om världen inte ger sitt stöd till Somalilands självständighet riskerar den positiva utvecklingen att brytas. Istället kan landet dras in i en negativ spiral av våldsamma konflikter och terror i en region som i hög grad utgörs av diktaturer.
För att skapa trygghet och säkerhet är det minst lika viktigt att stärka de goda krafterna som att bekämpa de negativa krafterna. Somaliland kan bli en viktig förebild och stabiliserande kraft i Östafrika. Därför bör Sverige erkänna Somaliland som ett självständigt land med ambassad i Sverige! Förhoppningsvis kan vi på detta sätt uppmuntra fler länder att följa efter och också erkänna Somaliland!
Maxamed Yusuf
Lärare och ordförande Somaliland Kommittén i Sverige.
Mohamed Ibrahim
Ingenjör och Sekreterare Somaliland Kommittén i Sverige.
|
Uppläsning av artikel
|
