Under 2025 har Global Bar Magazine publicerat debattartiklar i en mängd olika ämnen. Här är några av de viktigaste – och mest lästa under året.
Samtliga debattartiklar hittar du här
En stor del av årets debattartiklar har av förklarliga skäl handlat om regeringens omläggning av biståndspolitiken. Ett annat område som skapat debatt är situationen i Gaza och regeringens och Sidas beslut att inte återuppta stödet till UNRWA. Men vi har också publicerat flera debattartiklar om globala hälsofrågor, bland annat av cheferna för Globala Fonden och GAVI, liksom när det gäller de ukrainska flyktingarnas situation i Sverige.
Teknokratiskt bistånd banade väg för högerpopulism
Biståndet har blivit alltför teknokratiskt och förvandlats till mät- och utvärderingsbara aktiviteter i stället för att ta fasta fattigdomens grundorsaker. Det är denna avpolitisering som banat vägen för dagens högerpopulism, skriver David Scott, forskare vid Karlstad Universitet.
Snart går inget bistånd till fattiga länder
Regeringen fortsätter vattna i länder i närområdet trots att det inte växer, medan fattiga länder med positiv demokratiutveckling sätts på avvecklingslistan. Målet tycks vara att minska den fattiga gruppen länder till ett minimum. Det skriver Mikael Boström som i 30 år arbetade på Sida, bland annat i flera afrikanska länder.
Svensk innovation behövs för framtidens vaccinering
I 25 år har det svenska folket spelat en viktig roll genom sitt stöd till Vaccinalliansen Gavi. Nu när biståndet i världen kraftigt minskar krävs nya sätt att arbeta. Därför uppmanar vi svenska innovatörer att hjälpa oss att forma framtidens vaccinering. Det skriver Gavis VD Sania Nishtar tillsammans med Karl Wennberg från Handelshögskolan och Tobias Alfvén från Karolinska institutet.
Kommunerna behövs för demokratin
Kommunerna är den myndighet som står närmast människor och därför är de också centrala för demokratin. Det skriver Johan Lilja, generalsekreterare för ICLD i samband med den internationella dagen för demokrati.
Sverige behöver den ukrainska diasporan
Bland de ukrainska flyktingarna finns läkare, ingenjörer, lärare och vårdpersonal – yrkesgrupper som Sverige redan i dag skriker efter. Att låta dessa människor leva i ovisshet och tillfällighet riskerar att kasta bort värdefull kompetens, skriver Khrystyna Hevchuk, ordförande RefugeeHope.
Minskat forskningsbistånd skadar Sverige
Regeringens nedskärning av forskningsbiståndet slår hårt mot det svenska forskarsamhället och mot internationella forskarprogram i tider där forskning ifrågasätts i USA. Samtidigt reserverar regeringen stora biståndsbelopp som enligt reglerna inte får räknas som bistånd, skriver Rolf Carlman, tidigare avdelningschef på Sida.
Nu krävs en grön reformagenda av utrikespolitiken
Sveriges regering monterar ner det svenska biståndet och påverkar EU i fel riktning genom att bromsa och nedmontera unionens viktiga klimatarbete. Nu krävs en grön reformagendan inom utrikespolitiken som bland annat innefattar en procent i bistånd, skriver EU-parlamentarikerna Isabella Lövin och flera andra ledande miljöpartister.
Svek att inte ge vård till barn från Gaza
Trots att världen vädjat till Sverige att ta emot skadade barn från Gaza vägrar den svenska regeringen att följa Spaniens och Irlands exempel. Den svenska regeringens agerande är ett svek mot barnen, skriver Martina Hibell och Therese Hartman Liungman från Barnfonden.
Aids kan utrotas – om vi vill!
Nästa generation barn kan växa upp utan hiv. Vetenskapen finns. Lösningarna finns. Vi måste sluta nöja oss med att bara ”hantera” epidemin. Det som krävs är en politisk vilja att agera, skriver Peter Sands, chef för Globala fonden.
Så kan korruptionen i Ukraina minska
Ukraina är Sveriges största biståndsland. Ukraina står också inför stora korruptionsutmaningar. För Sverige liksom för andra biståndsgivare gäller det att kombinera solidaritet med en hög grad av ansvarsutkrävande. Det skriver Parul Sharma, generalsekreterare för Institutet Mot Mutor (IMM).
Hur ska du stötta Afghanistans kvinnor, Benjamin Dousa?
Regeringen säger sig vilja stötta Afghanistans kvinnor och flickor – men samtidigt avvecklas det bilaterala biståndet. Humanitärt stöd kan inte ersätta långsiktigt arbete för kvinnors egenmakt, skriver Kajsa Johansson från Svenska Afghanistankommittén.
EU måste stödja studentprotesterna i Serbien
Att stödja studentprotesterna i Serbien är en strategisk möjlighet för EU att stärka demokratiska värderingar, motverka auktoritära tendenser och främja stabilitet på Västra Balkan. Det skriver Gabrielle Gunneberg, och Ivana Randjelovic från Civil Rights Defenders.
Sex steg för att bryta sig loss från biståndsberoendet
Det är hög tid att Globala Syd frigör sig från biståndsberoendet. Här är sex steg på vägen, skriver forskaren och skribenten Themrise Khan.
Sverige måste ta ledartröjan för EU:s bistånd
Internationellt bistånd har skakats i grundvalarna av USA:s nya utrikespolitik och abrupta kapning av USAID. Nu måste Sverige ta ledartröjan för ett mer effektivt och långsiktigt bistånd inom EU, skriver Anna Sundström, generalsekreterare på International Rescue Committee Sverige.
Sida måste följa global revisionsstandard för biståndet
HQAI är den enda ledande oberoende globala revisionsstandard för transparens och anti-korruption i det civila samhället och används av ett stort antal länder. Trots detta följs den ännu inte av Sida. Nu måste Sida se till så att man följer denna standard, skriver Josephine Sundqvist, Generalsekreterare för Läkarmissionen.
Flyktingar som vill återvända till Syrien måste få vårt stöd
80 procent av alla syriska flyktingar vill återvända hem. Det visar en ny undersökning från UNHCR. Men en förutsättning för att de ska kunna återvända är vi stödjer dem i återuppbyggnaden av landet, skriver Annika Sandlund från UNHCR.
Skrämmande att ”säljarna” på Business Sweden ska sköta biståndet
Business Sweden är en säljorganisation för svenska företag utan kompetens när det gäller hållbarhetsfrågor. Om regeringen kan lägga biståndet där så kunde de lika gärna låta Pressbyrån sköta verksamheten, skriver hållbarhetskonsulten John Wallace Anderson.
Ökad byråkrati leder till likriktat bistånd
Biståndsorganisationer behöver ägna allt större delen av tiden åt kontroll och formalia, något som leder till ökad likriktning. Det konstaterar en grupp forskare på SCORE vid Stockholms universitet som den 23/1 lanserar en ny studie i ämnet.
|
Uppläsning av artikel
|
