Debatt: Lämna inte klimatnotan till nästa generation

DEBATT. Trots att dagens barn och unga bidragit minst till klimatförändringarna är det de som kommer att leva med konsekvenserna. Därför måste deras perspektiv vägas in när prioriteringar görs. Det skriver representanter för Act Svenska kyrkan som presenterar en ny rapport under COP31.

Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarnas egna.

Den 14 november presenterar Agera-volontärerna i Act Svenska kyrkan och Svenska kyrkans unga, en ny rapport om klimatanpassning och generationsrättvisa under FN:s klimattoppmöte COP31. Rapportens utgångspunkt är att investeringar och klimatanpassning behöver utformas med ett långsiktigt perspektiv, så att kostnader och risker inte skjuts över på dagens unga och framtida generationer.

Trots att dagens barn och unga har bidragit minst till klimatförändringarna är det de som kommer att leva längst med konsekvenserna. Ändå saknas fortfarande tydliga mekanismer för att säkerställa att deras behov, rättigheter och perspektiv vägs in i klimatanpassningen.

När världens ledare samlas på COP31 kommer mycket fokus att ligga på utsläppsminskningar. Det är helt avgörande. Men minst lika avgörande för de människor som redan idag lever med klimatkrisens konsekvenser är klimatanpassning. Här finns en risk att dagens beslut leder till höga kostnader och stor sårbarhet för framtida generationer.

Klimatanpassning beskrivs ofta som en investering i framtiden. Men klimatanpassningens långsiktiga konsekvenser väger inte alltid tillräckligt tungt när prioriteringar görs. Trots återkommande löften om rättvisa saknas tydliga krav på att barns och ungas perspektiv ska vägas in när resurser fördelas, mål formuleras och åtgärder prioriteras. Resultatet blir att kostnader och risker skjuts framåt i tiden till dem som haft minst möjlighet att påverka utvecklingen.

Konsekvenserna är särskilt tydliga i Globala syd. När översvämningar förstör skolor i Bangladesh eller när långvarig torka slår ut försörjningen för familjer på Afrikas horn är det barn och unga som ofta får bära konsekvenserna längst. Utbildning avbryts, framtidsmöjligheter begränsas och fattigdom riskerar att gå i arv. Samtidigt är ungas representation och inflytande i internationella beslutsprocesser fortfarande begränsat.

Grupper som lever i utsatthet möter ofta både praktiska och strukturella hinder för deltagande i internationella klimatförhandlingar. Deras erfarenheter, kunskaper och prioriteringar måste ges ett reellt inflytande i arbetet för klimatanpassning. Symbolisk representation är inte tillräckligt. Ett meningsfullt deltagande måste innebära möjligheten att påverka beslut, resursfördelning och genomförande. 

Därför presenterar vi i rapporten fem uppmaningar till världens ledare inför COP31:

1. Förankra generationsrättvisa som en genomgående princip i FN:s klimatförhandlingar samt internationella och nationella ramverk för klimatanpassning med tydliga mekanismer för uppföljning och ansvarsutkrävande. 
2. Inför indikatorer som tar hänsyn till barns och ungas olika behov inom UAE-Belém-arbetsprogrammet så att sårbarhet, anpassningsförmåga, delaktighet och resultat kan följas upp på ett systematiskt sätt.
3. Säkerställ meningsfullt deltagande av barn och unga i planer och beslutsprocesser, med nödvändigt tekniskt, institutionellt och praktiskt stöd. 
4. Prioritera inkluderande och lokalt ledda anpassningsinitiativ genom utökad finansiering till klimatanpassning och rikta stöd till marginaliserade grupper, med särskild hänsyn till ungas kunskaper och lokala erfarenheter.
5. Stärk förutsättningarna för unga delegater, särskilt från Globala syd, genom att undanröja strukturella och praktiska hinder. Många unga klimatföreträdare hindras fortfarande att delta i internationella klimatförhandlingar på grund av långa handläggningstider, höga kostnader och visumansökningar som avslås. 

COP31 ger världens ledare möjlighet att omsätta ambitioner om generationsrättvisa i konkreta beslut. För att klimatanpassningen ska bli långsiktigt hållbar behöver framtida generationers perspektiv få större genomslag i planering, finansiering och uppföljning.

En rättvis klimatanpassning börjar med att framtida generationers rättigheter och behov vägs in i dagens beslut. Det är ett ansvar som inte kan skjutas på framtiden.

Här kan du läsa rapporten

Emil Wennerström
Ageravolontär för Act Svenska kyrkan och Svenska Kyrkans Unga och del av Svenska kyrkan delegation till COP31.

Rebecca Ander
Rapportförfattare och praktikant hos Act Svenska kyrkan.

Erik Lysén
Chef för Act Svenska kyrkan.

Läs också

Låga förväntningarna inför COP31

Uppläsning av artikel