Sverige har satsat miljardbelopp på Ukrainas energisektor. Samtidigt går mycket pengar tillbaka till svenska leverantörer som kan anlitas utan konkurrens. Det visar Global Bar Magazines granskning av den fond som sköter en stor del av det svenska energibiståndet till Ukraina.
Som Global Bar Magazine tidigare avslöjat har ungefär en fjärdedel av de två miljarder kronor som Sverige gett i bistånd till Ukrainas energisektor, öronmärkts som en garanti för kärnkraftsföretaget Westinghouse.
Men det kan finnas fler svenska aktörer som tjänat på Sveriges rekordstora hjälp till landets energisektor – inte genom direkta utbetalningar, utan genom fondfinansierade upphandlingar.
UESF – Fonden som samlar energibiståndet
De 500 miljoner kronorna till Westinghouse förvaltas av en fond vid namn Ukraine Energy Support Fund (UESF) och administreras av organisationen Energy Community Secretariat. Fonden kom till efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
– Fondens mål är att motverka de riktade attackerna mot Ukrainas energiinfrastruktur och är inrättad för att samla in donationer från stater och organisationer. Vi upphandlar i praktiken allt som behövs för att reparera och hålla Ukrainas energiinfrastruktur i drift, säger Adam Balogh, chef för Energy Community Secretariats ukrainastöd.
Han beskriver det som att fonden är en mellanhand i finansieringen. Det ukrainska energiministeriet rapporterar till fonden om sina behov och sen upphandlar fonden företag eller andra aktörer som kan genomföra detta. Fonden är också de som mottar pengar från länder eller organisationer och sedan sköter betalningarna till leverantörerna.
– Det vi gör är i praktiken ett pussel. Vi matchar stödförfrågningarna först med tillgängliga medel och sedan med eventuella öronmärkningar eller uttryckta önskemål från givarna om hur de vill att pengarna ska användas.
Han menar att mycket av finansieringen från länder kommer med både krav och öronmärkningar, likt den svenska garantin till Westinghouse. Det gör det svårare för fonden att prioritera behoven.
– Öronmärkningar eller specifika önskemål gör absolut vårt arbete mer komplext – inte svårare i negativ bemärkelse, men det tillför ett extra lager av komplexitet i allokeringen.
Sverige tung givare – och stor mottagare av uppdrag
Sverige är en av fondens största givare. Det svenska bidraget uppgår till cirka 1,5 miljarder kronor, vilket är nästan tre fjärdedelar av det totala svenska energibiståndet till Ukraina. Under första halvåret 2025 var Sverige den tredje största givaren, efter Tyskland och EU.
Men Sverige är inte bara stora givare. Under samma period gick mer än en fjärdedel av fondens alla pengar till svenska aktörer. Sverige är vid sidan om Ukraina det mest anlitade landet av fonden vad gäller att utföra insatser i Ukraina.
Adam Balogh är noga med att den svenska överrepresentationen inte handlar om svenska krav. Han menar att fonden tar ställning till komponenter som pris, tillgänglighet och leveransförmåga när de gör upphandlingar.
– Det finns ingen koppling till några förväntningar från Sveriges sida. Det handlar helt enkelt om att svenska leverantörer i vissa upphandlingar har varit bäst när det gäller tillgänglighet och pris – och därför vunnit, fortsätter Adam Balogh.
Han förtydligar också att ett svenskt företag i deras rapporter endast betyder att det är registrerat i Sverige. Företaget behöver alltså inte vara helt svenskägt.
Svenskt företag sköter upphandlingarna
Samtidigt som svenska aktörer är bland de mest upphandlade av fonden, är Sverige också delaktiga i själva upphandlingarna. Sedan januari 2025 är det svenska konsultföretaget Sweco, tillsammans med det ukrainska och brittiska företaget Urban Technology Alliance, ansvariga upphandlare för fonden UESF.
Enligt Adam Balogh spelar det faktum att det svenska företaget Sweco är en av upphandlarna ingen roll.
– Sweco är en så kallad joint venture-part i upphandlingsagenten. Sweco är där som en oberoende kommersiell part, i den meningen att detta inte har påverkats på något sätt av svenska myndigheter.
