De stora översvämningarna på Sri Lanka har drabbat landet hårt. 1,4 miljoner människor är drabbade och skadorna är större än under Tsunamin. Trots detta hörs det lite om det som skett. Nu hoppas svensk-lankesiska Manel Rodrick att fler ska få upp ögonen för det som sker.
Det var i slutet av november och början av december 2025 som Sri Lanka drabbades av en av de kraftigaste cyklonerna i landets moderna historia. Cyklonen rörde sig över Bengaliska viken och tog med sig exceptionellt kraftiga regn, översvämningar och jordskred som påverkade stora delar av ön. Förutom Sri Lanka har flera andra länder i regionen drabbats, om än inte lika allvarligt.
Sampath De Saram är chef för Alcohol and Drug Information Centre (ADIC), svenska IOGT-NTO Movements långvariga partnerorganisation i Sri Lanka. Hans organisation har nu helt fått lägga om sitt arbete.
– Antalet dödsfall ökar dag för dag. Fram till onsdag hade 465 dödsfall rapporterats men sannolikt är antalet mycket högre. 22 av landets 25 distrikt är drabbade, 400 människor saknas och det går fortfarande inte att nå vissa byar. I vissa områden har hela byar spolats bort och antalet saknade kan vara mycket högt, säger Sampath De Saram.

Enligt regeringsdata är 1,4 miljoner människor påverkade av cyklonen, vilket innebär att över 400 000 familjer drabbade. 15 000 hem helt eller delvis förstörts. Vägar har blockerats av jordskred; vissa vägar har röjts av lokalbefolkning och myndigheter. Nästan tio broar har skadats eller kollapsat.
– Om man jämför så är detta värre än tsunamin. Då var det främst kustområden som drabbades. Den här gången är det hela landet. Vissa har beräknat att de ekonomiska konsekvenserna är mer än tre gånger större än under tsunamin. Ja, jag kan inte förstå hur man ska kunna bygga upp allt igen.
Elförsörjningen bröts de första dagarna Nu har den återställts, men fortfarande saknar nästan 200 000 hushåll elektricitet. Det finns fortfarande människor som inte kan kommunicera. En av mina vänner har fortfarande inte kunnat nå sina föräldrar. Nu gör han som många andra och försöker ta sig fram till deras hus till fots, fortsätter Sampath De Saram.
Som vid många andra liknande katastrofer innebär stora regnmassor att tillgången till rent dricksvatten drabbas eftersom avloppsvattnet svämmar över. Detta leder i sin tur till vattenburna sjukdomar och till spridning av till exempel dengue-feber.
Personer med funktionsnedsättning har det svårt, liksom äldre och gravida kvinnor. Samtidigt är många traumatiserade och psykosocialt stöd behövs. På sociala medier ser man hur upprörda många är, konstaterar Sampath De Saram.
Det positiva är det starka engagemang som finns i samhället.
– Människor hjälper varandra oerhört mycket. Regeringen har svårt att hantera situationen, men folk ställer upp. De södra delarna är inte lika hårt drabbade, och volontärer har rest till de värst drabbade områdena för att hjälpa. I vissa områden är det svårt att ta sig fram; man måste gå 4–5 km till de drabbade. De bär så mycket förnödenheter de kan.
– Situationen är som en mardröm, men civilsamhället gör ett enastående arbete. Folk står fortfarande i vatten och lera och arbetar. Myndigheterna klarar inte allt själva. Hygieninsatser görs, hjälpcenter har startats, och redan dagen efter att regnet slutade började utdelningen av förnödenheter.
Nu börjar också den internationella hjälpen strömma in i landet, framför allt från andra länder i regionen. Internationella Valutafonden IMF har också gått med på att betala ut den åttonde delen av stödpaketet för att hjälpa landets ekonomiska kris. Flera internationella givarorganisationer, bland annat Röda Kors-federationen, har också aktiviteter sina akuta hjälpsystem.
Klimatförändringar som orsak
Många tror att detta beror på klimatförändringar och mänsklig aktivitet. Samtidigt riktas kritik mot regeringen för att inte ha vidtagit förebyggande åtgärder eller informerat människor i tid för att minska konsekvenserna. Det pågår också en hård debatt i parlamentet och på sociala medier,
– Vi får internationellt stöd, men påverkan är så enorm att varken staten eller befolkningen kan lösa detta själva.

