DEBATT. Nästa generation barn kan växa upp utan hiv. Vetenskapen finns. Lösningarna finns. Vi måste sluta nöja oss med att bara ”hantera” epidemin. Det som krävs är en politisk vilja att agera, skriver Peter Sands, chef för Globala fonden.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.
Aids dödar fortfarande. Under 2024 miste 630 000 människor livet i aidsrelaterade sjukdomar – det är som om en nästan fullsatt jumbojet skulle krascha varje dag. Samtidigt smittades 1,3 miljoner människor med hiv. Siffrorna är en stark påminnelse: epidemin är inte över och kampen mot hiv får inte bli slentrian.
I flera decennier har vi vant oss vid att tala om hiv som en kronisk sjukdom som kan ”hanteras”. Men det räcker inte längre. Vi måste börja agera som om utrotning faktiskt är ett alternativ – för det är det. Vetenskapen finns. Lösningarna finns. Det som saknas är politisk vilja att agera.
Ett konkret exempel är utvecklingen av Lenacapavir, ett nytt långtidsverkande preventivt hiv-läkemedel som injiceras två gånger per år. För unga kvinnor i Afrika söder om Sahara, där tre av fyra nya infektioner i åldersgruppen sker, kan detta förändra livet. För stigmatiserade grupper som homosexuella, sexarbetare eller personer som använder droger innebär läkemedlet något annat än dagens hivprofylax: diskretion, trygghet och värdighet.
Men vetenskapliga genombrott gör ingen skillnad om de inte når dem som behöver dem mest. Just nu riskerar vi att gå miste om den här chansen. Om läkemedel som Lenacapavir bara blir något för rika, istället för något som kan förändra livet för fler, går vi miste om den unika möjlighet vi har just nu. Vi kan göra skillnad – och vi kan göra det nu!
Det största misslyckandet i dagens hivbekämpning är preventionen. Nära 70 procent av alla nya hivinfektioner sker bland marginaliserade grupper och deras partners. Ändå stängs många ute från vården – på grund av kriminalisering, stigma och uteblivna resurser. Det är inte bara ett moraliskt misslyckande. Det är ett strategiskt haveri.
Organisationer som Globala fonden lägger en tredjedel av sina insatser mot hiv på prevention, ofta genom civilsamhället där resultaten blir bäst – samtidigt är civilsamhället ofta mest utsatt, särskilt när internationell finansiering sviktar.
Osäkerheten kring det amerikanska biståndsprogrammet PEPFAR (the US President’s Emergency Plan for AIDS Relief), har visat hur sköra framstegen är. Enligt en studie kan plötsliga nedskärningar i hivprogram resultera i upp till 25 miljoner extra dödsfall de kommande 15 åren. Detta får inte ske!
Därför måste vi samtidigt bygga upp hållbara hälsosystem som överlever kortsiktiga kriser. Vi behöver robusta leveranskedjor, fler vårdarbetare och ökat nationellt ägarskap. Men hållbarhet får inte bli en ursäkt för att backa. Tvärtom. Det är nu vi måste öka takten.
Kampen mot hiv är en av de mest kostnadseffektiva insatserna inom global hälsa. Varje investerad dollar i prevention sparar sju i framtida vårdkostnader. Frågan är inte om vi har råd att agera – utan om vi har råd att låta bli.
Det handlar även om moral. Tycker vi att en flicka från Malawi har samma rätt till ett liv fritt från hiv som en flicka i Malmö? Den första generationen utan aids är möjlig. Men det händer inte av sig själv. Det krävs mod, prioriteringar och handling – inte i framtiden – utan nu!
Peter Sands
Chef för Globala fonden mot hiv, tuberkulos och malaria.
Globala fonden är ett världsomspännande partnerskap för att besegra hiv, tuberkulos och malaria och säkerställa en hälsosammare, säkrare och mer rättvis framtid för alla. Vi samlar in och investerar mer än 5 miljarder USD per år. Sedan 2002 har Globala fonden räddat 65 miljoner liv.
En längre version av denna debattartikel har publicerats i tidningen Forbes den 9/7
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