Riktlinjerna ifrågasätts internt på Sida
Men det finns kritiska röster. I början av 2025, samtidigt som Sweco blev en av upphandlingsagenterna, fick fonden också nya upphandlingsriktlinjer. Dessa ifrågasätts bland annat av en Sida-anställd i intern mailkorrespondens som Global Bar Magazine fått ta del av. I mailet varnar den Sida-anställda för att detta kan vara bundet bistånd:
När det gäller upphandlingsformer noterar jag att möjligheterna att tillämpa direktupphandling är långtgående- finns en lista från a-g med olika scenarier där det skulle vara tillämpbart. Ett av dem är tex ”Urgency”. I min värld- är inte hela energistödet till Ukraina under UESF av ”Urgency” karaktär? Sedan är jag inte säker på att vi vill ta upp detta – som givare kan vi ju också tycka att det är bra med snabba och ändamålsenliga processer – vad säger ni?
Den anställda ifrågasätter också att EU-tillverkade varor ska få preferens i upphandlingarna och att detta ska kunna vara kopplat till givarkrav. Hen menar att det skulle kunna vara i strid med OECD-DAC principerna om bundet bistånd.
Jag ser också att man föreslår att ge preferens för utrustning tillverkad i EU, men verkar vara kopplat till givarkrav? Vet inte vad vi som Sida anser om det- och om det skiljer sig från vad vi anser som Sverige. Tillämpas detta på våra medel under nuvarande riktlinjer (har för mig att det tillämpas)? I min värld är det en form av bunden upphandling- är det förenligt med OECD DAC principerna tex? Jag tänker mig en fransktillverkad pryl som allt annat lika skulle få preferens över en UK tillverkad eller NO tillverkad dito.
Adam Balogh bekräftar att det finns utrymme inom fonden för direkta upphandlingar, men hävdar att de är sällsynta och enbart tillämpas vid specifika behov.
– Övervägande delen av allt sker allt genom öppna upphandlingar. Bara när det finns mycket specifika, väl dokumenterad motiveringar kan upphandlingsagenten genomföra en direktupphandling.
Han menar också att de riktlinjer som fonden följer vid upphandlingar är satta av givarna till fonden.
Det finns inga belägg i det granskade materialet för att UESF brutit mot OECD-DAC:s regler. Däremot visar interna mejl att frågan om bundet bistånd och upphandlingspreferenser diskuterats och ifrågasatts internt.
Även om UESFs upphandlingar skulle strida mot OECD-DAC principerna så hade det dock inte behövt vara ett problem för att få svenska biståndsmedel. I de senaste versionerna av Sidas regleringsbrev har man tagit bort skrivelsen som krävde att svenska biståndsmedel skulle fördelas enligt OECD-DACs riktlinjer.
Sida: Upphandlingarna sköts av fonden
Malin Perhult är chef på Ukrainaenheten på Sida. Enligt henne är den stora representationen av svenska aktörer resultatet av att de vunnit många av fondens upphandlingar.
– Det beror sannolikt på att vi har bra produkter som har passat Ukrainas behov och vad de efterfrågat. Jag kan inte se att det skulle vara något annat, säger hon.
Finns det några pengar som har investerats UESF där Sverige ställt krav på att det ska gå till ett svenskt företag?
– Nej, det gör det inte.
Hon betonar att upphandlingar inom fonden görs av två oberoende företag, Sweco och Urban Technology Alliance. Över detta har Sida inget inflytande, men myndigheten får information löpande om resultaten. Sida har också varit med och ställt krav på att fonden ska göra kontroller och att utbetalningarna och insatserna ska vara behovsstyrda.
Finns det någon intressekonflikt utifrån att en av upphandlarna, Sweco, är ett svenskt företag?
– Nej, upphandlingen av upphandlarna gjordes av Ukraine Energy Support Fund själva. De behövde erfarna företag som kan energibranschens förutsättningar som kunden vara med och jobba med de här upphandlingarna. Och då vann en svensk leverantör, vilket såklart var väldigt roligt men det var inget vi var medvetna om.
Har fonden något krav på sig att deras upphandlingar ska vara i enlighet med OECD-DACs principer?
– Ja, eftersom alla givare, i stort sett, har krav på sig att följa dessa regler behöver även fonden göra detta.
Här kan du läsa samtliga artiklar i granskningen av energibiståndet till Ukraina.
Ida Thunborg
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