Manel startade insamling
Manel Rodrick är själv adopterad från Sri Lanka. Som 25-åring återförenades hon med sin lankesiska familj och varje år försöker hon vara några månader i landet. Nu hamnade hon mitt i det akuta läget.
– Vi satte genast i gång en insamling. Den har pågått sedan i söndags och vi har fått in ganska mycket pengar. Vi försöker få ut hjälpen nu. Vi samarbetar med templet nära oss; de har tillgång till de drabbade områdena och de närmaste dagarna ska vi själva försöka åka till ett drabbat område, berättar hon.
Manel avslutar sin insamling nu den 5 december. Därefter hoppas att stora hjälporganisationer snart ska ta över arbetet. Samtidigt tycker hon det är märkligt att katastrofen inte uppmärksammats mer internationellt.
– Jag är förvånad över hur lite internationella medier rapporterat. Det här är en katastrof på flera nivåer. Sri Lanka är en liten ö i relation till andra länder, och därför blir effekten så omfattande – inte bara kust, utan framför allt för människor som bir i inlandet.
Hennes egen familj var också nära att drabbas. Hennes lankesiske bror, som är fiskare i trakten nära Jaffna var ute till havs när cyklonen drog in, men klarade sig genom att ta skydd på en ö.
– Jaffna har drabbats hårt. Många menar också att kommunikationen kring cyklonen inte nådde ut som den skulle. Här i huvudstaden Colombo är vi inte lika drabbade, men man kan se hur floderna som rinner genom staden är bruna av lera. Vissa stadsdelar är översvämmade, även om inte hela staden drabbats.

Det här är långt ifrån den första katastrof som drabbat Sri Lanka: inbördeskriget, tsunamin, covid och den därefter följande ekonomiska krisen har alla satt sina spår.
– Det är som om Sri Lanka aldrig får vila. Här kommer också klimatfrågan in Sverige och andra länder lever i våra privilegier, medan länder som Sri Lanka drabbas extremt mycket av våra val och vår konsumtion.
Manel Rodrick har även hon upplevt det starka engagemanget från andra på Sri lank-
– Trots religiösa och politiska skillnader, har människor gått samman. Människor kokar vatten åt varandra, kyrkor och tempel hjälper till för att få ut krispaket till utsatta familjer. Nu börjar också räddningstjänsten kunna ta sig fram, tidigare gick det bara med helikopter.
Cyklonen sammanfaller med den viktiga turistsäsongen och bergsområdena dit många turister söker sig kring staden Kandy hör till de värst drabbade. Därför är många nu oroliga för att turisterna ska avboka.
– Många säger – avboka inte utan stöd landet genom att resa, bo på mindre hotell och handla lokalt, för det är genom turismen och de pengar som människor som arbetar utomlands skickar hem som Sri Lanka får in sin valuta, fortsätter Manel.
Internationell hjälp på väg
Röda Korset har satt i gång ett tomfatande stöd till de drabbade i regionen. Sri Lankas Röda Kors har skickat ut över 3 500 volontärer för att ge första hjälpen och dela ut vatten, hygienartiklar, sängkläder och kläder. Vägavstängningar och risken för ytterligare jordskred fortsätter dock att försvåra hjälpinsatserna, skriver svenska Röda Korset i ett pressmeddelande.
Sida planerar just nu inga särskilda insatser:
– Vi har inget pågående humanitärt stöd till Sri Lanka och i dagsläget har inte fått in någon särskild begäran om stöd inom ramen för vår snabbfinansieringsmekanism, men vi är som alltid i nära dialog med våra samarbetspartner och står redo att hantera sådana begäran om de skulle inkomma, säger Jakob Wernerman, chef för Sidas humanitära arbete.
Stöd Manels Swish-insamling
Manel Rodricks Swishiinsamling pågår itll midnatt den 5 december. Vill du stödja så sätt in pengar på +46 70 959 71 19. Skriv Sri Lanka.
David Isaksson
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|